Irland

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/Irland/

Efter hundratals år av brittisk övermakt blev Irland självständigt på 1920-talet. Utbredd svält under 1840-talet tvingade många irländare att emigrera och landet var fattigt långt in i modern tid. Efter inträdet i EG (EU) 1973 har Irland omvandlats till en välfärdsstat med stark högteknologisk industri. I dag försöker Irland dra nytta av sitt EU-medlemskap och samtidigt hantera den ekonomiska och kulturella närheten till icke EU-medlemmen Storbritannien, vars ekonomi och kultur är nära sammanflätade, och den alltjämt känsliga Nordirlandsfrågan.

Irland – Geografi och klimat

Ön Irland, på iriska Éire, är uppdelad i två politiska enheter: Republiken Irland, som blev en självständig stat 1949, och Nord­irland, en brittisk del som ibland kallas Ulster. Klimatet påverkas av den varma Golfströmmen i Atlanten. Vint­rarna är milda och somrarna förhållandevis svala.

Fakta – Geografi och klimat

Yta
70 283 km2 (2022)
Tid
svensk –1 timme
Angränsande land/länder
Storbritannien
Huvudstad med antal invånare
Dublin 1,5 miljoner (inklusive förorter, uppskattning 2024)
Övriga större städer
Cork, Galway, Limerick och Waterford
Högsta berg
Carrantuohill (1040 m ö h)
Viktiga floder
Shannon
Medelnederbörd/månad
Dublin 79 mm (dec), 47 mm (april)
Medeltemperatur/dygn
Dublin 4,5 °C (jan), 15 °C (juli)

Irland – Befolkning och språk

Fattigdomen tvingade länge många irländare att utvandra. Många unga sökte lyckan i Storbritannien och USA. Men sedan ekonomisk motgång vänts i medgång, på det stora hela, från och med 1990-talet har återvandring och invandring till Irland varit den huvudsakliga trenden. Det har gjort att befolkningen till slut blivit lika stor som på 1800-talet. På senare år har flyktinginvandringen varit rekordstor.

Fakta – befolkning och språk

Befolkning
irländare 84 procent, merparten av de övriga kommer från andra EU-länder, Storbritannien, Ukraina, Brasilien, Indien och USA 1
Antal invånare
5 262 382 (2023)
Antal invånare per kvadratkilometer
73 (2021)
Andel invånare i städerna
64 procent (2022)
Nativitet/födelsetal
11,2 per 1000 invånare (2022)
Mortalitet/dödstal
6,9 per 1000 invånare (2022)
Fertilitetsgrad
1,7 födda barn per kvinna (2021)
Befolkningstillväxt
2,6 procent (2023)
Förväntad livslängd
82 år (2021)
Förväntad livslängd för kvinnor
84 år (2021)
Förväntad livslängd för män
80 år (2021)
Andel kvinnor
50,4 procent (2022)
Språk
engelska och iriska är officiella språk
1. folkräkning 2022. En del av irländarna har dubbelt medborgarskap.

Irland – Religion

Historiskt har katolska kyrkan haft stor makt i Irland, men den har minskat i takt med samhällets modernisering och efter en rad skandaler. De allra flesta irländare är katoliker. Övriga kristna är främst anglikaner, presbyterianer eller metodister. Genom invandringen har muslimer och ortodoxa kristna ökat. Allt fler invånare säger sig sakna religion. Religionsfrihet garanteras i författningen.

Irland – Utbildning

Utbildningssystemet håller god kvalitet. Skolplikt råder mellan sex och 16 års ålder, men de flesta barn börjar i förskolan vid fyra eller fem års ålder. Merparten av skolorna finansieras av staten men drivs ofta av kyrkliga samfund, i regel katolska.

