Armenien
https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/armenien/
Armenien är ett bergsland i södra Kaukasus med en urgammal kristen kultur. Landet ligger inklämt mellan de muslimska grannarna Turkiet och Azerbajdzjan och har mycket ansträngda relationer till båda dessa länder. Under historiens gång har Armenien lytt under en rad olika imperier. Från 1920 till självständigheten 1991 var området en delrepublik i Sovjetunionen. Landet är fortfarande starkt beroende av Ryssland, både politiskt och ekonomiskt.
Armenien – Geografi och klimat
Mellan Svarta havet i väster och Kaspiska havet i öster löper den mäktiga bergskedjan Kaukasus. Hela det område där bergskedjan ingår kallas Kaukasien och tillhörde tidigare Sovjetunionen. Idag räknas Nordkaukasien, med huvuddelen av Kaukasus, till Ryssland. Sydkaukasien är uppdelat i de tre självständiga staterna Georgien, Armenien och Azerbajdzjan.
- Yta
- 29 800 km2 (2022)
- Tid
- svensk + 3 timmar
- Angränsande land/länder
- Azerbajdzjan, Georgien, Turkiet, Iran
- Huvudstad med antal invånare
- Jerevan 1 086 000 (FN-uppskattning 2020)
- Övriga större städer
- Gjumri 146 200, Vanadzor 105 400 (uppskattning 2012)
- Högsta berg
- Aragats (4090 m ö h)
- Viktiga floder
- Aras
Armenien – Befolkning och språk
Armenien har sedan självständigheten 1991 präglats av utvandring orsakad av fattigdom och antalet invånare har stadigt blivit färre. Befolkningen är mycket homogen. Över 90 procent är armenier.
Fakta – befolkning och språk
- Befolkning
- armenier cirka 98 %, kurder (bland andra yazidier) drygt 1 %, övriga (bland andra ryssar) cirka 1 % (folkräkning 2011)
- Antal invånare
- 2 777 970 (2023)
- Antal invånare per kvadratkilometer
- 98 (2021)
- Andel invånare i städerna
- 64 procent (2022)
- Nativitet/födelsetal
- 11,7 per 1000 invånare (2022)
- Mortalitet/dödstal
- 11,9 per 1000 invånare (2022)
- Fertilitetsgrad
- 1,6 födda barn per kvinna (2021)
- Befolkningstillväxt
- -0,1 procent (2023)
- Förväntad livslängd
- 72 år (2021)
- Förväntad livslängd för kvinnor
- 77 år (2021)
- Förväntad livslängd för män
- 67 år (2021)
- Andel kvinnor
- 55,0 procent (2022)
- Språk
- armeniska är officiellt språk
Armenien – Religion
Armenien gör anspråk på att som första land i världen år 301 ha antagit kristendomen som statsreligion. Armeniska apostoliska kyrkan är den äldsta nationella kyrkan i världen.
Armenien – Utbildning
I Armenien börjar barnen skolan vid sex års ålder. Grundskolan är formellt obligatorisk och avgiftsfri.
Fakta – utbildning
- Läs- och skrivkunnighet
- 99,8 procent (2020)
- Andel barn som börjar grundskolan
- 90,7 procent (2018)
- Antal elever per lärare i grundskolan
- 15 (2018)
- Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP
- 0,2 procent (2023)
- Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten
- 9,7 procent (2022)
Armenien – Sociala förhållanden
För de allra flesta invånarna i Armenien är levnadsförhållandena besvärliga, trots att villkoren har förbättras efter några svåra år runt 1990. På landsbygden präglas tillvaron inte bara av brist på pengar utan också av dålig tillgång till rinnande vatten, gas för uppvärmning och matlagning och av dåliga sanitära förhållanden.
Fakta – sociala förhållanden
- Nativitet/födelsetal
- 11,7 per 1000 invånare (2022)
- Mortalitet/dödstal
- 11,9 per 1000 invånare (2022)
- Spädbarnsdödlighet
- 10 per 1000 födslar (2021)
- Fertilitetsgrad
- 1,6 födda barn per kvinna (2021)
- Förväntad livslängd
- 72 år (2021)
- Offentliga utgifter för hälsovård per invånare
- 552 US dollar (2020)
- Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP
- 12,2 procent (2020)
- Andel kvinnor i parlamentet
- 36 procent (2023)
Armenien – Kultur
Armenierna fäster stor vikt vid sina kulturella traditioner – något som inte minst gäller de armenier som lever utomlands. Det nationella kulturarvet började ta form i 300-talets kristna Armenien, där en fornkristen konst blomstrade under bysantinsk påverkan. Armeniska kyrkor finns bevarade från 400-talet, och under 900- och 1000-talen var armenierna föregångare för Västerlandets kyrkoarkitektur.
Armenien – Seder och bruk
Det är överlag stor skillnad mellan de större städerna och den armeniska landsbygden i fråga om attityder och beteenden. Det kan gälla allt från att stadsbor rör mer vid varandra under samtalen, till att kvinnor i städerna är betydligt friare i yrkesval och klädsel. Traditionellt, och fortfarande på landsbygden, förutsätts en gift kvinna stanna hemma och ta hand om barn och hushåll. Har hon till exempel idrottat tidigare slutar hon med det när hon gift sig. I Jerevan finns inte längre sådana regler.
Armenien – Äldre historia
Armeniens historia går längre tillbaka än de flesta europeiska länders och Armenien anses ha varit först i världen att anta kristendomen som statsreligion. De två senaste årtusendena har Armenien haft korta perioder av självständighet och annars befunnit sig under persiska, romerska, arabiska, turkiska och sovjetiska härskare.
