Cypern

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/cypern/

Cypern i östra Medelhavet är enligt legenden födelseplats för kärleksgudinnan Afrodite. I verkligheten har ön i modern tid präglats av fiendskap mellan greker och turkar. Efter en grekiskstödd militärkupp på Cypern 1974 invaderade Turkiet den norra delen av ön. Sedan dess har Cypern varit kluven i en grekcypriotisk sydlig del och en turkcypriotisk del i norr.

Cypern – Geografi och klimat

Cypern, som till ytan är något mindre än Östergötland, är den tredje största ön i Medelhavet. Geografiskt hör Cypern närmast samman med Mellanöstern, men av politiska och kulturella skäl brukar ön räknas till Europa. Till Turkiet i norr är avståndet som kortast 6,5 mil, till Syrien i öster är det knappt 17 mil.

Fakta – Geografi och klimat

Yta: 9 251 km2 (2022) ¹
Tid: svensk +1 timme
Huvudstad med antal invånare: Nicosia (Lefkoşa på turkiska) ca 200 000 (staden är delad i en grekcypriotisk och en turkcypriotisk del) (2023)
Övriga större städer: Republiken Cypern: Limassol 154 000, Larnaca 72 000, Strovolos 68 000, Pafos 36 000 (uppskattning 2023). Nordcypern: Gazimagusa (Famagusta) 43 000, Girne (Kyrenia) 27 000 (2023)
Högsta berg: Olympus (i Troodosmassivet, 1 953 möh)
Viktiga floder: Cypern har inga större floder
Medelnederbörd/månad: 80 mm (dec), 0 mm (juli–sept)
Medeltemperatur/dygn: Nicosia 27 °C (juli–aug), 12 °C (jan–febr)

1. varav 3 555 kvadratkilometer utgör norra Cypern

Källor

Cypern – Befolkning och språk

Cypern har två dominerande folkgrupper: grekcyprioterna, som utgör runt 80 procent av befolkningen, och turkcyprioterna som utgör drygt en tiondel. Sedan öns delning 1974 lever grek- och turkcyprioter åtskilda i varsin landsände.

Fakta – befolkning och språk

Befolkning: grekcyprioter ca 77 %, turkcyprioter ca 18 %, övriga 5 %
Antal invånare: 1 260 138 (2023)
Antal invånare per kvadratkilometer: 135 (2021)
Andel invånare i städerna: 67 procent (2022)
Nativitet/födelsetal: 10,0 per 1000 invånare (2022)
Mortalitet/dödstal: 7,0 per 1000 invånare (2022)
Fertilitetsgrad: 1,3 födda barn per kvinna (2021)
Befolkningstillväxt: 0,7 procent (2023)
Förväntad livslängd: 81 år (2021)
Förväntad livslängd för kvinnor: 83 år (2021)
Förväntad livslängd för män: 79 år (2021)
Andel kvinnor: 49,9 procent (2022)
Språk: grekiska och turkiska är officiella språk i respektive del av landet

Källor

Cypern – Religion

Ungefär tre fjärdedelar av befolkningen, det vill säga en stor majoritet av grekcyprioterna, tillhör Cyperns grekisk-ortodoxa kyrka. Turkcyprioterna är med få undantag sunnitiska muslimer. Båda folkgrupperna är numera relativt sekulariserade.

Cypern – Utbildning

Såväl den grekcypriotiska som den turkcypriotiska delen av Cypern har obligatorisk och avgiftsfri grundskola. I den grekcypriotiska, södra delen är skolplikten tio år, medan den är kortare i norr.

Fakta – utbildning

Läs- och skrivkunnighet: 99,4 procent (2021)
Andel barn som börjar grundskolan: 97,5 procent (2017)
Antal elever per lärare i grundskolan: 12 (2017)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP: 5,2 procent (2021)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten: 12,7 procent (2021)

Källor

Cypern – Kultur

Trots den mångkulturella påverkan som Cypern utsatts för under hundratals år har öns kultur förblivit i huvudsak grekisk. De många främmande makter som behärskat ön hade inte som slutmål att inlemma den i sina riken, utan Cypern föll alltid i händerna på den makt som var dominerande i östra Medelhavsområdet.

Cypern – Seder och bruk

På det etniskt och kulturellt delade Cypern har festligheter med religiös bakgrund sedan generationer spelat stor roll för att stärka den egna gruppens identitet.

Cypern – Äldre historia

Med sitt läge i korsvägen mellan Afrika, Asien och Europa har Cypern genom historien utövat dragningskraft på köpmän och erövrare från skilda håll.

Cypern – Modern historia

Cyperns moderna historia har präglats av motsättningar mellan öns två stora folkgrupper: grek- och turkcyprioter. 1974 ledde en grekiskt initierad kupp till att Turkiet invaderade den norra delen av ön, och Cypern delades i praktiken i en nordlig, turkcypriotisk del och ett grekcypriotiskt söder. Sedan dess har segdragna förhandlingar om försoning pågått utan något verkligt genombrott.

