Albanien
https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/albanien/
Albanien är ett litet bergigt land på Balkanhalvön med kust mot Adriatiska havet. Majoriteten av befolkningen är muslimer. Sedan början av 1990-talet har Albanien utvecklats från ett isolerat och fattigt land, styrt av en stalinistisk kommunistregim, till en nation med öppen ekonomi och medlemskap i försvarsalliansen Nato. Albanien fick 2020 klartecken för att inleda förhandlingar med EU, även om ett medlemskap fortfarande lär dröja flera år.
Albanien – Geografi och klimat
Albanien ligger på Balkanhalvön i sydöstra Europa. Landet är till ytan något mindre än Småland och beläget vid Otrantosundet, där Adriatiska havet möter Joniska havet. Tvärs över Otrantosundet ligger Italiens ”stövelklack”, bara sju mil bort. Medelhavsklimat råder i väster medan de östra delarna mer präglas av inlandsklimat.
Fakta – Geografi och klimat
- Yta
- 28 748 km2 (2022)
- Tid
- svensk
- Angränsande land/länder
- Montenegro, Kosovo, Nordmakedonien, Grekland
- Huvudstad med antal invånare
- Tirana 494 000 (uppskattning 2020)
- Övriga större städer
- Durrës, Elbasan, Vlorë, Shkodër
- Högsta berg
- Korab (2 751 m ö h)
- Viktiga floder
- Drin
- Största sjö
- Shkodersjön
- Medelnederbörd/månad
- 157 mm (okt), 28 mm (juli)
- Medeltemperatur/dygn
- 25 °C (aug), 7 °C (jan)
Albanien – Befolkning och språk
De flesta av Albaniens invånare bor i kustlandet, medan bergsområdena är glest befolkade. En stor majoritet av befolkningen är etniska albaner men det finns nio erkända minoriteter. De allra flesta talar albanska, som inte är nära släkt med något annat språk.
Fakta – befolkning och språk
- Befolkning
- stor majoritet (95–98 procent) albaner, minoriteter av greker, makedonier, montenegriner, romer etc
- Antal invånare
- 2 745 972 (2023)
- Antal invånare per kvadratkilometer
- 103 (2021)
- Andel invånare i städerna
- 64 procent (2022)
- Nativitet/födelsetal
- 10,1 per 1000 invånare (2022)
- Mortalitet/dödstal
- 11,2 per 1000 invånare (2022)
- Fertilitetsgrad
- 1,4 födda barn per kvinna (2021)
- Befolkningstillväxt
- -1,1 procent (2023)
- Förväntad livslängd
- 76 år (2021)
- Förväntad livslängd för kvinnor
- 79 år (2021)
- Förväntad livslängd för män
- 74 år (2021)
- Andel kvinnor
- 50,1 procent (2022)
- Språk
- albanska är officiellt språk (huvuddialekter toskiska och gegiska)
Albanien – Religion
Religionsfriheten garanteras i Albaniens författning och respekteras över lag väl. En majoritet av befolkningen är muslimer, i huvudsak sunniter, men det finns också många kristna. De religiösa traditionerna är inte starka och det är ganska få som utövar sin religion.
Albanien – Utbildning
Barnen i Albanien börjar skolan vid sex års ålder och har obligatorisk skolgång i nio år. De flesta går också gymnasiet men avhoppen är många och kvaliteten på undervisningen är ofta skral.
Fakta – utbildning
- Läs- och skrivkunnighet
- 98,4 procent (2021)
- Andel barn som börjar grundskolan
- 94,5 procent (2018)
- Antal elever per lärare i grundskolan
- 18 (2018)
- Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP
- 2,7 procent (2022)
- Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten
- 9,8 procent (2021)
Albanien – Sociala förhållanden
Albanien brukar betecknas som ett av Europas fattigaste länder. Tack vare en stark ekonomisk tillväxt under 2000-talets första decennium har dock fattigdomen åtminstone delvis kunnat bekämpas. Numera beräknas ungefär var sjunde alban leva i fattigdom.
