Belarus
https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/belarus/
Vitryssland gränsar till Ryssland, Ukraina och EU-länderna Lettland, Litauen och Polen. Landet kontrolleras helt av president Aleksandr Lukasjenko och hans auktoritära regim. Vitryssland har en bred industribas men är ekonomiskt beroende av Ryssland, inte minst import av rysk naturgas.
Belarus – Geografi och klimat
Belarus (Vitryssland) är knappt hälften så stort som Sverige. Det gränsar till EU-länderna Lettland, Litauen och Polen i norr och väster samt till Ryssland i öster och Ukraina i söder.
Fakta – Geografi och klimat
- Yta
- 207 600 km2 (2022)
- Tid
- svensk + 1 timme
- Angränsande land/länder
- Polen, Ukraina, Litauen, Lettland, Ryssland
- Huvudstad med antal invånare
- Minsk 2 028 000 (FN-uppskattning 2020)
- Övriga större städer
- Gomel 476 000, Mogilev 368 000, Vitebsk 342 000, Grodno 327 000, Brest 310 000 (uppskattning 2009)
- Högsta berg
- Dzerzjinskijberget (346 m ö h)
- Viktiga floder
- Dnepr, Dvina, Neman
- Största sjö
- Narotj
- Medelnederbörd/månad
- Minsk 33 mm (febr), 89 mm (juli)
- Medeltemperatur/dygn
- Minsk -5 °C (jan), 19 °C (juli)
Belarus – Befolkning och språk
Drygt fyra av fem invånare identifierar sig som belarusier (vitryssar). Av minoritetsgrupperna är ryssarna flest; nästan var tionde invånare är av rysk härkomst. Gränsdragningen mellan belarusier och ryssar är dock vag och det ryska språket används mer än belarusiskan.
Fakta – befolkning och språk
- Befolkning
- belarusier 83,7 %, ryssar 8,3 %, polacker 3,1 %, ukrainare 1,7 %, övriga 3,2 %
- Antal invånare
- 9 178 298 (2023)
- Antal invånare per kvadratkilometer
- 46 (2021)
- Andel invånare i städerna
- 80 procent (2022)
- Nativitet/födelsetal
- 9,2 per 1000 invånare (2022)
- Mortalitet/dödstal
- 15,5 per 1000 invånare (2022)
- Fertilitetsgrad
- 1,5 födda barn per kvinna (2021)
- Befolkningstillväxt
- -0,5 procent (2023)
- Förväntad livslängd
- 72 år (2021)
- Förväntad livslängd för kvinnor
- 78 år (2021)
- Förväntad livslängd för män
- 67 år (2021)
- Andel kvinnor
- 54,0 procent (2022)
- Språk
- belarusiska (vitryska) och ryska är officiella språk 1
Belarus – Religion
Den belarusiska ortodoxa kyrkan är landets största samfund och har enligt religionslagen från 2002 en särställning i samhället. Katolicismen, islam, judendomen och den lutherska tron erkänns som ”traditionella religioner”.
Belarus – Utbildning
De flesta barn i Belarus går några år i förskola innan de börjar ordinarie skola. Nioårig skolplikt råder, från sex eller sju års ålder. Det stora flertalet går också gymnasiet.
Fakta – utbildning
- Läs- och skrivkunnighet
- 99,9 procent (2019)
- Andel barn som börjar grundskolan
- 94,9 procent (2018)
- Antal elever per lärare i grundskolan
- 19 (2018)
- Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP
- 5,0 procent (2023)
- Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten
- 12,8 procent (2022)
Belarus – Sociala förhållanden
På papperet garanterar myndigheterna i Belarus (Vitryssland) full sysselsättning, rätt till skola, vård, omsorg och pension. Men flera år av ekonomiska svårigheter gjorde många belarusier arbetslösa och försämrade de sociala förmånerna. Skyhög inflation urholkade värdet av pensioner och andra ersättningar. Välståndet beskrivs som knapert men jämnt fördelat.
