Irland
Irland har på senare år infört samkönade äktenskap och legaliserat abort, beslut som avgjorts i folkomröstningar och som visar hur snabbt det tidigare så konservativa irländska samhället har förändrats. Foto: Peter Morrison/TT

Irland

Efter hundratals år av brittisk övermakt blev Irland självständigt på 1920-talet. Utbredd svält under 1840-talet tvingade många irländare att emigrera och landet var fattigt långt in i modern tid. Efter inträdet i EG (EU) 1973 har Irland omvandlats till en välfärdsstat med stark högteknologisk industri. I dag försöker Irland dra nytta av sitt EU-medlemskap och samtidigt hantera den ekonomiska och kulturella närheten till icke EU-medlemmen Storbritannien, vars ekonomi och kultur är nära sammanflätade, och den alltjämt känsliga Nordirlandsfrågan.

Senaste händelser/kalendarium

Till kalendariet
  • 2024

    • Juni

    • Ris och ros för regeringspartier i EU-valet

      I valet till Europaparlamentet backar premiärminister Simon Harris parti Fine Gael från fem till fyra mandat och får 29,6 procent av rösterna. Koalitionspartnern Fianna Fáil ökar i gengäld från två till fyra mandat och till 16,6 procent. Den tredje regeringspartnern, Gröna partiet, får bara 5,4 procent. Det tappar därmed båda sina mandat och åker ut. Största oppositionspartiet Sinn Féin går framåt från ett till två mandat och får 11,1 procent av rösterna. Två partier och två oberoende enskilda kandidater kommer samtidigt in i Europaparlamentet. Av dessa får det nya partiet Oberoende Irland ett mandat och 6,2 procent, samt Labourpartiet som också får ett mandat fastän det bara har 3,4 procent av väljarnas stöd. Skälet är valsystemet där fyra kandidater tas från Dublinområdet, fem från södern och resterande fem från resten av landet. Ett annat oppositionsparti, Oberoende för förändring, får 4,6 procent och tappar båda sina platser i parlamentet.

    • Maj

    • Irland ska erkänna Palestina

      Irland, Spanien och Norge meddelar gemensamt att de kommer att erkänna Palestina som stat veckan därpå. Länderna hoppas att flera EU-länder ska följa efter, men får nej av tungviktaren Frankrike. Ett erkännande är avsett att öka trycket på en tvåstatslösning för Israel-Palestina. Beskedet välkomnas av både Palestinska myndigheten och Hamas. Det möts dock av skarp kritik från Israel, vars premiärminister Benjamin Netanyahu säger att erkännandet innebär att terrorism belönas. Flera EU-länder erkänner redan Palestina, bland dem Sverige, medan andra inte gör det. Även Slovenien, Cypern och Malta har processer igång för ett erkännande, och Australien har nyligen deklarerat samma målsättning.

    • April

    • Harris ny premiärminister

      Simon Harris, 37, från det borgerliga partiet Fine Gael väljs av en majoritet i parlamentet dáil till premiärminister (taoiseach på iriska, uttalas "tisjack" eller "tisjach"), Irlands hittills yngste. Han tillträder sedan partikamraten Leo Varadkar oväntat avgått från posten i mars. Harris har fått smeknamnet Tiktok taoiseach eftersom han är flitig på det ungdomliga sociala mediet och har många följare där. Harris gav sig in i politiken tidigt och blev 2011 som 24-åring även den hittills yngste parlamentsledamoten. Han var hälsominister när Irlands abortförbud hävdes samt under coronapandemin och därefter utbildningsminister.

    • Mars

    • Premiärminister Varadkar avgår

      Leo Varadkar tillkännager oväntat att han avgår, både som partiledare och som regeringschef. Posten som ledare för Fine Gael lämnar han omedelbart medan han blir kvar som premiärminister (taoiseach) tills en ersättare hittats. Leo Varadkar anger ”personliga och politiska skäl” för sitt beslut, utan att närmare specificera något. Enligt partierna i koalitionsregeringen, som också omfattar Fianna Fáil och Gröna partiet, är det inte aktuellt med nyval med anledning av avgången.

    • Nej till att stryka författningstext om kvinnors roll

      Väljarna ger regeringen och andra delar av etablissemanget en smäll när de med stor majoritet röstar emot att ändra ålderdomliga formuleringar i författningen som definierar familjer som baserade på äktenskap och beskriver kvinnans särskilda omvårdande roll i hemmet. Bland förklaringarna anges att ja-sidan i folkomröstningen drev en blek kampanj och tog resultatet för givet, lågt valdeltagande samt att nej-sidan lyckades mobilisera väljare som missnöjesröstade av olika skäl.

Till kalendariet
10133

Mer läsning finns här!

I UI:s webbtidning utrikesmagasinet.se hittar du analyser och krönikor skrivna av svenska och internationella forskare, analytiker och journalister med bred erfarenhet av olika länder och regioner.

Det mesta är på svenska och alla artiklar är fritt tillgängliga.

Tipsa gärna dina vänner!

Till Utrikesmagasinet

poddbild-final.jpg


En podd om internationella frågor från Utrikespolitiska institutet.

Lyssna på Utblick

Varukorg

Totalt 0