2024

• Oktober

• Kritik mot påven efter uttalanden om abort

  3 oktober

  Premiärminister Alexander De Croo uppger att han kallat upp Vatikanens ambassadör sedan påve Franciskus kallat Belgiens abortlagar ”mördande”, och läkare som utför aborter för "kontraktsmördare". De Croo säger inför parlamentet att uttalandet var ”oacceptabelt”, och att kyrkan inte längre kan påverka hur lagarna utformas. Påve Franciskus var veckan innan i Belgien på ett tredagarsbesök som till stor del kom att överskuggas av tidigare skandaler med sexuella övergrepp inom katolska kyrkan. Såväl premiärminister De Croo som den belgiska kungen och personer som utsatts för övergrepp uppmanade påven att agera för upprättelse för de drabbade. Påven drog också på sig kritik för sin hållning i frågor som rör kvinnor, och inte minst abort.

• Augusti

• Regeringsförhandlingarna strandar

  22 augusti

  Förhandlingarna om en ny regeringsbildning efter valet i juni hamnar i dödläge när Bart De Wever hoppar av som chefsförhandlare. De Wever meddelar kung Philippe att samtalen har strandat främst på grund av oenighet kring skatter. Enligt ett uttalande från hovet ska kungen nu själv leda samtalen med ledarna för de fem partier som deltagit från början, inklusive De Wevers högernationalistiska och flamländska N-VA. De övriga partierna är två andra flamländska partier, det kristdemokratiska CD&V samt det socialistiska Vorruit, och de två vallonska mittenpartierna MR och LE.

• Juni

• Förlust för regeringskoalition i parlamentsvalet

  9 juni

  Den regerande sjupartikoalitionen förlorar sin majoritet i det nationella parlamentet då flera av mitten- och miljöpartierna backar, och premiärminister Alexander De Croo meddelar sin avgång. Det högernationalistiska Ny flamländsk allians förblir största parti både på nationell nivå och i Flandern. Många hade spått att det mer radikala separatistpartiet Vlaams belang för första gången skulle bli störst men det får nöja sig med en delad andraplats. I det nationella parlamentet får Ny flamländsk allians 16,7 procent av rösterna (vilket ger 24 mandat), Flamländskt intresse får 13,8 procent (20 mandat), Reformrörelsen 10,3  procent (20 mandat), Socialistpartiet 8,1 procent (16 mandat), Belgiens arbetarparti 9,9 procent (15 mandat) De engagerade 6,8 procent (14 mandat), Framåt 8,1 procent (13 mandat), Kristdemokratiskt och flamländskt 8,0 procent (11 mandat) Open VLD 5,4 procent (7 mandat), Groen 4,6 procent (6 mandat), Ecolo 2,9 procent (3 mandat), övriga 1 mandat.

• Flamländska separatister går fram i EU-valet

  9 juni

  I valet till EU-parlamentet, som hålls samtidigt som det federala valet och val i regionerna, blir det invandrarfientliga Flamländskt intresse största parti, till skillnad från i det nationella valet där det kommer på andra plats. Flamländskt intresse (VB) får 14,5 procent av rösterna vilket ger 3 mandat, Ny flamländsk allians (N-VA) får 14,0 procent (3 mandat), Reformrörelsen (MR) 12,6 procent (3 mandat), Kristdemokratiskt och flamländskt (CD&V) 8,3 procent (2 mandat), Framåt (Vooruit) 8,0 procent (2 mandat), Socialistpartiet (PS) 7,4 procent (2 mandat), Groen 6,3 procent (1 mandat), Belgiens arbetarparti (i Vallonien, PTB) 5,6 procent (1 mandat), De engagerade (LE) 5,2 procent (1 mandat), Open VLD 5,8 procent (1 mandat), Belgiens arbetarparti (i Flandern, PVDA) 5,1 procent (1 mandat), Ecolo 3,6 procent (1 mandat) och Kristsociala partiet (CSP) 0,2 procent (1 mandat). Övriga partier fick 3 procent och inga mandat. 

• Januari

• Belgiska bönder ansluter sig till protestvåg

  28 januari

  Bönder spärrar av en huvudväg i Belgien och försinkar en fotbollsmatch, i protest mot dåliga villkor för jordbruket. De ansluter sig till protestaktioner som sedan flera veckor har skakat främst Frankrike och Tyskland men förekommit också i Polen, Rumänien och Nederländerna. Enligt bönderna har det blivit omöjligt att leva på jordbruket. De hävdar att EU-lagstiftning kväver verksamheten, inflationen försämrar levnadsvillkoren och billiga importer förstör konkurrenskraften.