Irland
https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/Irland/
Efter hundratals år av brittisk övermakt blev Irland självständigt på 1920-talet. Utbredd svält under 1840-talet tvingade många irländare att emigrera och landet var fattigt långt in i modern tid. Efter inträdet i EG (EU) 1973 har Irland omvandlats till en välfärdsstat med stark högteknologisk industri. I dag försöker Irland dra nytta av sitt EU-medlemskap och samtidigt hantera den ekonomiska och kulturella närheten till icke EU-medlemmen Storbritannien, vars ekonomi och kultur är nära sammanflätade, och den alltjämt känsliga Nordirlandsfrågan.
Irland – Geografi och klimat
Ön Irland, på iriska Éire, är uppdelad i två politiska enheter: Republiken Irland, som blev en självständig stat 1949, och Nordirland, en brittisk del som ibland kallas Ulster. Klimatet påverkas av den varma Golfströmmen i Atlanten. Vintrarna är milda och somrarna förhållandevis svala.
Fakta – Geografi och klimat
- Yta
- 70 283 km2 (2022)
- Tid
- svensk –1 timme
- Angränsande land/länder
- Storbritannien
- Huvudstad med antal invånare
- Dublin 1,5 miljoner (inklusive förorter, uppskattning 2024)
- Övriga större städer
- Cork, Galway, Limerick och Waterford
- Högsta berg
- Carrantuohill (1040 m ö h)
- Viktiga floder
- Shannon
- Medelnederbörd/månad
- Dublin 79 mm (dec), 47 mm (april)
- Medeltemperatur/dygn
- Dublin 4,5 °C (jan), 15 °C (juli)
Irland – Befolkning och språk
Fattigdomen tvingade länge många irländare att utvandra. Många unga sökte lyckan i Storbritannien och USA. Men sedan ekonomisk motgång vänts i medgång, på det stora hela, från och med 1990-talet har återvandring och invandring till Irland varit den huvudsakliga trenden. Det har gjort att befolkningen till slut blivit lika stor som på 1800-talet. På senare år har flyktinginvandringen varit rekordstor.
Fakta – befolkning och språk
- Befolkning
- irländare 84 procent, merparten av de övriga kommer från andra EU-länder, Storbritannien, Ukraina, Brasilien, Indien och USA 1
- Antal invånare
- 5 262 382 (2023)
- Antal invånare per kvadratkilometer
- 73 (2021)
- Andel invånare i städerna
- 64 procent (2022)
- Nativitet/födelsetal
- 11,2 per 1000 invånare (2022)
- Mortalitet/dödstal
- 6,9 per 1000 invånare (2022)
- Fertilitetsgrad
- 1,7 födda barn per kvinna (2021)
- Befolkningstillväxt
- 2,6 procent (2023)
- Förväntad livslängd
- 82 år (2021)
- Förväntad livslängd för kvinnor
- 84 år (2021)
- Förväntad livslängd för män
- 80 år (2021)
- Andel kvinnor
- 50,4 procent (2022)
- Språk
- engelska och iriska är officiella språk
Irland – Religion
Historiskt har katolska kyrkan haft stor makt i Irland, men den har minskat i takt med samhällets modernisering och efter en rad skandaler. De allra flesta irländare är katoliker. Övriga kristna är främst anglikaner, presbyterianer eller metodister. Genom invandringen har muslimer och ortodoxa kristna ökat. Allt fler invånare säger sig sakna religion. Religionsfrihet garanteras i författningen.
Irland – Utbildning
Utbildningssystemet håller god kvalitet. Skolplikt råder mellan sex och 16 års ålder, men de flesta barn börjar i förskolan vid fyra eller fem års ålder. Merparten av skolorna finansieras av staten men drivs ofta av kyrkliga samfund, i regel katolska.
Fakta – utbildning
- Andel barn som börjar grundskolan
- 95,8 procent (2017)
- Antal elever per lärare i grundskolan
- 16 (2012)
- Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP
- 3,0 procent (2021)
- Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten
- 12,0 procent (2021)
Irland – Sociala förhållanden
Under de goda åren från början av 1990-talet fram till 2008 fick de flesta irländare det ekonomiskt bättre, men den efterföljande krisen blev kännbar för många. Sedan dess har ekonomin förbättrats påtagligt men en stor del av befolkningen måste kämpa för att få pengarna att räcka. Hemlöshet är ett växande problem.
