Armenien – Kultur

Armenierna fäster stor vikt vid sina kulturella traditioner – något som inte minst gäller de armenier som lever utomlands. Det nationella kulturarvet började ta form i 300-talets kristna Armenien, där en fornkristen konst blomstrade under bysantinsk påverkan. Armeniska kyrkor finns bevarade från 400-talet, och under 900- och 1000-talen var armenierna föregångare för Västerlandets kyrkoarkitektur.

Flera kloster och kyrkor i Armenien finns upptagna på Unescos världsarvslista.

Det armeniska alfabetet med 38 bokstäver skapades av patriarken Mesrop på 400-talet, då de första texterna på armeniska författades. Texterna hade ofta religiösa motiv men handlade också om armeniernas historia. Först på 1700-talet fick litteraturen en större bredd då armeniska munkar gav ut en rad verk utan religiös anknytning, bland annat en grammatik. Den första armeniska romanen, Verk Hayastani (Armeniens sår), skrevs på 1840-talet av upplysningsfilosofen Chatjatur Abovyan. Romanen skildrar armeniernas kamp under kriget mellan Persien och Ryssland på 1800-talet.

Än idag skildrar litteraturen och dramatiken ofta armeniernas motstånd mot religiöst och etniskt förtryck. Detta återspeglas också i Armeniens helgdagar. Näst efter jul och påsk är de viktigaste helgerna de dagar då man högtidlighåller minnet av kristenhetens motstånd mot perserna på 400-talet samt 1915 års massaker på armenier i Turkiet.

Kristna motiv dominerade bildkonsten fram till 1600-talet. Under 1800-talet, då konstnärerna börjat ta sig större friheter, upplevde den armeniska bildkonsten en blomstringsperiod. Konstnärer som Hakob Hovnatanyan och Ivan Ajvazovskij slog igenom internationellt. Kända namn från 1900-talet är Alexander Bazjbeuk-Melikyan och surrealisten Arsjile Gorkij, född som Vostanik Adoyan i nuvarande Turkiet och bosatt större delen av sitt liv i USA.

Armenien har en rik musikkultur, där sången intar en central ställning. Den armeniska musiken har genom århundradena influerats av ryska, persiska och turkiska traditioner. På senare år märks även influenser från västerländsk musik. Kompositören Aram Chatjaturians (1903–1978) verk baseras på folkmusik, men har också västerländska inslag.

Bland armeniskt ättade artister i västvärlden kan nämnas fransmannen Charles Aznavour (Shahnour Aznavourian, 1924–2018) och amerikanskan Cher (Cherilyn Sarkisian), född 1946, både sångerska och Oscarbelönad skådespelare.

Regissören Sergej Paradjanov (Sargis Paradjanyan, 1924–1990) var med sin surrealistiska stil en av de mest kontroversiella dissidenterna inom den sovjetiska filmindustrin. Den kände kanadensiske filmregissören Atom Egoyan, född 1960, tillhör den armeniska diasporan.

I alla de tre kaukasiska länderna finns stolta textiltraditioner. Den mer industrialiserade tillverkning som förekom under sovjettiden försämrade kvalitén på både materialet och handarbetet, men har gjort äldre mattor, sadelväskor, saltväskor och andra bruksföremål i mycket skiftande tekniker till internationellt eftersökta samlar- och museiföremål. Det omstridda Nagorno-Karabach är kärnområdet inom armenisk mattknytning. Drakmotiv gjorda i sumak (soumak), en teknik som på svenska kallas snärjväv, tillhör de mest berömda. Även i dagens produktion kan man känna igen kyrkliga symboler och motiv som också återfinns i sniderier. Armenierna är dessutom kända för sina intrikata broderier.

Om våra källor