Armenien – Modern historia
När trycket från sovjetmakten lättade på 1980-talet, kom konflikten om Nagorno-Karabach upp till ytan. 1990–1994 utkämpade Armenien krig med grannlandet Azerbajdzjan och tog kontroll över området, som har armenisk befolkning men ligger inne i Azerbajdzjan. Nagorno-Karabach har förblivit ett tvisteämne i regionen och hämmat Armeniens politiska och ekonomiska utveckling.
Armenien – Demokrati och rättigheter
Armenien befinner sig en omvälvande period. En ny regim har haft ambitionen att göra upp med korruption och sviktande rättssystem, men en svidande förlust i ännu ett krig om det armeniskbefolkade Nagorno-Karabach ledde till nyval.
Armenien – Inrikespolitik och författning
Armenien är en republik med ett parlamentariskt styrelseskick. Tidigare hade landets president det starkaste inflytandet medan parlament och partier var svaga, men efter författningsändringar 2018 har presidenten numera främst en representativ roll. Efter en ”sammetsrevolution” samma år styr premiärminister Nikol Pashinyan landet.
Fakta – politik
- Officiellt namn
- Hayastani Hanrapetutyun/ Republiken Armenien
- Statsskick
- republik, enhetsstat
- Statschef
- president Vahagn Khachaturyan (2022–)
- Regeringschef
- premiärminister Nikol Pashinyan (2018–)
- Viktigaste partier med mandat i senaste val
- Samhällskontraktet 71, Armenienalliansen 29, Hedersalliansen 7 (2021)
- Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
- Mitt steg 88, Ett framgångsrikt Armenien 26, Det lysande Armenien 18 (2018)
- Valdeltagande
- 49 procent i parlamentsvalet 2021
- Kommande val
- parlamentsval 2026, presidentval 2029
Armenien – Utrikespolitik och försvar
Armeniens utrikespolitik präglas av konflikter med grannländerna Azerbajdzjan och Turkiet. Banden till Ryssland har varit starka men under Rysslands krig mot Ukraina har relationen börjat gnissla.
Fakta – försvar
- Armén
- 40 000 man (2022)
- Flygvapnet
- 1 100 man (2022)
- Militärutgifter i andel av BNP
- 4,32 procent (2022)
- Militärutgifter i andel av statsbudgeten
- 16,0 procent (2022)
Armenien – Ekonomisk översikt
Armenien är fortfarande till stor del ett jordbruksland, även om regeringen satsar på utbyggnad av tjänstesektorn. Industrin som under sovjettiden (1920–1991) var inställd på militär produktion har omvandlats, och i dag är diamanter och metaller de viktigaste exportprodukterna. Stora delar av ekonomin har ändå stagnerat, medan IT-sektorn har vuxit under en följd av år.
Fakta – Ekonomi
- BNP per invånare
- 7 014 US dollar (2022)
- BNP-tillväxt
- 12,6 procent (2022)
- Total BNP
- 19 503 miljoner US dollar (2022)
- Jordbrukets andel av BNP
- 10,4 procent (2022)
- Industrins andel av BNP
- 25,6 procent (2022)
- Servicesektorns andel av BNP
- 55,3 procent (2022)
- Inflation
- 8,5 procent (2022)
- Statsskulden i andel av BNP
- 49,3 procent (2022)
- Utlandsskuld
- 13 818 miljoner US dollar (2021)
- Valuta
- dram
- Varuexport
- 5 360 miljoner US dollar (2022)
- Varuimport
- 8 769 miljoner US dollar (2022)
- Bytesbalans
- -0,5 miljarder US dollar (2021)
- Varuhandeln i andel av BNP
- 72 procent (2022)
- Viktigaste exportvaror
- metaller, mineraler, diamanter, livsmedel
- Största handelspartner
- Ryssland, Tyskland, Kina, Iran
- Mottaget bistånd per invånare
- 58 US dollar (2021)
Armenien – Naturtillgångar, energi och miljö
Armenien har stora fyndigheter av molybden, en extremt värmetålig metall som bland annat används i legeringar. Landet har också betydande reserver av koppar och guld, mineralsalter och kalk, marmor och granit. Det finns också en del kol, men ingen brytning har kommit i gång.
Fakta – energi och miljö
- Utsläpp av växthusgaser totalt
- 10,42 miljoner ton koldioxidekvivalenter (2020)
- Utsläpp av växthusgaser per invånare
- 3,52 ton koldioxidekvivalenter (2020)
- Utsläpp av koldioxid totalt
- 6 747 tusen ton (2020)
- Utsläpp av koldioxid per invånare
- 2,4 ton (2020)
- Utsläpp av metangas totalt
- 2 320 tusen ton koldioxidekvivalenter (2020)
Armenien – Jordbruk och fiske
Trots den bergiga terrängen står jordbruk för en betydande del av bruttonationalprodukten (BNP). Under 2000-talet har dock jordbrukets andel av BNP minskat, i takt med att industri- och tjänstesektorerna vuxit.
Fakta – jordbruk och industri
- Jordbrukets andel av BNP
- 10,4 procent (2022)
- Andel av landytan som används för jordbruk
- 58,9 procent (2018)
- Andel av landytan som är skogbevuxen
- 11,5 procent (2020)
- Industrins andel av BNP
- 25,6 procent (2022)
Armenien – Industri
Före Sovjetunionens upplösning 1991 hade närmare hälften av Armeniens företag sysslat med militär produktion. När Sovjetunionen började skära ned sina försvarsutgifter 1990–1991 förlorade dessa industrier sin ekonomiska bas.