Azerbajdzjan – Sociala förhållanden

Den snabba ekonomiska tillväxten har lett till en gradvis höjning av levnadsstandarden för majoriteten av invånarna, men de sociala klyftorna är stora. Medan en liten klick har samlat stora rikedomar har många människor det fortsatt mycket svårt.

På FN:s index över mänsklig utveckling (HDI), befinner sig Azerbajdzan på den näst högsta nivån, i gruppen länder som bedöms ha hög utvecklingsnivå. Där återfinns också grannar som Armenien och Iran medan Georgien och Turkiet hör till den högsta kategorin (se hela listan här).

Vid självständigheten beräknades ungefär en tredjedel av befolkningen leva under fattigdomsgränsen. Tack vare oljeinkomsterna har andelen sjunkit till runt fem procent.

Runt 600 000 internflyktingar från första Karabach-kriget i början av 1990-talet hör till de mer utsatta invånarna, särskilt de som bor i mindre städer eller i stora kollektiv som är skapade för dem.  Interflyktingarna isoleras och riskerar att bli arbetslösa och hamna i fattigdom då arbetstillfällena på landsbygden är få och det råder brist på ledig jordbruksmark. Något bättre har det gått för dem som tagit sig till huvudstaden Baku, där försörjningsmöjligheterna är större.

Socialförsäkringssystemet garanterar alla en inkomst motsvarande existensminimum samt pensioner, sjuk- och mödrapenning med mera men ersättningarna är låga.  Minimilönen har höjts de senaste åren men då också priserna har höjts, räcker den i många fall inte till att täcka ens det mest nödvändiga. Ekonomisk hjälp från vänner, liksom släktingar utomlands är nödvändig för många.

Azerbajdzjan saknar en fungerande arbetsmarknadspolitik och åtgärder mot arbetslöshet. Jobb förmedlas ofta genom informella nätverk, inte sällan förbundna med korruption.

Ett allmänt sjukförsäkringssystem som började utvecklas 2014 trädde i kraft 2021. Det bygger på att primärvård och akutvård är gratis för den enskilde, täckt av statskassan, medan specialistvård ska bekostas genom en obligatorisk tilläggsförsäkring. Men standarden på sjukvård är fortsatt bristande. Läkares och sjuksköterskors löner är låga vilket leder till risk för korruption och mutor. WHO har genomfört en pilotstudie med utbildning av primärvårdspersonal på landsbygden. Läkarbrist är en av de omständigheter WHO har observerat, men det finns också grundläggande materiella problem som att det saknas sjukvårdsutrustning och att mottagningar har otillfredsställande tillgång till rent vatten.

Den stora oreda som rådde efter Sovjetunionens sammanbrott lade grunden för växande brottslighet. Det handlar dels om ekonomiska brott, dels om ökade aktiviteter av beväpnade kriminella grupper. Azerbajdzjan har bland annat blivit en stor exportör av opium, hasch och marijuana till den ryska marknaden.

Kvinnor sitter sällan på topposter och syns inte i det offentliga livet på samma sätt som män. På grund av religiösa och kulturella traditioner slutar flickor på landsbygden ibland skolan i förtid.

En lag från 2010 som ska motverka kvinnomisshandel  håller på att uppdateras. Under 2020 dödades 71 azeriska kvinor av sina makar eller av andra manliga släktingar, enligt vad landets åklagarmyndighet uppgett för nyhetsbyrån AFP. Under de första åtta månaderna 2021 miste 48 kvinnor livet på det sättet.

Om våra källor