President İlham Aliyev (Əliyev) väljs i februari om för en ny sjuårig mandatperiod i ett val som bojkottas av oppositionen. I september hålls parlamentsval som vinns av Alijevs stödparti Nya Azerbajdzjan. Även i detta val avstår de stora oppositionspartierna från att delta.

Azerbajdzjan genomför en blixtoffensiv mot Nagorno-Karabach och återtar kontrollen över det omstridda området. Nagorno-Karabach ligger i Azerbajdzjan men har en armenisk befolkning som utropat självständighet. Genom Azerbajdzjans anfall tvingas separatisternas styrkor i Nagorno-Karabach gå med på avväpning. 

Krig utbryter mellan Azerbajdzjan och Armenien om Nagorno-Karabach. Armenien förlorar och tvingas till landavträdelser. Kriget kräver omkring 6 500 liv sammanlagt.  

Internationellt reporternätverk blottlägger omfattande korruption i azerbajdzjanska staten. Mutor har betalats också till befattningshavare utanför landet. 

Folkomröstning arrangeras för att godkänna författningsändringar som medför att presidentens makt stärks. Bland annat förlängs mandattiden till sju år. 

İlham Aliyev blir president efter faderns död. 

Heydar Aliyev, med bakgrund som lokal kommunistledare, blir president. Valet bojkottas av Azerbajdzjanska folkfronten. 

Det första fria presidentvalet genomförs. Azerbajdzjanska folkfrontens kandidat Abulfaz Eltjibej vinner.  

Azerbajdzjan utropar självständighet kort före Sovjetunionens sammanbrott.  

Krig utbryter mellan Armenien och Azerbajdzjan om Nagorno-Karabach. Kriget pågår till 1994 och slutar med att Armenien kontrollerar det omstridda området samt en del omgivande territorium. Omrking 30 000 människor mister livet i kriget och uppemot en miljon blir flyktingar.