Uzbekistan

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/asien/uzbekistan/

Uzbekistan i Centralasien präglas av sitt politiska och ekonomiska arv från Sovjettiden, då planekonomi och kollektivjordbruk skapade ineffektivitet och miljöförstörelse. Även efter självständigheten från Sovjetunionen 1991 har Uzbekistan styrts av auktoritära regimer, vars kritiker förföljs, fängslas och drivs i landsflykt. Landet är en stor bomullsproducent.

Uzbekistan – Geografi och klimat

Uzbekistan ligger i Centralasien omgivet av Kazakstan i norr, Turkmenistan i sydväst, Afghanistan i söder samt Tadzjikistan och Kirgizistan i sydöst. Klimatet är kontinentalt med långa, heta somrar och korta, kalla vintrar.

Fakta – Geografi och klimat

Yta
447 400 km2 (2022)
Tid
svensk +4 timmar
Angränsande land/länder
Kazakstan, Kirgizistan, Tadzjikistan, Afghanistan, Turkmenistan
Huvudstad med antal invånare
Tasjkent 2 700 000 (officiell uppskattning 2021)
Övriga större städer
Namangan 640 000, Samarkand 550 000, Andizjan 450 000 (officiell uppskattning 2021)
Högsta berg
Khazret Sultan (4 643 m ö h)
Viktiga floder
Amu-Darja, Syr-Darja
Största sjö
Aralsjön
Medelnederbörd/månad
Tasjkent 81 mm (mars), 3 mm (sept)
Medeltemperatur/dygn
Tasjkent 0 °C (jan), 17 °C (juli)

Uzbekistan – Befolkning och språk

Uzbekistan är Centralasiens folkrikaste land. Befolkningsökningen har varit snabb, men den har numera avtagit något. Landet har en ung befolkning. Fler än en fjärdedel av invånarna är under 15 år. Den dominerande folkgruppen är uzbekerna, som utgör runt tre fjärdedelar av befolkningen.

Fakta – befolkning och språk

Befolkning
cirka tre fjärdedelar uzbeker, minoriteter av ryssar, tadzjiker, kazaker med flera
Antal invånare
36 412 350 (2023)
Antal invånare per kvadratkilometer
79 (2021)
Andel invånare i städerna
50 procent (2022)
Nativitet/födelsetal
26,2 per 1000 invånare (2022)
Mortalitet/dödstal
4,8 per 1000 invånare (2022)
Fertilitetsgrad
3,2 födda barn per kvinna (2021)
Befolkningstillväxt
2,1 procent (2023)
Förväntad livslängd
71 år (2021)
Förväntad livslängd för kvinnor
73 år (2021)
Förväntad livslängd för män
68 år (2021)
Andel kvinnor
50,0 procent (2022)
Språk
uzbekiska är officiellt språk. Dessutom talas ryska, tadzjikiska med flera andra språk

Uzbekistan – Religion

Islam har en stark tradition i Centralasien. Majoriteten av uzbekerna är sunnimuslimer. Ryssar och ukrainare i landet är i allmänhet rysk-ortodoxt kristna.

Uzbekistan – Utbildning

Skolsystemet är uppbyggt som under sovjettiden (1924–1991), då Uzbekistan var känt för en hög utbildningsnivå. Efter självständigheten skars statsanslagen till sektorn ned, vilket ledde till sänkt kvalitet på utbildningen. Stor lärarbrist råder och undervisningsmaterialet är förlegat.

Fakta – utbildning

Läs- och skrivkunnighet
100,0 procent (2019)
Andel barn som börjar grundskolan
94,6 procent (2018)
Antal elever per lärare i grundskolan
22 (2018)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP
5,5 procent (2023)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten
21,4 procent (2021)

Uzbekistan – Sociala förhållanden

Uzbekistan har sedan millennieskiftet nått vissa framsteg i kampen mot problem som fattigdom och undernäring. Enligt officiell statistik har andelen fattiga minskat från närmare en tredjedel av befolkningen 2001 till runt en sjundedel.

