Belarus

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/belarus/

Vitryssland gränsar till Ryssland, Ukraina och EU-länderna Lettland, Litauen och Polen. Landet kontrolleras helt av president Aleksandr Lukasjenko och hans auktoritära regim. Vitryssland har en bred industribas men är ekonomiskt beroende av Ryssland, inte minst import av rysk naturgas.

Belarus – Geografi och klimat

Belarus (Vitryssland) är knappt hälften så stort som Sverige. Det gränsar till EU-länderna Lettland, Litauen och Polen i norr och väster samt till Ryssland i öster och Ukraina i söder.

Fakta – Geografi och klimat

Yta
207 600 km2 (2022)
Tid
svensk + 1 timme
Angränsande land/länder
Polen, Ukraina, Litauen, Lettland, Ryssland
Huvudstad med antal invånare
Minsk 2 028 000 (FN-uppskattning 2020)
Övriga större städer
Gomel 476 000, Mogilev 368 000, Vitebsk 342 000, Grodno 327 000, Brest 310 000 (uppskattning 2009)
Högsta berg
Dzerzjinskijberget (346 m ö h)
Viktiga floder
Dnepr, Dvina, Neman
Största sjö
Narotj
Medelnederbörd/månad
Minsk 33 mm (febr), 89 mm (juli)
Medeltemperatur/dygn
Minsk -5 °C (jan), 19 °C (juli)

Belarus – Befolkning och språk

Drygt fyra av fem invånare identifierar sig som belarusier (vitryssar). Av minoritetsgrupperna är ryssarna flest; nästan var tionde invånare är av rysk härkomst. Gränsdragningen mellan belarusier och ryssar är dock vag och det ryska språket används mer än belarusiskan.

Fakta – befolkning och språk

Befolkning
belarusier 83,7 %, ryssar 8,3 %, polacker 3,1 %, ukrainare 1,7 %, övriga 3,2 %
Antal invånare
9 178 298 (2023)
Antal invånare per kvadratkilometer
46 (2021)
Andel invånare i städerna
80 procent (2022)
Nativitet/födelsetal
9,2 per 1000 invånare (2022)
Mortalitet/dödstal
15,5 per 1000 invånare (2022)
Fertilitetsgrad
1,5 födda barn per kvinna (2021)
Befolkningstillväxt
-0,5 procent (2023)
Förväntad livslängd
72 år (2021)
Förväntad livslängd för kvinnor
78 år (2021)
Förväntad livslängd för män
67 år (2021)
Andel kvinnor
54,0 procent (2022)
Språk
belarusiska (vitryska) och ryska är officiella språk 1
1. i övrigt talas bland annat polska och ukrainska

Belarus – Religion

Den belarusiska ortodoxa kyrkan är landets största samfund och har enligt religionslagen från 2002 en särställning i samhället. Katolicismen, islam, judendomen och den lutherska tron erkänns som ”traditionella religioner”.

Belarus – Utbildning

De flesta barn i Belarus går några år i förskola innan de börjar ordinarie skola. Nioårig skolplikt råder, från sex eller sju års ålder. Det stora flertalet går också gymnasiet.

Fakta – utbildning

Läs- och skrivkunnighet
99,9 procent (2019)
Andel barn som börjar grundskolan
94,9 procent (2018)
Antal elever per lärare i grundskolan
19 (2018)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP
5,0 procent (2023)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten
12,8 procent (2022)

Belarus – Sociala förhållanden

På papperet garanterar myndigheterna i Belarus (Vitryssland) full sysselsättning, rätt till skola, vård, omsorg och pension. Men flera år av ekonomiska svårigheter gjorde många belarusier arbetslösa och försämrade de sociala förmånerna. Skyhög inflation urholkade värdet av pensioner och andra ersättningar. Välståndet beskrivs som knapert men jämnt fördelat.