Fakta – sociala förhållanden
- Nativitet/födelsetal
- 11,2 per 1000 invånare (2022)
- Mortalitet/dödstal
- 6,9 per 1000 invånare (2022)
- Spädbarnsdödlighet
- 3 per 1000 födslar (2021)
- Fertilitetsgrad
- 1,7 födda barn per kvinna (2021)
- Förväntad livslängd
- 82 år (2021)
- Offentliga utgifter för hälsovård per invånare
- 6 700 US dollar (2021)
- Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP
- 6,7 procent (2021)
- Andel kvinnor i parlamentet
- 23 procent (2023)
Irland – Kultur
Irland har ett rikt kulturliv med långa traditioner, inte minst inom litteraturen, med namn som Jonathan Swift, James Joyce, W B Yeats, Roddy Doyle, Anne Enright och Sally Rooney. Även inom musiken har artister som U2, Van Morrison, The Cranberries och Sinéad O'Connor slagit stort internationellt.
Irland – Äldre historia
Engelska normander inledde på 1170-talet erövringen av det katolska Irland. Ön bestod då av en rad små keltiska kungadömen som ofta stred inbördes. Först i slutet av 1500-talet hade engelsmännen lyckats ta herraväldet över nästan hela ön. I nordöst bjöd befolkningen starkast motstånd, men till sist tog England över även där. Stora markområden konfiskerades och delades ut till skotska, engelska och walesiska protestanter. De katolska irländarna diskriminerades och flera uppror bröt ut. Kraven på självständighet växte, men protestanterna i norr motsatte sig allt tal om självstyre, något som kom att leda till att ön delades.
Irland – Modern historia
Från 1920-talet och framåt fortsatte Irland sin frigörelse från Storbritannien. Politiken dominerades av två borgerliga partier och katolska kyrkan behöll sitt grepp över samhället. Läget i Nordirland, där britterna hade behållit makten, skapade nya spänningar till Storbritannien. Medlemskapet i EG (sedermera EU) 1973 innebar att Irland tog steget in i en större europeisk gemenskap. Från början av 1990-talet inleddes en process där landet moderniserades samtidigt som ekonomin växte. Åren av ekonomisk framgång tog plötsligt slut 2008 och Irland tvingades söka hjälp utifrån.
Irland – Politiskt system
Innehållet i detta kapitel har flyttat till Inrikespolitik och författning.
Irland – Demokrati och rättigheter
Irland är en fungerande demokrati, där medborgerliga fri- och rättigheter vanligtvis respekteras. Pressfriheten tillhör den största i världen och korruptionsnivån är numera låg. Minskat inflytande från katolska kyrkan har medfört allt större frihet för kvinnor och hbtq-personer.
Irland – Aktuell politik
Innehållet i detta kapitel har flyttat till Inrikespolitik och författning.
Irland – Inrikespolitik och författning
Irland är republik med parlamentariskt styrelseskick. Två rivaliserande borgerliga partier, Fine Gael och Fianna Fáil, har länge dominerat politiken. De båda ingår tillsammans med det mindre Gröna partiet i landets regerande koalition som leds av Simon Harris från Fine Gael.