Fakta – sociala förhållanden

Nativitet/födelsetal
26,2 per 1000 invånare (2022)
Mortalitet/dödstal
4,8 per 1000 invånare (2022)
Spädbarnsdödlighet
13 per 1000 födslar (2021)
Fertilitetsgrad
3,2 födda barn per kvinna (2021)
Förväntad livslängd
71 år (2021)
Offentliga utgifter för hälsovård per invånare
121 US dollar (2020)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP
6,7 procent (2020)
Andel kvinnor i parlamentet
34 procent (2023)

Uzbekistan – Kultur

Uzbekistan är det enda av de centralasiatiska länderna som har en gammal stadskultur. Huvudstaden Tasjkent har anor 2000 år tillbaka i tiden och Samarkand anses ha grundats omkring år 700 f Kr. En av handelsrutterna på den legendariska Sidenvägen gick genom det område som idag är Uzbekistan.

Uzbekistan – Seder och bruk

Uzbekistan är ett sunnimuslimskt land där religionen har stor betydelse för de flesta av invånarna. Samtidigt har närmare 70 år av sovjetiskt inflytande skapat starka sekulära traditioner.

Uzbekistan – Äldre historia

Det område som idag utgör staten Uzbekistan har sannolikt varit befolkat sedan 4000 f Kr. En rad folk har sedan dess lagt området under sig: perser, skyter, hellener, hunner med flera. Araberna förde med sig islam. Först under 1500-talet tog uzbekerna över kontrollen. 1924 gjorde ryssarna Uzbekistan till en sovjetisk delrepublik och inledde ensidig satsning på bomullsodling. Vid Sovjetunionens upplösning 1991 blev Uzbekistan självständigt.

Uzbekistan – Modern historia

Den sovjetiska delrepubliken Uzbekistan blev en självständig stat när Sovjetunionen upplöstes 1991. I ett omstritt presidentval samma år segrade den tidigare kommunistledaren Islam Karimov. Han förblev Uzbekistans president, med långtgående maktbefogenheter, fram till sin död 2016. Väpnad islamistisk gerilla började runt millennieskiftet göra försök att störta regimen. I maj 2005 kulminerade oroligheterna när militär öppnade eld mot en folkmassa i Andizjan och många hundra dödades.

Uzbekistan – Demokrati och rättigheter

Den uzbekiska regimen tolererar inte verklig politisk opposition. Oliktänkande förtrycks, förföljs och drivs i landsflykt. Endast fem regimtrogna partier är godkända. Hela samhället är genomsyrat av korruption, inte minst rättsväsendet.

Uzbekistan – Inrikespolitik och författning

Uzbekistan är en republik med presidenstyre. Sjavkat Mirzijojev, som är president sedan 2016, har vunnit tre val med mellan 80 och 90 procent av rösterna och också ordnat så att han kan sitta kvar till 2037. Under hans styre har landet öppnats upp och förtrycket lättat något, men någon opposition som på allvar utmanar makten tillåts inte.

Fakta – politik

Officiellt namn
O’zbekiston Respublikasi/ Republiken Uzbekistan
Statsskick
republik, enhetsstat
Stats- och regeringschef
president Sjavkat Mirzijojev (2016–)
Viktigaste partier med mandat i senaste val
Liberaldemokratiska partiet 64, Uzbekistans demokratiska parti för nationell förnyelse 29, Folkets demokratiska parti 20, Socialdemokratiska rättvisepartiet 21, Uzbekistans ekologiska parti 16 (2024) 1
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
Liberaldemokratiska partiet 53, Uzbekistans demokratiska parti för nationell förnyelse 36, Socialdemokratiska rättvisepartiet 24, Folkets demokratiska parti 22, Uzbekistans ekologiska parti 15 (2019-2020)
Valdeltagande
nära 80 procent i presidentvalet 2023, 75 procent i parlamentsvalet 2024
Kommande val
parlamentsval 2029, presidentval 2030
1. preliminära resultat

Uzbekistan – Utrikespolitik och försvar

Uzbekistans utrikespolitik präglas av en önskan att upprätthålla stabilitet och att inte bli ensidigt beroende av en enda partner. Landet gör anspråk på en ledarroll i Centralasien. Efter president Mirzijojevs tillträde 2016 har Uzbekistans tidigare ansträngda relationer med grannländerna förbättrats avsevärt.

