Portugal
Portugal är södra Europas utpost mot Atlanten. Landets tid som ledande kolonialmakt och sjöfararnation är sedan länge över. 1974 gick Portugal från diktatur till demokrati. Landet har i dag ett fungerande demokratiskt system och har gynnats av sitt medlemskap i EU, men ändå genomlevt stora svängningar i ekonomin.
Välj kapitel här
Senaste händelser/kalendarium
Till kalendariet-
2025
-
Mars
-
Regeringen förlorar förtroendeomröstning, nyval lurar
Portugals koalitionsregering förlorar en förtroendeomröstning utlyst efter anklagelser om att premiärminister Luís Montenegro hade en intressekonflikt som rör ett familjeägt konsultföretag, ägd av hans fru och barn, som har många offentliga uppdrag. Montenegro meddelar sin avgång efter omröstningen. Försök att avvärja omröstningen genom att tillsätta en parlamentarisk utredning misslyckas. Både Socialistpartiet (PS), det största oppositionspartiet, och ytterhögerpartiet Chega röstar för att fälla regeringen som saknar egen majoritet. Röstsiffrorna utfaller 142 mot 88, och ingen ledamot avstår. President Marcelo Rebelo de Sousa måste nu bestämma sig om att eventuellt utlysa nyval. Tänkbara valdatum är den 11 maj eller 18 maj. Det skulle bli tredje valet på lika många år. Montenegro, som inte suttit ens ett år på posten, har nyligen sagt att han avser att kandidera på nytt.
-
Ukrainakrisen tvingar EU storsatsa på försvaret
EU:s stats- och regeringschefer deltar i ett extrainsatt EU-toppmöte med anledning av Ukrainakrisen. Vid mötet fattas vad EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen kallar ett ”historiskt” beslut om en gemensam storsatsning på försvaret som blir möjlig genom EU-lån och ändrade budgetregler. Mötet hålls några dagar efter det att USA pausat sitt militära stöd till Ukraina och därmed allvarligt försvagat landets möjlighet att försvara sig mot den ryska aggressionen. Planen är att få loss 800 miljarder euro för att öka EU:s militära styrka. Alla EU-länder utom Ungern ställer sig också bakom ett uttalande till stöd för att Ukraina ska få säkerhetsgarantier och delta i eventuella fredsförhandlingar.
-
-
Februari
-
Kristoppmöte efter USA:s kovändning
Efter chockbesked från Vita huset som omkullkastar rådande säkerhetsordning samlas europeiska ledare i Paris för krissamtal. Trumpadministrationen står i begrepp att inleda samtal med Ryssland om kriget i Ukraina, över huvudet på både Ukraina och övriga Europa, och de europeiska ledarna försöker nu hitta ett gemensamt förhållningssätt. Förutom Frankrikes president Emmanuel Macron som kallat till mötet deltar ledarna för Italien, Polen, Spanien, Storbritannien, Tyskland och Danmark (som företräder hela Norden och Baltikum) samt Natos generalsekreterare Mark Rutte, EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och Europeiska rådets ordförande António Costa.
2024
-
November
-
Portugals regering får igenom sin budget
Portugals koalitionsregering får igenom sin budget vid den avgörande omröstningen i parlamentet och undviker nyval. Budgeten antas med röstsiffrorna 80-72. Både borgerliga Socialdemokratiska partiet och Demokratisk och social center-Folkpartiet vilka ingår i regeringen röstar för, medan de 78 ledamöterna i Socialistpartiet (PS) avstår. PS-ledaren Alexandra Leitão säger att hennes socialdemokratiska parti vill undvika att försätta en ny regeringskris. Övriga oppositionen röstar emot däribland ytterhögerpartiet Chega, Liberalt initiativ och Vänsterblocket. Regeringen spår att ekonomin växer med 2,1 procent nästa år, vilket är dubbelt så högt som snittet i eurozonen. Ett uppmärksammat inslag i budgeten är att individer under 35 år som tjänar upp till 28 000 euro per år slipper helt betala skatt under sitt första arbetsår, varefter skatten gradvis ökar till 25 procent. Bolagsskatten sänks med en procentenhet till 20 procent.
Juni
Regeringspartierna störst i EU-val
Med knapp marginal blir Socialistpartiet störst, före koalitionspartnern Demokratiska alliansen, när portugiserna väljer landets 21 ledamöter till EU-parlamentet. Ytterhögerpartiet Chega går inte lika starkt framåt som i det senaste nationella valet. Socialistpartiet når 32,1 procent (8 mandat), Demokratiska alliansen 31,1 procent (7 mandat), Chega 9,8 procent (2 mandat), Liberalt initiativ 9,1 procent (2 mandat), Vänsterblocket 4,3 procent (1 mandat) och Demokratiska enhetskoalitionen 4,1 procent (1 mandat). Bara 37,5 procent av väljarna röstar.
Mer läsning finns här!
I UI:s webbtidning utrikesmagasinet.se hittar du analyser och krönikor skrivna av svenska och internationella forskare, analytiker och journalister med bred erfarenhet av olika länder och regioner.
Det mesta är på svenska och alla artiklar är fritt tillgängliga.
Tipsa gärna dina vänner!