Fakta – sociala förhållanden

Nativitet/födelsetal
9,2 per 1000 invånare (2022)
Mortalitet/dödstal
15,5 per 1000 invånare (2022)
Spädbarnsdödlighet
2 per 1000 födslar (2021)
Fertilitetsgrad
1,5 födda barn per kvinna (2021)
Förväntad livslängd
72 år (2021)
Offentliga utgifter för hälsovård per invånare
408 US dollar (2020)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP
6,4 procent (2020)
Andel kvinnor i parlamentet
40 procent (2023)

Belarus – Kultur

Kulturtraditionen i Belarus har rötter i Kievriket på 1000-talet och den litauiska perioden på 1200-talet. Dagens mest uppmärksammade kulturpersonlighet är författaren Svetlana Aleksejevitj, som fick Nobelpriset i litteratur 2015.

Belarus – Seder och bruk

Belarus (Vitryssland) har i århundraden ingått i den ryska kultursfären och delar i mångt och mycket grannlandets seder och bruk, även om influenser även förekommer från övriga grannländer.

Belarus – Äldre historia

Det område som i dag utgör Belarus (Vitryssland) ingick under 900-talet i Kievriket och på 1200- och 1300-talen i Storfurstendömet Litauen, som senare gick samman med Polen genom Lublinunionen 1569. Polens delning i slutet av 1700-talet ledde till att det belarusiska området inlemmades i det tsarryska imperiet. Efter första världskriget blev Belarus delrepublik i Sovjetunionen. Andra världskriget blev förödande; landet ockuperades först av Nazityskland och intogs därefter åter av den sovjetiska armén.

Belarus – Modern historia

Belarus (Vitryssland) blev en självständig nation i samband med Sovjetunionens upplösning 1991. Självständigheten följdes av  ekonomisk nedgång, vilket bidrog till att den Rysslandsvänliga tidigare kommunistpampen Aleksandr Lukasjenko vann när presidentval hölls 1994. Han samlade snabbt all makt till sin person och tystade oppositionen genom hårt förtryck. Lukasjenko har därefter vunnit alla presidentval, men de har helt saknat demokratisk trovärdighet.

Belarus – Politiskt system

Innehållet i detta kapitel har flyttat till Inrikespolitik och författning.

Belarus – Demokrati och rättigheter

Belarus (Vitryssland) under Aleksandr Lukasjenko brukar kallas Europas sista diktatur. Dekret från presidenten har starkare ställning än landets lagar och hans makt över förvaltning och domstolar liknar envälde. Regeringskritiska röster motarbetas. Efter en folklig protestvåg, riktad i synnerhet mot presidentvalet 2020, har tillslagen mot massmedier ökat och straffen för oliktänkande skärpts.

Belarus – Aktuell politik

Innehållet i detta kapitel har flyttat till Inrikespolitik och författning.

Belarus – Inrikespolitik och författning

Belarus (Vitryssland) är en republik med presidentstyre. Landet regeras sedan 1994 med auktoritära metoder av den före detta kommunisten Aleksandr Lukasjenko. Några fria val förekommer inte men i samband med presidentvalet 2020 lyckades regimkritiker samla större och mer öppet stöd än på länge. Motstånd sker dock under svåra omständigheter och medför risk för dödsstraff. 

Fakta – politik

Officiellt namn
Respublika Belarus/ Republiken Belarus
Statsskick
republik, enhetsstat
Statschef
president Aleksandr Lukasjenko (1994–) 1
Regeringschef
premiärminister Roman Golovtjenko (2020-)
Viktigaste partier med mandat i senaste val
Regimtrogna partier får samtliga 110 platser. (2019)
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
Regimtrogna får 108 av de 110 platserna i parlamentet. Två oppositionella väljs in. (2016)
Valdeltagande
77 procent i parlamentsvalet 2019, 84 procent i presidentvalet 2020
Kommande val
parlamentsval 2024, presidentval 2025
1. på belarusiska stavas hans namn Aljaksandr Lukasjenka

Belarus – Utrikespolitik och försvar

Regimen i Belarus (Vitryssland) är starkt beroende av Ryssland även om relationerna ofta varit turbulenta. Belarus tog inledningsvis avstånd från Rysslands annektering av ukrainska Krim 2014, men har senare valt att betrakta Krim som ryskt. Förhållandet till västländerna har länge varit problematiskt. Regimens hantering av presidentvalet 2020 och stödet för Rysslands invasion i Ukraina 2022 har skärpt motsättningarna.