Fakta – sociala förhållanden
- Nativitet/födelsetal
- 10,1 per 1000 invånare (2022)
- Mortalitet/dödstal
- 11,2 per 1000 invånare (2022)
- Spädbarnsdödlighet
- 8 per 1000 födslar (2021)
- Fertilitetsgrad
- 1,4 födda barn per kvinna (2021)
- Förväntad livslängd
- 76 år (2021)
- Offentliga utgifter för hälsovård per invånare
- 351 US dollar (2018)
- Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP
- 6,7 procent (2018)
- Andel kvinnor i parlamentet
- 36 procent (2023)
Albanien – Kultur
Kulturen i Albanien antas ha rötter i gamla illyriska traditioner som går ett par tusen år tillbaka i tiden. Landet har till stor del varit isolerat från resten av Europa, först under det månghundraåriga osmanska styret och senare under den kommunistiska diktaturen.
Albanien – Äldre historia
Albanska folket har en uråldrig historia, men i ett par tusen år var landet mestadels ockuperat och underkuvat av andra stater. Först vid slutet av andra världskriget lyckades Albanien under kommunistisk ledning frigöra sig från främmande överhöghet. Det skedde när den nazityska ockupationsmakten 1944 drevs ut av albanska kommunister ledda av Enver Hoxha, som därefter tog kontroll över landet.
Albanien – Modern historia
Efter andra världskriget utvecklades Albanien till en hård kommunistisk och ateistisk diktatur, där tusentals "klassfiender" avrättades i Europas mest isolerade land. Diktatorn Enver Hoxha avled 1985, och en försiktig reformpolitik ledde till fria val 1991. Ekonomisk kollaps följdes av folklig revolt, och en FN-sanktionerad fredsstyrka sändes in i landet för att upprätta ordningen. Några år in på 2000-talet började ekonomin växa och en modernisering av Albanien inleddes.
Albanien – Politiskt system
Innehållet i detta kapitel har flyttat till Inrikespolitik och författning.
Albanien – Demokrati och rättigheter
Albanien har varit en fungerande valdemokrati alltsedan 1991 även om den politiska polariseringen är hård och politiken starkt personorienterad. Grundläggande medborgerliga rättigheter som religions- och mötesfrihet respekteras väl. Men de demokratiska bristerna är fortfarande stora. Korruption och organiserad brottslighet utgör allvarliga samhällsproblem med inverkan på både politik, rättsväsende, näringsliv och medier.
Albanien – Aktuell politik
Innehållet i detta kapitel har flyttat till Inrikespolitik och författning.
Albanien – Inrikespolitik och författning
Albanien är en republik med ett parlamentariskt styrelseskick. Socialistpartiet under ledning av premiärminister Edi Rama har styrt Albanien sedan 2013. I det senaste valet 2021 blev segern större än väntat över oppositionen som domineras av Demokratiska partiet. Politiken präglas av en bitter kamp mellan de två partierna men båda har medlemskap i EU som övergripande mål.
Fakta – politik
- Officiellt namn
- Republika ë Shqipërisë/ Republiken Albanien
- Statsskick
- republik, enhetsstat
- Statschef
- president Bajram Begaj (2022–)
- Regeringschef
- premiärminister Edi Rama (2013–)
- Viktigaste partier med mandat i senaste val
- Socialistpartiet (PS) 74, Alliansen för förändring (dominerad av Demokratiska partiet, PD) 59, Socialiströrelsen för integration (LSI) 4, Socialdemokratiska partiet (PSD) 3 (2020)
- Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
- Socialistpartiet (PS) 74, Demokratiska partiet (PD) 43, Socialiströrelsen för integration (LSI) 19, övriga 4 (2017)
- Valdeltagande
- 46 procent i parlamentsvalet 2021
- Kommande val
- parlamentsval 2025
Albanien – Utrikespolitik och försvar
Efter kommunistregimens fall 1991 har Albanien bemödat sig om goda förbindelser med väst. Landet antogs som medlem i försvarsalliansen Nato 2009. Fem år senare fick Albanien status som kandidatland i EU och 2020, efter många om och men, kom ett klartecken till att inleda förhandlingar om medlemskap. Än så länge har dock inget hänt på den fronten.