Fakta – utbildning

Andel barn som börjar grundskolan
95,8 procent (2017)
Antal elever per lärare i grundskolan
16 (2012)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP
3,0 procent (2021)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten
12,0 procent (2021)

Irland – Sociala förhållanden

Under de goda åren från början av 1990-talet fram till 2008 fick de flesta irländare det ekonomiskt bättre, men den efterföljande krisen blev kännbar för många. Sedan dess har ekonomin förbättrats påtagligt men en stor del av befolkningen måste kämpa för att få pengarna att räcka. Hemlöshet är ett växande problem.

Fakta – sociala förhållanden

Nativitet/födelsetal
11,2 per 1000 invånare (2022)
Mortalitet/dödstal
6,9 per 1000 invånare (2022)
Spädbarnsdödlighet
3 per 1000 födslar (2021)
Fertilitetsgrad
1,7 födda barn per kvinna (2021)
Förväntad livslängd
82 år (2021)
Offentliga utgifter för hälsovård per invånare
6 700 US dollar (2021)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP
6,7 procent (2021)
Andel kvinnor i parlamentet
23 procent (2023)

Irland – Kultur

Irland har ett rikt kulturliv med långa traditioner, inte minst inom litteraturen, med namn som Jonathan Swift, James Joyce, W B Yeats, Roddy Doyle, Anne Enright och Sally Rooney. Även inom musiken har artister som U2, Van Morrison, The Cranberries och Sinéad O'Connor slagit stort internationellt.

Irland – Äldre historia

Engelska normander inledde på 1170-talet erövringen av det katolska Irland. Ön bestod då av en rad små keltiska kungadömen som ofta stred inbördes. Först i slutet av 1500-talet hade engelsmännen lyckats ta herraväldet över nästan hela ön. I nordöst bjöd befolkningen starkast motstånd, men till sist tog England över även där. Stora markområden konfiskerades och delades ut till skotska, engelska och walesiska protestanter. De katolska irländarna diskriminerades och flera uppror bröt ut. Kraven på självständighet växte, men protestanterna i norr motsatte sig allt tal om självstyre, något som kom att leda till att ön delades.

Irland – Modern historia

Från 1920-talet och framåt fortsatte Irland sin frigörelse från Storbritannien. Politiken dominerades av två borgerliga partier och katolska kyrkan behöll sitt grepp över samhället. Läget i Nordirland, där britterna hade behållit makten, skapade nya spänningar till Storbritannien. Medlemskapet i EG (sedermera EU) 1973 innebar att Irland tog steget in i en större europeisk gemenskap. Från början av 1990-talet inleddes en process där landet moderniserades samtidigt som ekonomin växte. Åren av ekonomisk framgång tog plötsligt slut 2008 och Irland tvingades söka hjälp utifrån.

Irland – Politiskt system

Innehållet i detta kapitel har flyttat till Inrikespolitik och författning.

Irland – Demokrati och rättigheter

Irland är en fungerande demokrati, där medborgerliga fri- och rättigheter vanligtvis respekteras. Pressfriheten tillhör den största i världen och korruptionsnivån är numera låg. Minskat inflytande från katolska kyrkan har medfört allt större frihet för kvinnor och hbtq-personer.

Irland – Aktuell politik

Innehållet i detta kapitel har flyttat till Inrikespolitik och författning.

Irland – Inrikespolitik och författning

Irland är republik med parlamentariskt styrelseskick. Två rivaliserande borgerliga partier, Fine Gael och Fianna Fáil, har länge dominerat politiken. De båda ingår tillsammans med det mindre Gröna partiet i landets regerande koalition som leds av Simon Harris från Fine Gael.

Fakta – politik

Officiellt namn
Republic of Ireland/Poblacht na hÉireann/Republiken Irland
Statsskick
republik, enhetsstat
Statschef
president Michael D Higgins (2011–)
Regeringschef
premiärminister Simon Harris (2024–)
Viktigaste partier med mandat i senaste val
Fianna Fáil 48, Sinn Féin 39, Fine Gael 38, Labourpartiet 11, Socialdemokraterna 11, Oberoende Irland 4, Solidaritet–Människor före profit 3, Enhet 2, Gröna partiet 1, övriga inklusive oberoende 17 (2024)
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
Fianna Fáil 38, Sinn Féin 37, Fine Gael 35, Gröna partiet 12, Labourpartiet 6, Socialdemokraterna 6, Solidaritet–Människor före profit 5, Enhet 1, oberoende ledamöter 19 (2020)
Valdeltagande
60 procent i parlamentsvalet i 2024, 43 procent i presidentvalet 2018
Kommande val
presidentval 2025, parlamentsval senast 2029

