Azerbajdzjan – Jordbruk och industri

Jordbrukets andel av bruttonationalprodukten (BNP) har rasat sedan självständigheten men jordbruket sysselsätter fortfarande mer än en tredjedel av den förvärvsarbetande befolkningen. Industrisektorn domineras av oljebranschen.

Andelen azerbajdzjanerna verksamma inom jordbruket uppgick till 35 procent 2023, enligt uppgifter från ILO. Med tanke på att bara några få procent av BNP kommer från lantbruket är det en hög andel.

Jordbruksproduktionen har vuxit på senare år, till stor del beroende på att efterfrågan från den ryska marknaden ökat. På azeriernas gamla utlandsmarknader, i tidigare sovjetstater, har landets jordbruksprodukter gott rykte.

Boskapsuppfödning och köttproduktion är viktigast. Nära en fjärde­del av landytan nyttjas som betesmark. Stora fårhjordar ger ull som används i landets traditionsrika tillverkning av mattor. Efter andra Karabach-kriget 2020, då azerierna återerövrade mark som hållits av armenier, rapporterades en del satsningar inom lantbruket, bland andra israelisk investering i en buffelfarm.

Det odlas spannmål, potatis, vattenmeloner, äpplen, tomater och andra grönsaker. Viktiga grödor är också vindruvor, tobak och citrusfrukter. Även silke framställs. Nästan en femtedel av landytan är uppodlad och konstbevattning är vanlig.

Jordbruket hämmas av föråldrade metoder och dåliga maskiner. Många bönder saknar ännu kunskaper i kommersiell drift och marknaden hämmas av att den domineras av några få större företag med kopplingar till centralregeringen. Regeringen försöker stödja jordbruket genom bevattningsprojekt och återvinning av obrukad mark. En kommission fick 2020 i uppdrag att se över vattenresurserna och hur de används i jordbruket. Regimen har goda kontakter med Israel, som har avancerad kunskap på vattenområdet, och där har samarbete ställts i utsikt.

Kaspiska havet och området däromkring är känt för störfiske och produktion av kaviar. De tre arter av fisken stör som oftast används är allvarligt utrotningshotade och under 2000-talet har fångsterna reglerats genom internationella avtal. Utbrett tjuvfiske, inte minst i Azerbajdzjan, leder ändå till att beståndet av stör stadigt minskar.

Industri

En stor del av tillverkningsindustrin har varit oljerelaterad, såsom fabriker som gör utrustning till oljeindustrin liksom petrokemisk industri och verkstadsindustri.

Sanqaçal söder om Baku är en jättelik olje- och gasterminal, varifrån fyra olje- och gasledningar går till Svarta havet, Turkiet och Medelhavet. Anläggningarna i Sanqaçal har de senaste åren byggts ut med bland annat nytt raffinaderi, med BP som operatör.

Det statliga oljebolaget Socar (The State Oil Company of the Azerbaijan Republic) ingår i ett internationellt konsortium AIOC (Azerbaijan International Operating Company) som 1994 slöt avtal om oljeutvinning fram till 2024. Överenskommelsen har förlängts och gäller nu fram till 2050.

Den äldre petrokemiska industrin är förlagd till huvudstaden Baku. Kemisk industri finns också norr om Baku, i Sumqayıt som varit den mest industrialiserade staden. Sumqayıt är svårt drabbat av den miljöförstöring som följde i spåren på sovjettidens tunga industri.

Byggindustrin har fått stor draghjälp av expansionen inom olje- och gassektorn, inte minst med nya olje- och gasledningar. På 2000-talet har också Baku haft en byggboom, mest av statliga byggprojekt. Fram till 2014 växte byggsektorn rejält och bidrog då med cirka en sjundedel av BNP. Därefter har byggnationen minskat. Även om viss återhämtning gjorts på 2020-talet har sektorn inte kommit upp i samma volymer som under byggboomen.

Tillverkningsindustrin framställer bland annat plaster, livsmedel, textilier, lädervaror, mattor och möbler. De flesta branscher har haft ganska stark utveckling de senaste åren.

Textilindustrin har däremot mött svår konkurrens från billig import från Turkiet och Iran. Det har även gällt fabriker som framställer hushållselektronik.

Industrisektorn står med byggbranschen inkluderad för närmare hälften av BNP, men tillverkningsindustrin har hittills haft svårt att nå ut på en internationell marknad. Efter andra Karabach-kriget 2020 kom löften från den turkiske presidenten om att militära drönare av turkisk modell ska börja tillverkas i Azerbajdzjan.

Om våra källor