Fakta – försvar

Armén
24 500 man (2022)
Flygvapnet
7 500 man (2022)
Militärutgifter i andel av BNP
3,56 procent (2018)
Militärutgifter i andel av statsbudgeten
11,0 procent (2018)

Uzbekistan – Ekonomisk översikt

Bomullsodling dominerade länge Uzbekistans ekonomi, men under senare tid har naturgas tagit över rollen som landets viktigaste exportvara. Trots en rad marknadsreformer sedan 2016 är ekonomin fortfarande påverkad av arvet från sovjettidens (1924–1991) centralstyrning.

Fakta – Ekonomi

BNP per invånare
2 255 US dollar (2022)
BNP-tillväxt
5,7 procent (2022)
Total BNP
80 392 miljoner US dollar (2022)
Jordbrukets andel av BNP
23,5 procent (2022)
Industrins andel av BNP
31,1 procent (2022)
Servicesektorns andel av BNP
35,5 procent (2021)
Inflation
11,2 procent (2022)
Statsskulden i andel av BNP
34,3 procent (2022)
Utlandsskuld
38 995 miljoner US dollar (2021)
Valuta
som
Varuexport
15 350 miljoner US dollar (2022)
Varuimport
28 173 miljoner US dollar (2022)
Bytesbalans
-4,8 miljarder US dollar (2021)
Varuhandeln i andel av BNP
54 procent (2022)
Viktigaste exportvaror
energiprodukter (främst naturgas), guld och andra metaller, bomull, livsmedel, gödningsmedel (2020)
Största handelspartner
Kina, Ryssland, Kazakstan, Sydkorea, Turkiet (2020)
Mottaget bistånd per invånare
33 US dollar (2021)

Uzbekistan – Naturtillgångar, energi och miljö

Uzbekistan beräknas ha några av världens största guldreserver. Landet har också stora naturgastillgångar och betydande fyndigheter av olja, kol, silver, koppar, bly, järn och volfram. Uzbekistan är drabbat av enorma miljöproblem till följd av mångårig rovdrift på mark och vatten.

Fakta – energi och miljö

Andel av befolkningen med tillgång till elektricitet
100 procent (2021)
Andel av landsbygdsbefolkningen med tillgång till elektricitet
100 procent (2021)
Utsläpp av växthusgaser totalt
187,52 miljoner ton koldioxidekvivalenter (2020)
Utsläpp av växthusgaser per invånare
5,48 ton koldioxidekvivalenter (2020)
Utsläpp av koldioxid totalt
115 578 tusen ton (2020)
Utsläpp av koldioxid per invånare
3,4 ton (2020)
Utsläpp av metangas totalt
53 602 tusen ton koldioxidekvivalenter (2020)

Uzbekistan – Jordbruk och industri

Det uzbekiska jordbruket domineras av bomullsodling, trots att regeringen försökt bredda produktionen med andra grödor. Landets beryktade tvångsarbete ute på bomullsfälten förbjöds 2017 och uppges ha minskat avsevärt. Industrisektorn domineras av energiproduktion och gruvnäring.

Fakta – jordbruk och industri

Jordbrukets andel av BNP
23,5 procent (2022)
Andel av landytan som används för jordbruk
58,1 procent (2018)
Andel av landytan som är skogbevuxen
8,4 procent (2020)
Industrins andel av BNP
31,1 procent (2022)