Fakta – politik
- Officiellt namn
- Republic of Ireland/Poblacht na hÉireann/Republiken Irland
- Statsskick
- republik, enhetsstat
- Statschef
- president Michael D Higgins (2011–)
- Regeringschef
- premiärminister Simon Harris (2024–)
- Viktigaste partier med mandat i senaste val
- Fianna Fáil 38, Sinn Féin 37, Fine Gael 35, Gröna partiet 12, Labourpartiet 6, Socialdemokraterna 6, Solidaritet–Människor före profit 5, Enhet 1, oberoende ledamöter 19 (2020)
- Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
- Fine Gael 50, Fianna Fáil 44, Sinn Féin 23, Labourpartiet 7, AAA-PBP 6, Oberoende alliansen 6, Socialdemokraterna 3, Gröna partiet 2, oberoende ledamöter 17 (2016)
- Valdeltagande
- 63 procent i parlamentsvalet i 2020, 43 procent i presidentvalet 2018
- Kommande val
- parlamentsval 29 november 2024, presidentval 2025
Irland – Utrikespolitik och försvar
Irland är militärt alliansfritt. Landets utrikespolitik handlar mycket om förhållandet till Storbritannien. Den länge starka misstron mellan länderna bröts på 1980-talet sedan de började samarbeta för att nå fred i den brittiska provinsen Nordirland. Irlands medlemskap i EG/EU minskade beroendet av Storbritannien. Grannlandets beslut att lämna EU skapade dock stor oro i Irland.
Fakta – försvar
- Armén
- 6 750 man (2022)
- Flygvapnet
- 700 man (2022)
- Flottan
- 750 man (2022)
- Militärutgifter i andel av BNP
- 0,23 procent (2022)
- Militärutgifter i andel av statsbudgeten
- 1,0 procent (2022)
Irland – Ekonomisk översikt
Irland var länge ett av Västeuropas fattigaste länder men har omvandlats snabb från 1990-talet och framåt, med en nedgång sent 00-tal. Med hjälp av utländska investeringar har en stark högteknologisk bransch byggts upp och turismen har ökat. Generösa, kontroversiella regler för bolagsskatt har lockat till sig amerikanska IT-jättar. Irland hör numera till de europeiska länder med högst BNP per capita.
Fakta – Ekonomi
- BNP per invånare
- 104 039 US dollar (2022)
- BNP-tillväxt
- 12,0 procent (2022)
- Total BNP
- 529 245 miljoner US dollar (2022)
- Jordbrukets andel av BNP
- 1,1 procent (2022)
- Industrins andel av BNP
- 41,1 procent (2022)
- Servicesektorns andel av BNP
- 52,3 procent (2022)
- Inflation
- 8,4 procent (2022)
- Statsskulden i andel av BNP
- 45,2 procent (2022)
- Valuta
- euro 1
- Varuexport
- 213 991 miljoner US dollar (2022)
- Varuimport
- 145 856 miljoner US dollar (2022)
- Bytesbalans
- 72,2 miljarder US dollar (2021)
- Varuhandeln i andel av BNP
- 68 procent (2022)
- Viktigaste exportvaror
- läkemedel, kemikalier, teknisk utrustning, datorer, kosmetika
- Största handelspartner
- USA, Storbritannien, Tyskland, Kina, Belgien, Nederländerna, Frankrike
Irland – Naturtillgångar, energi och miljö
Irland har stora tillgångar av zink men gruvnäringen spelar ingen stor roll för den irländska ekonomin. Irland har haft svårt att nå sina åtaganden när det gäller klimatet, och hör till de länder i Europa med störst klimatutsläpp räknat per person.
Fakta – energi och miljö
- Utsläpp av växthusgaser totalt
- 59,50 miljoner ton koldioxidekvivalenter (2020)
- Utsläpp av växthusgaser per invånare
- 11,93 ton koldioxidekvivalenter (2020)
- Utsläpp av koldioxid totalt
- 33 742 tusen ton (2020)
- Utsläpp av koldioxid per invånare
- 6,8 ton (2020)
- Utsläpp av metangas totalt
- 15 253 tusen ton koldioxidekvivalenter (2020)
Irland – Jordbruk och industri
Nästan två tredjedelar av landytan används till jordbruk. Näringen spelar en större roll i Irland, som har mycket stor export av nötkött, än i de flesta andra västeuropeiska länder. Industrin rymmer både traditionella livsmedel och bryggerier liksom utlandsägd högteknologisk produktion som lockats av låg bolagsskatt.
Fakta – jordbruk och industri
- Jordbrukets andel av BNP
- 1,1 procent (2022)
- Andel av landytan som används för jordbruk
- 65,6 procent (2018)
- Andel av landytan som är skogbevuxen
- 11,4 procent (2020)
- Industrins andel av BNP
- 41,1 procent (2022)