2025

• Mars

• Rwanda bryter diplomatiska förbindelser

  17 mars

  Rwanda bryter förbindelserna med Belgien och beordrar belgiska diplomater att lämna landet. Bryssel säger att åtgärden är ”oproportionerlig” men svarar med samma mynt. Rwanda anklagar Belgien för att ”konsekvent underminera” landet i samband med den uppblossade konflikten i Kongo-Kinshasa, där den tutsiledda milisen M23 på kort tid har intagit två städer. Enligt FN kontrolleras M23 i praktiken av Rwanda. Den rwandiska regeringens beslut att bryta med Belgien kommer i princip samtidigt som EU beslutat om sanktioner mot tre rwandiska militärofficerare och chefen för det statliga gruvbolaget, på grund av inblandningen i Kongo-Kinshasa. Belgien har drivit på inom EU för att öka trycket på Rwanda, bland annat genom att hålla inne bistånd och annat stöd.

• EU miljardsatsar på försvaret till stöd för Ukraina

  6 mars

  Premiärminister Bart De Wever deltar i ett extrainsatt EU-toppmöte med anledning av Ukrainakrisen. Vid mötet fattas vad EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen kallar ett ”historiskt” beslut om en gemensam storsatsning på försvaret som blir möjlig genom EU-lån och ändrade budgetregler. Mötet hålls några dagar efter det att USA pausat sitt militära stöd till Ukraina och därmed allvarligt försvagat landets möjlighet att försvara sig mot den ryska aggressionen. Planen är att få loss 800 miljarder euro för att öka EU:s militära styrka. Alla EU-länder utom Ungern ställer sig också bakom ett uttalande till stöd för att Ukraina ska få säkerhetsgarantier och delta i eventuella fredsförhandlingar.

• Februari

• Kristoppmöte efter USA:s kovändning

  17 februari

  Efter chockbesked från Vita huset som omkullkastar rådande säkerhetsordning samlas europeiska ledare i Paris för krissamtal. Trumpadministrationen står i begrepp att inleda samtal med Ryssland om kriget i Ukraina, över huvudet på både Ukraina och övriga Europa, och de europeiska ledarna försöker nu hitta ett gemensamt förhållningssätt. Förutom Frankrikes president Emmanuel Macron som kallat till mötet deltar ledarna för Italien, Polen, Spanien, Storbritannien, Tyskland och Danmark (som företräder hela Norden och Baltikum) samt Natos generalsekreterare Mark Rutte, EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och Europeiska rådets ordförande António Costa.

• Helomvändning i kärnkraftfrågan

  4 februari

  Den nytillträdda premiärministern Bart De Wever presenterar i sitt invigningstal till parlamentet en omläggning av kärnkraftpolitiken som sedan drygt 20 år syftat till avveckling. Skiftet är en del i regeringsuppgörelsen mellan De Wevers högernationalistiska N-VA och fyra andra partier. Kärnkraften skulle enligt tidigare beslut vara avvecklad till 2025 men den storskaliga ryska invasionen av Ukraina 2022 gjorde att nedläggningen sköts upp tio år. Nu vill den nya regeringen i stället fördubbla dagens kapacitet, till fyra reaktorer och fyra gigawatt.

• Ny regering med Bart De Wever som premiärminister

  3 februari

  En ny regering tillträder med den flamländska högernationalisten Bart De Wever som ny premiärminister. Det sker tre dagar efter beskedet om att fem partier nått en uppgörelse om att bilda regering, sju månader efter valet i juni 2024. Det är första gången som flamländsk nationalist blir regeringschef i Belgien, även om Bart De Wever på senare år har backat från tidigare krav på självständighet för Flandern. Hans parti N-VA är det största partiet i parlamentet sedan 2010 och ingick i regeringen också 2014–2018. I regeringen ingår också det flamländska mittenpartiet CD&V och dess vallonska systerparti LE, samt det vänsterorienterade flamländska partiet Vooruit och den vallonska högerliberala Reformrörelsen.