Fakta – försvar
- Armén
- 2 350 man (2022)
- Flygvapnet
- 650 man (2022)
- Flottan
- 700 man (2022)
- Militärutgifter i andel av BNP
- 1,58 procent (2022)
- Militärutgifter i andel av statsbudgeten
- 5,1 procent (2022)
Albanien – Ekonomisk översikt
När kommunistregimen föll 1991 var Albanien ett av Europas allra fattigaste länder. Isoleringen från omvärlden hade gjort att landet hamnat långt efter även andra öststater. Omställningen från plan- till marknadsekonomi gick fort under 1990-talet, men politisk oro bidrog till stora avbräck i ekonomin. Efter millennieskiftet kunde dock landet resa sig ur den absoluta fattigdomen.
Fakta – Ekonomi
- BNP per invånare
- 6 803 US dollar (2022)
- BNP-tillväxt
- 3,7 procent (2022)
- Total BNP
- 18 882 miljoner US dollar (2022)
- Jordbrukets andel av BNP
- 18,6 procent (2022)
- Industrins andel av BNP
- 21,4 procent (2022)
- Servicesektorns andel av BNP
- 47,3 procent (2022)
- Inflation
- 6,2 procent (2022)
- Statsskulden i andel av BNP
- 67,6 procent (2022)
- Utlandsskuld
- 11 086 miljoner US dollar (2021)
- Valuta
- lek
- Varuexport
- 4 309 miljoner US dollar (2022)
- Varuimport
- 8 399 miljoner US dollar (2022)
- Bytesbalans
- -1,4 miljarder US dollar (2021)
- Varuhandeln i andel av BNP
- 67 procent (2022)
- Viktigaste exportvaror
- kläder, skor, byggmaterial, metall, fossila bränslen, elektricitet, livsmedel
- Största handelspartner
- Italien, Grekland, Kina, Tyskland, Turkiet
- Mottaget bistånd per invånare
- 225 US dollar (2021)
Albanien – Naturtillgångar, energi och miljö
Albanien är rikt på mineral och gruvdriften har bidragit till den ekonomiska uppgång som Albanien upplevt under 2000-talet. Energiförsörjningen baseras på fossila bränslen och vattenkraft. När det gäller att hantera klimatförändringar hör Albanien till de mesta utsatta länderna i Europa.
Fakta – energi och miljö
- Utsläpp av växthusgaser totalt
- 8,30 miljoner ton koldioxidekvivalenter (2020)
- Utsläpp av växthusgaser per invånare
- 2,93 ton koldioxidekvivalenter (2020)
- Utsläpp av koldioxid totalt
- 4 383 tusen ton (2020)
- Utsläpp av koldioxid per invånare
- 1,5 ton (2020)
- Utsläpp av metangas totalt
- 2 692 tusen ton koldioxidekvivalenter (2020)
Albanien – Jordbruk och industri
Trots att jordbrukets betydelse har minskat sedan 1990-talet står det fortfarande för en dryg femtedel av ekonomin. Det är hög siffra för ett land i Europa. Industrisektorn är relativt sett liten och ofta omodern. De viktigaste branscherna är gruvdrift och tillverkning av skor och kläder.
Fakta – jordbruk och industri
- Jordbrukets andel av BNP
- 18,6 procent (2022)
- Andel av landytan som används för jordbruk
- 42,8 procent (2018)
- Andel av landytan som är skogbevuxen
- 28,8 procent (2020)
- Industrins andel av BNP
- 21,4 procent (2022)