Azerbajdzjan – Religion

Nästan alla azerier räknar sig som muslimer, även om långtifrån alla utövar sin religion. Omkring två tredjedelar är shiamuslimer och en tredjedel är sunniter. Staten håller, liksom under sovjettiden, religionsutövning och samfund under uppsikt. 

Azerbajdzjan beskrivs inte sällan som det mest sekulariserade av alla muslimska länder. Samhällslivet är präglat av att landet under lång tid tillhörde Sovjetunionen, där alla religioner fick se sig motarbetade av statsmakterna. Under den sovjetiska perioden (1920–1991) propagerade staten för ateism och nästan alla moskéer stängdes. Religionen hölls vid liv genom bönemöten i privata hem och andra underjordiska aktiviteter.

Den statliga religionsmyndigheten, känd under engelsk förkortning som SCWRA, angav andelen muslimer till 96 procent 2011 (senaste tillgängliga sammanställning). Den inriktning av shiitisk islam som dominerar är emellertid inte den stränga form som styr livet i Iran. (Det finns olika varianter av shia och Irans statsskick är unikt för det landet.) Författningen i Azerbajdzjan skiljer på stat och religion och föreskriver religionsfrihet. Att dricka alkohol är tillåtet och det finns inget statligt påbud om att kvinnor ska bära slöja. Men liksom i länder som räknar sig till den kristna kultursfären finns det kretsar där patriarkala värderingar är starka och sedvänjor som hederstänkande fortlever.

Efter kommunismens fall byggdes nya moskéer med hjälp från länder i Mellanöstern, bland andra Iran. Till en början tycktes inte iranska mullors närvaro oroa Azerbajdzjans myndigheter. På senare år har Iran anklagats för att underblåsa militant islamism samtidigt som konservativa muslimska grupper anser att staten stämplar dem som wahhabiter, sunni-extremister. Utlänningar hindras sedan 2001 att missionera. Under Ilham Aliyevs tid som president har det tillkommit förbud mot att tvinga barn till trosutövning. Lagen säger också att ett samfunds religiösa ledare och religiösa titlar måste ha godkännande från staten. Religiösa samfund måste alltså vara registrerade. En del mindre samfund har klagat över att registreringsprocessen är nyckfull och ibland förhalas av myndigheterna.

Under de första åren efter kommunismens fall reagerade de styrande också mot att utsända från kristna samfund och från Hare Krishna-rörelsen, bahai med flera strömmade till Azerbajdzjan för att missionera.

Vikitgaste kristna kyrka är den rysk-ortodoxa. Den armeniska apostoliska kyrkan finns numera endast i enklaven Nagorno-Karabach.

Seder som lever kvar, inte mints på landsbygden, har inte sällan ursprung i äldre religioner som utövades före islams ankomst på 600-talet. Exempel är vördnad för eld, förfäder och heliga platser. Äldre tiders elddyrkan kan antas ha en koppling till geologiska egenskaper i landet: gas som tränger upp genom sandstenslager. Yanar Dağ ("Brinnande berget") är ett sevärt naturfenomen nära Kaspiska havet (se Geografi och klimat). 

Om våra källor