Belgien
Det lilla Belgien spelar stor roll internationellt med både EU:s och Natos högkvarter förlagda till Bryssel. Men nationen plågas av motsättningar mellan de flamländska och fransktalande delarna av landet. Hotet om en delning av landet gör den federala staten svårstyrd.
Välj kapitel här
Senaste händelser/kalendarium
Till kalendariet-
2024
-
Juni
-
Förlust för regeringskoalition i parlamentsvalet
Den regerande sjupartikoalitionen förlorar sin majoritet i det nationella parlamentet då flera av mitten- och miljöpartierna backar, och premiärminister Alexander De Croo meddelar sin avgång. Det högernationalistiska Ny flamländsk allians förblir största parti både på nationell nivå och i Flandern. Många hade spått att det mer radikala separatistpartiet Vlaams belang för första gången skulle bli störst men det får nöja sig med en delad andraplats. I det nationella parlamentet får Ny flamländsk allians 16,7 procent av rösterna (vilket ger 24 mandat), Flamländskt intresse får 13,8 procent (20 mandat), Reformrörelsen 10,3 procent (20 mandat), Socialistpartiet 8,1 procent (16 mandat), Belgiens arbetarparti 9,9 procent (15 mandat) De engagerade 6,8 procent (14 mandat), Framåt 8,1 procent (13 mandat), Kristdemokratiskt och flamländskt 8,0 procent (11 mandat) Open VLD 5,4 procent (7 mandat), Groen 4,6 procent (6 mandat), Ecolo 2,9 procent (3 mandat), övriga 1 mandat.
-
Flamländska separatister går fram i EU-valet
I valet till EU-parlamentet, som hålls samtidigt som det federala valet och val i regionerna, blir det invandrarfientliga Flamländskt intresse största parti, till skillnad från i det nationella valet där det kommer på andra plats. Flamländskt intresse (VB) får 14,5 procent av rösterna vilket ger 3 mandat, Ny flamländsk allians (N-VA) får 14,0 procent (3 mandat), Reformrörelsen (MR) 12,6 procent (3 mandat), Kristdemokratiskt och flamländskt (CD&V) 8,3 procent (2 mandat), Framåt (Vooruit) 8,0 procent (2 mandat), Socialistpartiet (PS) 7,4 procent (2 mandat), Groen 6,3 procent (1 mandat), Belgiens arbetarparti (i Vallonien, PTB) 5,6 procent (1 mandat), De engagerade (LE) 5,2 procent (1 mandat), Open VLD 5,8 procent (1 mandat), Belgiens arbetarparti (i Flandern, PVDA) 5,1 procent (1 mandat), Ecolo 3,6 procent (1 mandat) och Kristsociala partiet (CSP) 0,2 procent (1 mandat). Övriga partier fick 3 procent och inga mandat.
-
-
Januari
-
Belgiska bönder ansluter sig till protestvåg
Bönder spärrar av en huvudväg i Belgien och försinkar en fotbollsmatch, i protest mot dåliga villkor för jordbruket. De ansluter sig till protestaktioner som sedan flera veckor har skakat främst Frankrike och Tyskland men förekommit också i Polen, Rumänien och Nederländerna. Enligt bönderna har det blivit omöjligt att leva på jordbruket. De hävdar att EU-lagstiftning kväver verksamheten, inflationen försämrar levnadsvillkoren och billiga importer förstör konkurrenskraften.
-
Charles Michel hoppar av EU-valet
Den förre premiärministern Charles Michel, nu ordförande för Europiska rådet, uppger att han hoppar av valet till EU-parlamentet i juni efter att ha utsatts för ”personliga attacker” och ”extrema reaktioner”. Det väckte uppståndelse när Charles Michel några veckor tidigare meddelade sin avsikt att kandidera för det liberala partiet MR, eftersom en valseger hade inneburit att han skulle lämna sin ordförandepost flera månader innan mandatperioden löper ut i november. Det i sin tur hade kunnat leda till att Ungerns omstridde premiärminister Viktor Orbán fått ta över rollen som ledare vid EU-möten, eftersom Ungern innehar det roterande ordförandeskapet andra halvåret 2024. Orbán är omstridd inom EU på grund av bristande respekt för rättsstaten och Ungerns svaga stöd för Ukraina i kriget mot Ryssland.
2023
-
November
-
Israelkritik efter De Croos uttalande om Gazakrisen
Israel kallar upp den belgiska ambassadören i Tel Aviv, liksom den spanska motsvarigheten, för att framföra en ”skarp tillrättavisning” gällande uttalanden från Belgiens respektive Spaniens premiärministrar om den israeliska offensiven i Gaza. Båda har kallat förstörelsen i Gaza ”oacceptabel”. Belgiens Alexander De Croo har just besökt gränsövergången Rafah mellan Gaza och Egypten och sagt att Israel måste respektera internationell humanitär lag under sitt krig mot terrororganisationen Hamas. Israels utrikesminister Eli Cohen anklagar De Croo och hans spanske motsvarighet Pedro Sánchez för att stödja ”terrorism”, och premiärminister Benjamin Netanyahu fördömer kommentarer från båda de europiska ledarna.
Världspolitikens Dagsfrågor ger fördjupning i frågor som påverkar världen. Varje nummer kommer med instuderingsfrågor.
UI:s nättidning om internationella frågor
Vidga och fördjupa din kunskap om globala frågor. I Utrikesmagasinet hittar du aktuella analyser av vår tids stora utmaningar. Bland skribenterna finns forskare, journalister, debattörer och experter.
