Cypern
Foto: Wikimedia Commons/Gérard Janot

Cypern

Cypern i östra Medelhavet är enligt legenden födelseplats för kärleksgudinnan Afrodite. I verkligheten har ön i modern tid präglats av fiendskap mellan greker och turkar. Efter en grekiskstödd militärkupp på Cypern 1974 invaderade Turkiet den norra delen av ön. Sedan dess har Cypern varit kluven i en grekcypriotisk sydlig del och en turkcypriotisk del i norr.

Senaste händelser/kalendarium

Till kalendariet
  • 2025

    • April

    • USA inför - och pausar - högre tullar

      De nya tullar som USA aviserat en vecka tidigare träder i kraft för EU och ett 60-tal länder som fått högre tariffer än ”miniminivån” – men efter mindre än ett dygn kommer besked om en 90 dagar lång paus. Merparten av varor från Cypern, liksom övriga EU-länder, beläggs under pausen med en tilläggstull på miniminivån 10 procent. Annars ska 20 procent gälla för EU. Motivet till de nya tullarna är enligt USA:s president Donald Trump att EU har ett överskott i handeln med USA. Sedan tidigare har EU-länderna även drabbats av amerikanska tariffer på 25 procent på import av stål och aluminium samt bilar och bildelar, och under dagen ger EU besked om motåtgärder mot USA med anledning av de tidigare tullarna. 

    • Mars

    • Positiva resultat efter FN-samtal om Cypernkonflikten

      FN:s generalsekreterare Antonio Guterres säger vid en presskonferens att ”meningsfulla framsteg” nåtts under samtal om Cypernkonflikten i Genève. Cyperns president Nikos Christodoulides och den turkcypriotiska ledaren Ersin Tatar deltar vid mötet. Enligt Guterres har parterna bland annat kommit överens om att öppna fler gränsövergångar, samarbeta kring utveckling av solenergi och att gemensamt undanröja landminor. Under samtalen deltog även Greklands och Turkiets utrikesministrar Giorgos Gerapetritis respektive Hakan Fidan, och Storbritanniens Europaminister Stephen Doughty. De tre länderna har varit garanter för öns säkerhet sedan 1960.  Ett nytt möte kommer att hållas i juli i år.

    • Ukrainakris tvingar EU storsatsa på försvaret

      EU:s stats- och regeringschefer samlas i Bryssel för ett extra toppmöte. Vid mötet fattas vad EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen kallar ett ”historiskt” beslut om en gemensam storsatsning på försvaret som blir möjlig genom EU-lån och ändrade budgetregler. Mötet hålls några dagar efter det att USA pausat sitt militära stöd till Ukraina och därmed allvarligt försvagat landets möjlighet att försvara sig mot den ryska aggressionen. Planen är att få loss 800 miljarder euro för att öka EU:s militära styrka. Alla EU-länder utom Ungern ställer sig också bakom ett uttalande till stöd för att Ukraina ska få säkerhetsgarantier och delta i eventuella fredsförhandlingar. 

    • Februari

    • Kristoppmöte efter USA:s kovändning

      Efter chockbesked från Vita huset som omkullkastar rådande säkerhetsordning samlas europeiska ledare i Paris för krissamtal. Trumpadministrationen står i begrepp att inleda samtal med Ryssland om kriget i Ukraina, över huvudet på både Ukraina och övriga Europa, och de europeiska ledarna försöker nu hitta ett gemensamt förhållningssätt. Förutom Frankrikes president Emmanuel Macron som kallat till mötet deltar ledarna för Italien, Polen, Spanien, Storbritannien, Tyskland och Danmark (som företräder hela Norden och Baltikum) samt Natos generalsekreterare Mark Rutte, EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och Europeiska rådets ordförande António Costa.

    • Januari

    • President Christodoulides och turkcyprioternas ledare möts

      Republiken Cyperns president Nikos Christodoulides och Ersin Tatar, president för den turkcypriotiska utbrytarrepubliken, möts i buffertzonen i den delade Medelhavsön. Vid mötet överlämnar Christodoulides ett förslag om att upprätta fler gränsövergångar mellan öns södra och norra delar. Enligt Cyperns president fick hans idéer ett positivt gensvar från generalsekreteraren, men inte från Ersin Tatar. De bägge cypriotiska ledarna har nyligen träffats vid en FN-arrangerad middag i New York, med FN:s generalsekreterare Antonio Guterres som värd. Parterna ska då ha varit överens om att nya gränsövergångar skulle kunna främja kontakter, stärka ekonomiska band samt bygga förtroende och bidra till att skapa ett mer positivt klimat för fredssamtal. Det finns sedan 2003 nio övergångar längs den FN-patrullerade gröna linjen som skiljer de två sidorna åt.

Till kalendariet
131027

Världspolitikens Dagsfrågor ger fördjupning i frågor som påverkar världen. Varje nummer kommer med instuderingsfrågor.

Läs mer

10133

Mer läsning finns här!

I UI:s webbtidning utrikesmagasinet.se hittar du analyser och krönikor skrivna av svenska och internationella forskare, analytiker och journalister med bred erfarenhet av olika länder och regioner.

Det mesta är på svenska och alla artiklar är fritt tillgängliga.

Tipsa gärna dina vänner!

Till Utrikesmagasinet

poddbild-final.jpg


En podd om internationella frågor från Utrikespolitiska institutet.

Lyssna på Utblick

Varukorg

Totalt 0