Fakta – sociala förhållanden
- Nativitet/födelsetal
- 9,2 per 1000 invånare (2022)
- Mortalitet/dödstal
- 15,5 per 1000 invånare (2022)
- Spädbarnsdödlighet
- 2 per 1000 födslar (2021)
- Fertilitetsgrad
- 1,5 födda barn per kvinna (2021)
- Förväntad livslängd
- 72 år (2021)
- Offentliga utgifter för hälsovård per invånare
- 408 US dollar (2020)
- Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP
- 6,4 procent (2020)
- Andel kvinnor i parlamentet
- 40 procent (2023)
Belarus – Kultur
Kulturtraditionen i Belarus har rötter i Kievriket på 1000-talet och den litauiska perioden på 1200-talet. Dagens mest uppmärksammade kulturpersonlighet är författaren Svetlana Aleksejevitj, som fick Nobelpriset i litteratur 2015.
Belarus – Seder och bruk
Belarus (Vitryssland) har i århundraden ingått i den ryska kultursfären och delar i mångt och mycket grannlandets seder och bruk, även om influenser även förekommer från övriga grannländer.
Belarus – Äldre historia
Det område som i dag utgör Belarus (Vitryssland) ingick under 900-talet i Kievriket och på 1200- och 1300-talen i Storfurstendömet Litauen, som senare gick samman med Polen genom Lublinunionen 1569. Polens delning i slutet av 1700-talet ledde till att det belarusiska området inlemmades i det tsarryska imperiet. Efter första världskriget blev Belarus delrepublik i Sovjetunionen. Andra världskriget blev förödande; landet ockuperades först av Nazityskland och intogs därefter åter av den sovjetiska armén.
Belarus – Modern historia
Belarus (Vitryssland) blev en självständig nation i samband med Sovjetunionens upplösning 1991. Självständigheten följdes av ekonomisk nedgång, vilket bidrog till att den Rysslandsvänliga tidigare kommunistpampen Aleksandr Lukasjenko vann när presidentval hölls 1994. Han samlade snabbt all makt till sin person och tystade oppositionen genom hårt förtryck. Lukasjenko har därefter vunnit alla presidentval, men de har helt saknat demokratisk trovärdighet.
Belarus – Politiskt system
Innehållet i detta kapitel har flyttat till Inrikespolitik och författning.
Belarus – Demokrati och rättigheter
Belarus (Vitryssland) under Aleksandr Lukasjenko brukar kallas Europas sista diktatur. Dekret från presidenten har starkare ställning än landets lagar och hans makt över förvaltning och domstolar liknar envälde. Regeringskritiska röster motarbetas. Efter en folklig protestvåg, riktad i synnerhet mot presidentvalet 2020, har tillslagen mot massmedier ökat och straffen för oliktänkande skärpts.
Belarus – Aktuell politik
Innehållet i detta kapitel har flyttat till Inrikespolitik och författning.
Belarus – Inrikespolitik och författning
Belarus (Vitryssland) är en republik med presidentstyre. Landet regeras sedan 1994 med auktoritära metoder av den före detta kommunisten Aleksandr Lukasjenko. Några fria val förekommer inte men i samband med presidentvalet 2020 lyckades regimkritiker samla större och mer öppet stöd än på länge. Motstånd sker dock under svåra omständigheter och medför risk för dödsstraff.
Fakta – politik
- Officiellt namn
- Respublika Belarus/ Republiken Belarus
- Statsskick
- republik, enhetsstat
- Statschef
- president Aleksandr Lukasjenko (1994–) 1
- Regeringschef
- premiärminister Roman Golovtjenko (2020-)
- Viktigaste partier med mandat i senaste val
- Regimtrogna partier får samtliga 110 platser. (2019)
- Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
- Regimtrogna får 108 av de 110 platserna i parlamentet. Två oppositionella väljs in. (2016)
- Valdeltagande
- 77 procent i parlamentsvalet 2019, 84 procent i presidentvalet 2020
- Kommande val
- parlamentsval 2024, presidentval 2025
Belarus – Utrikespolitik och försvar
Regimen i Belarus (Vitryssland) är starkt beroende av Ryssland även om relationerna ofta varit turbulenta. Belarus tog inledningsvis avstånd från Rysslands annektering av ukrainska Krim 2014, men har senare valt att betrakta Krim som ryskt. Förhållandet till västländerna har länge varit problematiskt. Regimens hantering av presidentvalet 2020 och stödet för Rysslands invasion i Ukraina 2022 har skärpt motsättningarna.
