Paetongtarn Shinawatra från partiet För Thailand väljs till ny premiärminister efter det att partikollegan Srettha Thavisin avsatts av författningsdomstolen sedan han tillsatt en minister som tidigare dömts för korruption.  Den 37-åriga Paetongtarn Shinawatra är dotter till den före detta premiärministern Thaksin Shinawatra.

Författningsdomstolen beslutar att oppositionspartiet Framåt, vinnare av valet 2023, ska upplösas. Det har anses ha brutit mot författningen när det under valrörelsen lovade att ändra majestätslagarna om det vann regeringsmakten. Framåts partistyrelse, däribland den tidigare partiledaren Pita Limjaroenrat, förbjuds att delta i politiskt arbete i tio år. Dess ledamöter i parlamentet bildar ett nytt parti, Folkpartiet.

Ett indirekt senatsval hålls för första gången sedan kuppen 2014. Militären behåller sitt inflytande över senaten.

I parlamentsvalet vinner den demokratiska oppositionen en förkrossande seger över de partier som stöttar militärens politiska maktinnehav. Det progressiva och ungdomsinriktade Framåt blir största parti med ett budskap om politisk förändring.

Framåts ledare Pita Limjaroenrat röstas ned av främst den militärdominerade senaten när parlamentet ska utse en ny premiärminister. Författningsdomstolen stänger av Pita från parlamentet på grund av en rättslig utredning av hans aktieinnehav.

Parlamentet väljer Srettha Thavisin från För Thailand till ny premiärminister. I sitt regeringsunderlag samlar Thavisin 14 partier, däribland flera militärtrogna. Därmed hamnar valsegraren Framåt i opposition.

Den tidigare premiärministern Thaksin Shinawatra återvänder till Thailand efter 15 år i självvald exil. Han grips och fängslas vid ankomsten. Kungen kortar hans åttaåriga fängelsestraff till ett år.

Pita Limjaroenrat avgår som partiledare för Framåt.

När allmänna val genomförs blir oppositionspartiet För Thailand störst i representanthuset. Näst störst blir militärjuntans stödparti Folkets statsmaktsparti. Med stöd av den militärutnämnda senaten kan Folkets statsmaktsparti bilda regering med den tidigare generalen och kuppledaren Prayut Chan-ocha som premiärminister.

En ny författning träder i kraft som ger militären ett stort politiskt inflytande.

Efter 70 år som kung avlider Bhumibol Adulyadej vid 88 års ålder. Ingen monark i världen hade då suttit lika länge på tronen. Kronprins Maha Vajiralongkorn blir ny kung.

Författningsdomstolen avsätter den folkvalda premiärministern Yingluck Shinawatra och flera av hennes ministrar på grund av oegentligheter kring anställningen av en säkerhetsrådgivare.

Militären griper makten i en kupp ledd av general Prayut Chan-ocha.

Det Thaksinvänliga partiet För Thailand vinner en överväldigande seger i parlamentsvalet. Thaksin Shinawatras syster Yingluck Shinawatra utses till premiärminister.

Nittioen människor dödas när militären slår till mot den nu landsflyktige oppositionspolitikern Thaksin Shinawatras anhängare (rödskjortorna), som har barrikaderat sig i centrala Bangkok i regeringskritiska protester med krav på nyval.

Landet återgår till civilt styre efter ett allmänt val som Thaksinlägrets parti, Folkets maktparti (PPP), vinner. Samak Sundaravej från PPP utses till premiärminister.

En ny tillfällig författning, som tagits fram av militären, godkänns i en folkomröstning.

Militären genomför en oblodig kupp när premiärminister Thaksin Shinawatra befinner sig i FN-skrapan i New York. En pensionerad general, Surayud Chulanont, utnämns till ny tillfällig premiärminister.

På annandag jul sveper en enorm tsunami in från havet över sydvästra Thailand. Många byar och samhällen totalförstörs, däribland turistön Phuket, och tusentals människor dödas.

Det nybildade partiet Thailändare älskar thailändare vinner parlamentsvalet. Partiledaren och miljardären Thaksin Shinawatra blir premiärminister för en koalitionsregering.

En allvarlig finanskris, den så kallade Asienkrisen, utbryter. Den thailändska valutan, baht, faller kraftigt i värde. Många blir arbetslösa när mängder av företag går i konkurs. Thailand gör upp med IMF om ett räddningspaket. Chuan Leekpai från Demokratiska partiet återkommer som premiärminister efter ett par kortvariga maktskiften.

Efter seger i parlamentsvalet för Demokratiska partiet väljs partiledaren Chuan Leekpai till ny premiärminister.

Militären genomför den sjuttonde kuppen sedan den absoluta monarkin avskaffades 1932.

Militären återtar makten.

Studentuppror i Bangkok får en militärregering på fall.

Fria och allmänna val leder fram till en bräcklig civil regering.

Amerikansk militär tillåts använda militärbaser i Thailand för att utkämpa krig i Vietnam (fram till 1975). Thailändska soldater deltar i strider i Sydvietnam.

Den Japanvänlige Phibun Songkhram tar makten i en militärkupp. Därefter behåller militären makten till 1973.

Thailand tvingas lämna tillbaka landområden som erövrats från Laos, Kambodja och Malaya (nuvarande Malaysia) under andra världskriget.

Japanska invasionsstyrkor landar i Thailand. Förhandlingar leder till att Thailand tillåter de japanska soldaterna att förflytta sig genom landet till de brittiskkontrollerade områdena Malaya, Singapore och Burma (idag Myanmar).

Siam döps om till Thailand, som betyder De frias land.

Den enväldige kungen Prajadhipok störtas i en militärkupp. Thailand blir en konstitutionell monarki med ett parlamentariskt styresskick.

Kung Chulalongkorn moderniserar Thailands statsförvaltning och näringsliv genom att samarbeta med västerländska rådgivare.

Dagens kungadynasti Chakri kommer till makten genom att störta kungariket Thonburi. Rama I kröns till kung. Den lilla fiskebyn Bangkok vid floden Chaopraya blir det nya kungariket Siams huvudstad och utvecklas snabbt.