Irland – Utrikespolitik och försvar

Irland är militärt alliansfritt. Landets utrikespolitik handlar mycket om förhållandet till Storbritannien. Den länge starka misstron mellan länderna bröts på 1980-talet sedan de började samarbeta för att nå fred i den brittiska provinsen Nordirland. Irlands medlemskap i EG/EU minskade beroendet av Storbritannien. Grannlandets beslut att lämna EU skapade dock stor oro i Irland.

Fakta – försvar

Armén
6 750 man (2022)
Flygvapnet
700 man (2022)
Flottan
750 man (2022)
Militärutgifter i andel av BNP
0,23 procent (2022)
Militärutgifter i andel av statsbudgeten
1,0 procent (2022)

Irland – Ekonomisk översikt

Irland var länge ett av Västeuropas fattigaste länder men har omvandlats snabb från 1990-talet och framåt, med en nedgång sent 00-tal. Med hjälp av utländska investeringar har en stark högteknologisk bransch byggts upp och turismen har ökat. Generösa, kontroversiella regler för bolagsskatt har lockat till sig amerikanska IT-jättar. Irland hör numera till de europeiska länder med högst BNP per capita.

Fakta – Ekonomi

BNP per invånare
104 039 US dollar (2022)
BNP-tillväxt
12,0 procent (2022)
Total BNP
529 245 miljoner US dollar (2022)
Jordbrukets andel av BNP
1,1 procent (2022)
Industrins andel av BNP
41,1 procent (2022)
Servicesektorns andel av BNP
52,3 procent (2022)
Inflation
8,4 procent (2022)
Statsskulden i andel av BNP
45,2 procent (2022)
Valuta
euro 1
Varuexport
213 991 miljoner US dollar (2022)
Varuimport
145 856 miljoner US dollar (2022)
Bytesbalans
72,2 miljarder US dollar (2021)
Varuhandeln i andel av BNP
68 procent (2022)
Viktigaste exportvaror
läkemedel, kemikalier, teknisk utrustning, datorer, kosmetika
Största handelspartner
USA, Storbritannien, Tyskland, Kina, Belgien, Nederländerna, Frankrike
1. 1 euro=100 cent

Irland – Naturtillgångar, energi och miljö

Irland har stora tillgångar av zink men gruvnäringen spelar ingen stor roll för den irländska ekonomin. Irland har haft svårt att nå sina åtaganden när det gäller klimatet, och hör till de länder i Europa med störst klimatutsläpp räknat per person.

Fakta – energi och miljö

Utsläpp av växthusgaser totalt
59,50 miljoner ton koldioxidekvivalenter (2020)
Utsläpp av växthusgaser per invånare
11,93 ton koldioxidekvivalenter (2020)
Utsläpp av koldioxid totalt
33 742 tusen ton (2020)
Utsläpp av koldioxid per invånare
6,8 ton (2020)
Utsläpp av metangas totalt
15 253 tusen ton koldioxidekvivalenter (2020)

Irland – Jordbruk och industri

Nästan två tredjedelar av landytan används till jordbruk. Näringen spelar en större roll i Irland, som har mycket stor export av nötkött, än i de flesta andra västeuropeiska länder. Industrin rymmer både traditionella livsmedel och bryggerier liksom utlandsägd högteknologisk produktion som lockats av låg bolagsskatt.

Fakta – jordbruk och industri

Jordbrukets andel av BNP
1,1 procent (2022)
Andel av landytan som används för jordbruk
65,6 procent (2018)
Andel av landytan som är skogbevuxen
11,4 procent (2020)
Industrins andel av BNP
41,1 procent (2022)