Fakta – försvar
- Armén
- 10 700 man (2022)
- Flygvapnet
- 11 300 man (2022)
- Militärutgifter i andel av BNP
- 1,20 procent (2022)
- Militärutgifter i andel av statsbudgeten
- 32,1 procent (2022)
Belarus – Ekonomisk översikt
Belarus tvingas betala ett högt pris för sin inblandning i Rysslands invasion av Ukraina. Tidigare gav subventionerad gas och olja från Ryssland billig energi till Belarus industri och möjlighet att återexportera raffinerade produkter med förtjänst. Men president Lukasjenkos bristande popularitet hos det egna folket förde honom och därmed landets ekonomi närmare Ryssland igen, och andra dörrar har stängts för regimen i utlandet.
Fakta – Ekonomi
- BNP per invånare
- 7 905 US dollar (2022)
- BNP-tillväxt
- -4,7 procent (2022)
- Total BNP
- 72 793 miljoner US dollar (2022)
- Jordbrukets andel av BNP
- 7,7 procent (2022)
- Industrins andel av BNP
- 33,2 procent (2022)
- Servicesektorns andel av BNP
- 48,3 procent (2022)
- Inflation
- 16,5 procent (2022)
- Statsskulden i andel av BNP
- 39,8 procent (2022)
- Utlandsskuld
- 41 654 miljoner US dollar (2021)
- Valuta
- vitrysk rubel
- Varuexport
- 23 323 miljoner US dollar (2022)
- Varuimport
- 39 682 miljoner US dollar (2022)
- Bytesbalans
- 2,7 miljarder US dollar (2022)
- Varuhandeln i andel av BNP
- 87 procent (2022)
- Viktigaste exportvaror
- bensin och diesel, maskiner och transportutrustning, kemikalier, livsmedel
- Största handelspartner
- Ryssland, Nederländerna, Ukraina, Storbritannien, Tyskland, Polen
- Mottaget bistånd per invånare
- - 28 US dollar (2021)
Belarus – Naturtillgångar, energi och miljö
Belarus (Vitryssland) är relativt fattigt på naturtillgångar med undantag för främst torv och pottaska (kaliumkarbonat). För sin energiförsörjning är landet beroende av import av framför allt fossilgas (naturgas) från Ryssland. Trots att Belarus var ett av de länder som drabbades av kärnkraftsolyckan i Ukraina 1986 har också ett atomkraftverk byggts, med rysk teknik och ryska lån.
Fakta – energi och miljö
- Utsläpp av växthusgaser totalt
- 87,87 miljoner ton koldioxidekvivalenter (2020)
- Utsläpp av växthusgaser per invånare
- 9,37 ton koldioxidekvivalenter (2020)
- Utsläpp av koldioxid totalt
- 54 802 tusen ton (2020)
- Utsläpp av koldioxid per invånare
- 5,8 ton (2020)
- Utsläpp av metangas totalt
- 17 079 tusen ton koldioxidekvivalenter (2020)
Belarus – Jordbruk och industri
I Belarus (Vitryssland) finns bördiga jordar och nästan hälften av landet är uppodlat. Jordbrukets andel av bruttonationalprodukten (BNP) har dock sjunkit rejält sedan självständigheten 1991. Många gårdar har övergått från djurhållning till odling av grödor.
Fakta – jordbruk och industri
- Jordbrukets andel av BNP
- 7,7 procent (2022)
- Andel av landytan som används för jordbruk
- 41,6 procent (2018)
- Andel av landytan som är skogbevuxen
- 43,2 procent (2020)
- Industrins andel av BNP
- 33,2 procent (2022)