President Emomalii Rahmons regerande Folkets demokratiska parti får drygt hälften av rösterna i parlamentsvalet som döms ut av valobservatörer. I presidentvalet röstar 91 procent av väljarna på Rahmon, enligt valmyndigheten.

Författningen ändras efter en folkomröstning så att Emomalii Rahmon tillåts kandidera till presidentposten ett obegränsat antal gånger.

Islamiska förnyelsepartiet kommer inte in i parlamentet efter valet. En tid därefter förbjuds och terroriststämplas partiet efter att anklagats för att ha legat bakom ett attentat mot en regeringsbyggnad i Dusjanbe.

Sammandrabbningar som inleddes året innan mellan motståndsgrupper och regeringsstyrkor i mitten av landet och i öster fortsätter. En oppositionsledare för ett nytt parti fängslas.

Vicepartiordföranden för Islamiska förnyelsepartiet döms till 16 års fängelse bland annat för mord. Hans parti säger att domen har politiska grunder. En folkomröstning hålls som godkänner att president Rahmon får kandidera för ytterligare två mandatperioder efter hans nuvarande period löper ut.

Emomalii Rahmon blir omvald som president.

Ett kuppförsök i provinsen Sughd slås ned. Förbudet mot oppositionspartier hävs.

Ett fredsavtal undertecknas till slut och inbördeskriget tar formellt slut. En nationell försoningskommission inrättas med representanter för båda parter. De tidigare rebellerna får även plats i en ny regering i enlighet med fredsavtalet.

Ett avtal om vapenvila ingås tillfälligt mellan regeringen och rebellerna. Rahmon väljs till ny president i ett val som kritiseras av internationella observatörer. Hans stödparti vinner parlamentsvalet som hålls året därpå.

Högsta domstolen förbjuder alla islamistiska partier på grund av inbördeskriget.

Islamistgrupper och regeringskritiska grupper håller demonstrationer som gradvis trappas upp och blir allt våldsammare. President Rahmon Nabijev tvingas avgå och ersätts av Emomalij Rachmonov (från 2007 stavat Emomalii Rahmon). Inbördeskrig bryter ut som kommer att vara i fem år och kräva tiotusentals människors liv.

Tadzjikistan, som tidigare var en del av Sovjetunionen, utropar sig självständigt i samband med unionens sönderfall. Landet blir en del av Oberoende staters samvälde, OSS. Rahmon Nabijev väljs till president i allmänna val.