Fakta – försvar

Armén
10 700 man (2022)
Flygvapnet
11 300 man (2022)
Militärutgifter i andel av BNP
1,20 procent (2022)
Militärutgifter i andel av statsbudgeten
32,1 procent (2022)

Belarus – Ekonomisk översikt

Belarus tvingas betala ett högt pris för sin inblandning i Rysslands invasion av Ukraina. Tidigare gav subventionerad gas och olja från Ryssland billig energi till Belarus industri och möjlighet att återexportera raffinerade produkter med förtjänst. Men president Lukasjenkos bristande popularitet hos det egna folket förde honom och därmed landets ekonomi närmare Ryssland igen, och andra dörrar har stängts för regimen i utlandet.

Fakta – Ekonomi

BNP per invånare
7 905 US dollar (2022)
BNP-tillväxt
-4,7 procent (2022)
Total BNP
72 793 miljoner US dollar (2022)
Jordbrukets andel av BNP
7,7 procent (2022)
Industrins andel av BNP
33,2 procent (2022)
Servicesektorns andel av BNP
48,3 procent (2022)
Inflation
16,5 procent (2022)
Statsskulden i andel av BNP
39,8 procent (2022)
Utlandsskuld
41 654 miljoner US dollar (2021)
Valuta
vitrysk rubel
Varuexport
23 323 miljoner US dollar (2022)
Varuimport
39 682 miljoner US dollar (2022)
Bytesbalans
2,7 miljarder US dollar (2022)
Varuhandeln i andel av BNP
87 procent (2022)
Viktigaste exportvaror
bensin och diesel, maskiner och transportutrustning, kemikalier, livsmedel
Största handelspartner
Ryssland, Nederländerna, Ukraina, Storbritannien, Tyskland, Polen
Mottaget bistånd per invånare
- 28 US dollar (2021)

Belarus – Naturtillgångar, energi och miljö

Belarus (Vitryssland) är relativt fattigt på naturtillgångar med undantag för främst torv och pottaska (kaliumkarbonat). För sin energiförsörjning är landet beroende av import av framför allt fossilgas (naturgas) från Ryssland. Trots att Belarus var ett av de länder som drabbades av kärnkraftsolyckan i Ukraina 1986 har också ett atomkraftverk byggts, med rysk teknik och ryska lån.

Fakta – energi och miljö

Utsläpp av växthusgaser totalt
87,87 miljoner ton koldioxidekvivalenter (2020)
Utsläpp av växthusgaser per invånare
9,37 ton koldioxidekvivalenter (2020)
Utsläpp av koldioxid totalt
54 802 tusen ton (2020)
Utsläpp av koldioxid per invånare
5,8 ton (2020)
Utsläpp av metangas totalt
17 079 tusen ton koldioxidekvivalenter (2020)

Belarus – Jordbruk och industri

I Belarus (Vitryssland) finns bördiga jordar och nästan hälften av landet är uppodlat. Jordbrukets andel av bruttonationalprodukten (BNP) har dock sjunkit rejält sedan självständigheten 1991. Många gårdar har övergått från djurhållning till odling av grödor. 

Fakta – jordbruk och industri

Jordbrukets andel av BNP
7,7 procent (2022)
Andel av landytan som används för jordbruk
41,6 procent (2018)
Andel av landytan som är skogbevuxen
43,2 procent (2020)
Industrins andel av BNP
33,2 procent (2022)