Bosnien och Hercegovina
Bosnien och Hercegovina (kortform Bosnien) ligger på Balkan. Inbördeskrig bröt ut 1992 när Jugoslavien föll samman. Fredsavtalet 1995 stoppade striderna men har bidragit till att frysa de etniska motsättningarna. Landet består av två självstyrande delar: en serbisk och en bosniakisk-kroatisk, men styrs fortfarande ytterst av det internationella samfundet. Bosnien har ansökt om att bli medlem i EU, men det lär ta tid innan ett medlemskap kan bli verklighet.
Välj kapitel här
Senaste händelser/kalendarium
Till kalendariet-
2024
-
Mars
-
EU:s ledare enas om medlemskapsförhandlingar
EU:s stats- och regeringschefer enas om att medlemskapsförhandlingar kan inledas med Bosnien och Hercegovina. Landet har varit officiell kandidat sedan 2022 och anses nu har gjort en del av de nödvändiga anpassningarna för att nästa fas mot medlemskap ska kunna inledas. Men förhandlingarna kan inte starta på allvar förrän ytterligare framsteg har gjorts, meddelar EU. Beskedet är ett tecken på att EU vill expandera för att motverka rysk dominans. Det väntas ta flera år innan medlemskapet blir verklighet. Unionen vill bland annat se reformer på det rättsliga området.
-
2023
-
Augusti
-
Bosnienserbisk ledare åtalas
Republika Srpskas nationalistiske president Milorad Dodik åtalas av åklagarmyndigheten i Bosnien-Hercegovina för att ha trotsat beslut fattade av det internationella samfundets höge representant, som har den högsta makten i landet. Den Rysslandsallierade separatisten Dodik undertecknade i juli lagar som går ut på att Republika Srpska inte ska behöva följa den höge representantens beslut, lagar som denne redan underkänt. Det ledde i sin tur till att USA införde ekonomiska sanktioner mot Dodik. Republika Srpska har under sommaren också återinfört förtalslagar som även de väckt kritik från väst eftersom de anses kunna användas för att tysta kritik mot Dodiks styre.
Juli
Hög representant häver serbisk lag
Republika Srpskas lag om att inte följa beslut i Bosniens författningsdomstol (se Juni 2023) blev kortvarigt. Det internationella samfundets höge representant Christian Schmidt häver beslutet i det bosienserbiska parlamentet efter bara några dagar. Enligt Schmidt stred beslutet mot både Bosniens författning och mot Daytonavtalet, som reglerar maktdelningen i landet.
Juni
Serber avfärdar författningsdomstolen
Anförda av den separatistiske bosnienserbiske ledaren Milorad Dodik röstar parlamentet i Republika Srpska för att tills vidare inte följa domslut i Bosniens författningsdomstol, något som väntas spä på de etniska motsättningarna i landet. Dodiks initiatiiv är ett svar på att författningsdomstolen veckan före beslutade att ändra sitt regelverk så att den kan utfärda domar utan att serbiska domare medverkar. USA:s ambassad i Sarajevo kritiserade omedelbart den bosnienserbiska omröstningen med motiveringen att den skadar den maktbalans som landets styrelseskick bygger på.
April
Författningsändring banar väg för federationens regering
Bosniens parlament röstar för att en ny regering kan bildas i den bosniakisk-kroatiska autonoma federationen. Det sker sedan det internationella samfundets höge representant Christian Schmidt dagen före utnyttjat sina vittgående befogenheter och tillfälligt ändrat regionens författning. Det stora bosniakiska partiet SDA kunde blockera bildandet av en ny regering eftersom författningen tidigare stadgade att federationens president (som är kroat) och dess två vicepresidenter (en bosniak från SDA och en serb) alla måste godkänna den regionala regeringen för att den ska kunna bildas. Federationen har på grund av SDA:s blockad inte haft någon regering sedan valet i oktober 2022. Genom ändringen räcker det med att två av de tre ger sitt godkännande, vilket innebar att den bosniakiske vicepresidentens veto slopades. SDA kallar Schimdts agerande för förräderi och ett brott mot federationens författning.
Världspolitikens Dagsfrågor ger fördjupning i frågorna som påverkar världen. Varje nummer kommer med instuderingsfrågor.
UI:s nättidning om internationella frågor
Vidga och fördjupa din kunskap om globala frågor. I Utrikesmagasinet hittar du aktuella analyser av vår tids stora utmaningar. Bland skribenterna finns forskare, journalister, debattörer och experter.
