2016

• December

• "EU överskrider sina befogenheter".

  19 december

  I ett uttalande från det irländska finansdepartementet kritiseras EU-kommissionen för att, i frågan om det multinationella bolaget Apples skatter (se Augusti och September 2016), blanda sig i Irland nationella angelägenheter.

• Irland på 6:e plats på Oxfams lista över värsta skatteparadisen.

  12 december

  Irland hamnar högt upp på biståndsorganisationen Oxfams lista över de länder som erbjuder de bästa villkoren för bolag som vill undvika att betala skatt. I sin rapport anför Oxfam exemplet med Apple som, enligt EU-kommissionen betalat 0,005 procent i bolagsskatt, vilket gör att det finns mindre pengar för att bekämpa fattigdomen i landet. Den irländska regeringen avvisar Oxfams påståenden och hävdar att landet följer det internationella regelverket.

• November

• Irländare utför självmordsattentat i Irak

  6 november

  En man från Dublin, Terence Kelly, som konverterat till islam dödas när han utför ett självmordsattentat i närheten av den irakiska staden Mosul. (6/11) 

• Oktober

• Små sociala satsningar i årets budget

  12 oktober

  Höstens budget innehåller flera nya satsningar, bland annat kommer den statliga pensionen, jobbarsökarbidragen (för dem som fyllt 26 år) med mera höjas med 5 euro i veckan, sociala avgifter ska sänkas med 0,5 procent, ett särskilt stödinföras för personer som ska köpa sitt första hem utlovas, plus en irländsk variant av det svenska rotavdraget. 2400 nya lärartjänster ska inrättas, 1000 barnmorskor anställas och 800 poliser. De enda skattehöjningarna som aviseras är ett påslag på 50 cent för ett paket med 20 cigaretter och en sockerskatt på läsk från 2018. Irish Fiscal Advisory Council, det oberoende organ som ska övervaka budgetarbetet, säger att regeringen nu, tillsammans med tidigare löften om skattesänkningar, kommer att bryta mot EU:s regler genom att budgetunderskottet kommer att minskas med 0,3 procent och inte 0,6 procent som EU kräver. 

• September

• Tusentals i protest mot abortlagar

  24 september

  Tusentals kvinnor samlas i Dublin och 20 andra städer för att protestera mot de irländska abortlagarna. 

• Regeringen enas om överklagan om Apples skatter

  5 september

  Premiärminister Kenny lyckas överbygga oenigheten inom regeringen om överklagan av EU-kommissionens beslut i frågan om Apples skatter (se  Augusti 2016). Enda Kenny har dock fått gå med på krav att låta en oberoende kommission utreda Irlands skattepolitik gentemot multinationella bolag verksamma i landet. Apple har sagt att bolaget ska överklaga beslutet i europeiska domstolar. 

• Augusti

• Bakslag för Irland och Apple

  30 augusti

  EU-kommissionen avgör att IT-jätten Apple måste betala 13 miljarder euro till Irland för utebliven skatt. Enligt konkurrenskommissionär Margrethe Vestager är de stora skattelättnader som det amerikanska bolaget har fått i Irland kan jämföras med statliga subventioner som snedvrider den internationella konkurrensen. Irlands regering säger att det ska överklaga beslutet. Inom regeringen råder dock oenighet om huruvida det är rätt att överklaga. 

• Juli

• Uppmjukning av abortlag avvisas

  7 juli

  Deputeradekammaren röstar nej till ett lagförslag som skulle göra det lagligt att i Irland abortera foster som har en dödlig missbildning. Premiärminister Kenny uppmanar sina partikamrater att rösta nej och hävdar att lagförslaget strider mot författningens åttonde tillägg som garanterar foster och moder samma rätt till liv. Både Fine Gael och Fianna Fáil röstar emot förslaget som fälls med siffrorna 95–45.

• Juni

• Abortlagar kritiseras

  9 juni

  FN:s människorättskommitté kritiserar de irländska arbortlagarna. Den handlar om ett fall från 2011 där en kvinna nekades abort trots att fostret hon bar på skulle dö i livmodern eller avlida kort efter födseln. Kvinnans enda val var att fullfölja graviditeten eller resa till ett annat land för att göra abort. Detta inkräktade, enligt FN, på hennes rätt att inte utsättas för grym, inhuman eller förnedrande behandling. Regeringen tillsätter efter detta en medborgarpanel för att bereda frågan och medger att situationen är ohållbar.

• Maj

• Enda Kenny omvald vid fjärde försöket

  6 maj

  Drygt två månader efter valet görs ett fjärde försök att utse en regeringschef och nu väljs Enda Kenny om som premiärminister, med röstsiffrorna 59–49. Han väntas bilda en minoritetsregering.

• April

• Ännu ingen ny premiärminister

  6 april

  En ny omröstning om vem som ska bli ny regeringschef hålls i början av månaden. Även denna gång får Kenny flest röster, 51, medan Micheál Martin får 43 och Ruth Coppinger, från Socialistpartiet, 10.

• Mars

• Deputeradekammaren misslyckas att välja ny regeringschef

  10 mars

  När deputeradekammaren samlas för att välja ny premiärminister ställer fyra kandidater upp. Förutom Enda Kenny, Michaél Martin, från Fianna Fáil, Gerry Adams från Sinn Féin och Richard Boyd från Människor före profit. Kenny får flest röster (57), men inte tillräckligt många för att kunna väljas. 

• Februari

• Ingen klar vinnare i valet

  26 februari

  Fine Gael blir dock största parti med 50 mandat och drygt 25 procent av rösterna, före Fianna Fáil med 44 mandat lite över 24 procent av rösterna. Valets trea blir Sinn Féin som får 23 mandat och knappt 14 procent, vilket är en klar ökning, men ändå mindre än vad opinionsundersökningarna tytt på. Även flera mindre vänsterpartier går fram. Dessutom blir antalet oberoende ledamöter rekordstort: 17. Valets främste förlorare blir Labour som får mindre än 7 procent av rösterna. Valdeltagandet är drygt 65 procent.