Armenien – Religion

Armenien gör anspråk på att som första land i världen år 301 ha antagit kristendomen som statsreligion. Armeniska apostoliska kyrkan är den äldsta nationella kyrkan i världen.

Den bröt med den bysantinska kyrkan på 500-talet då den avvisade tesen om Kristus två väsen – ett gudomligt och ett jordiskt – och istället orienterade sig mot kyrkorna i Egypten, Syrien och Etiopien.

Dessa kyrkor är ”monofysitiska”, det vill säga de anser att Kristus andliga och mänskliga natur utgör en enhet. Kyrkospråket för armeniska apostoliska kyrkan är fornarmeniska, som inte har ändrats nämnvärt sedan 400-talet. Kyrkans högsta ledare kallas katolikos och har sitt säte i staden Edjmiatsin väster om Jerevan.

Historiskt har den armeniska apostoliska kyrkan varit en sammanhållande kraft, både inom landet och för armenier i exil. Av dess 40 stift finns 30 utanför Armenien. Kyrkan spelade en viktig roll under kampen för frigörelse från Sovjetunionen, men 70 år av sovjetkommunism tärde förstås på Armeniens kristna arv. Inom kyrkan märks också splittring mellan dem som vill knyta an till västvärlden och dem som vill närma sig Östeuropas rysk- och serbiskortodoxa kyrkor.

Kyrkan är officiellt skild från staten, men författningen ger Armeniska apostoliska kyrkan ställning som nationellt trossamfund. Andra kyrkor och samfund måste registrera sig hos myndigheterna för att få ge ut tidningar, sända radio- eller TV-program eller hyra lokaler. Såvitt känt har inga religiösa samfund nekats registrering. Formellt tillåts inte missionsverksamhet, inte ens för Armeniska kyrkan, men i praktiken tycks inte staten lägga sig i några samfunds verksamhet.

Bland de religiösa minoriteterna märks rysk-ortodoxa kristna och muslimer. Det finns även en liten grupp invånare som bekänner sig till yazidism, en uråldrig kurdisk religion som under årtusendena hämtat drag från andra religioner som zoroastrism, judendom, kristendom och islam. På senare år, när yazidierna lidit svåra förföljelser under jihadiströrelsen Islamiska statens (IS) härjningar i Irak, har de funnit en fristad i Armenien. Ett nytt yazidiskt tempel har rests i en by utanför Jerevan. Helgedomen har delvis bekostats av en yazidisk affärsman, som är född i närheten men verksam i Moskva.

En religiös minoritet som ibland har klagat över diskriminering är Jehovas vittnen, som fängslas för sin vägran att göra värnplikt.

Om våra källor

10133

Mer läsning finns här!

I UI:s webbtidning utrikesmagasinet.se hittar du analyser och krönikor skrivna av svenska och internationella forskare, analytiker och journalister med bred erfarenhet av olika länder och regioner.

Det mesta är på svenska och alla artiklar är fritt tillgängliga.

Tipsa gärna dina vänner!

Till Utrikesmagasinet

poddbild-final.jpg


En podd om internationella frågor från Utrikespolitiska institutet.

Lyssna på Utblick


Varukorg

Totalt 0