Cypern – Politiskt system

Innehållet i detta kapitel har flyttat till Inrikespolitik och författning.

Cypern – Demokrati och rättigheter

Läget för de mänskliga rättigheterna är förhållandevis gott i det grekcypriotiska Cypern, även om det finns en del brister när det gäller flyktingars rättigheter. Dessa kränks dock i större omfattning i det norra turkcypriotiska området, där det också finns begränsningar för yttrande-, medie- och religionsfriheterna.

Cypern – Aktuell politik

Innehållet i detta kapitel har flyttat till Inrikespolitik och författning.

Cypern – Inrikespolitik och författning

Cypern är en republik med presidentstyre. Två stora partier dominerar den politiska scenen men i presidentvalet 2023 segrade den oberoende kandidaten Nikos Christoulides. Ön Cyperns norra del, där turkcyprioter utropat en egen stat som bara erkänns av Turkiet, står utanför republikens kontroll.

Fakta – politik

Officiellt namn: Kypriaki Dimokratiá/Republiken Cypern
Statsskick: republik, enhetsstat
Stats- och regeringschef: Nikos Christodoulides (2023–) ¹
Viktigaste partier med mandat i senaste val: Demokratisk samling/Disy 17, Arbetarnas framstegsparti/Akel 15, Demokratiska partiet/Diko 9, Nationella folkfronten Elam 4, Socialdemokratiska Edek 4, Demokratisk front Ipa 4, Ekologisk rörelse (De gröna) 3 (2021)
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val: Demokratisk samling/Disy 18, Arbetarnas framstegsparti/Akel 16, Demokratiska partiet/Diko 9, Socialdemokratiska Edek 3, Medborgaralliansen 3, Solidaritetsrörelsen 3, De gröna 2, Nationella folkfronten Elam 2 (2016)
Valdeltagande: ca 66 % i grekcyprioternas parlamentsval 2021, ca 72 % grekcyprioternas presidentval 2023 (två omgångar)
Kommande val: parlamentsval (grekcyprioter) 2026, presidentval (grekcyprioter) 2028

1. Ersin Tatar är president i den självutropade "Nordcyperns turkiska republik"

Källor

Cypern – Utrikespolitik och försvar

Cyperns utrikespolitik formas främst av förhållandet mellan Grekland och Turkiet, vilket kompliceras av frågan om Turkiets eventuella medlemskap i EU. Omvärldens intresse för de olje- och gasfyndigheter som tros finnas i havet runt Cypern har lett till närmare samarbete med länder i Mellanöstern. I det grekcypriotiska södra Cypern har Ryssland stärkt sitt inflytande.

Fakta – försvar

Armén: 12 000 man (2022) ¹
Militärutgifter i andel av BNP: 1,81 procent (2022)
Militärutgifter i andel av statsbudgeten: 4,5 procent (2022)

1. avser nationalgardet på södra Cypern; styrkan omfattar också mindre flott- och flygenheter

Källor

Cypern – Ekonomisk översikt

Tjänstesektorn spelar en viktig roll i Cyperns ekonomi, och i synnerhet turistnäringen. Önationen har idag till stor del återhämtat sig från den djupa bankkrisen i början av 2010-talet. Men coronapandemin orsakade en ny tillfällig nedgång vid början av 2020-talet.

Fakta – Ekonomi

BNP per invånare: 31 284 US dollar (2022)
BNP-tillväxt: 5,6 procent (2022)
Total BNP: 28 439 miljoner US dollar (2022)
Jordbrukets andel av BNP: 1,7 procent (2022)
Industrins andel av BNP: 13,5 procent (2022)
Servicesektorns andel av BNP: 72,4 procent (2022)
Inflation: 8,0 procent (2022)
Statsskulden i andel av BNP: 86,5 procent (2022)
Valuta: euro
Varuexport: 4 330 miljoner US dollar (2022)
Varuimport: 11 924 miljoner US dollar (2022)
Bytesbalans: -2,0 miljarder US dollar (2021)
Varuhandeln i andel av BNP: 57 procent (2022)
Viktigaste exportvaror: citrusfrukter, potatis. läkemedel, cement, kläder ¹
Största handelspartner: Grekland, Tyskland, Storbritannien, Italien
Mottaget bistånd per invånare: 26 US dollar (1996)

1. avser södra Cypern

Källor

Cypern – Naturtillgångar, energi och miljö

Efter att gasfyndigheter har upptäckts utanför Cyperns kust i slutet av 2010-talet finns det stora förhoppningar i landet om att bygga upp en blomstrande energisektor. Men planerna kompliceras av konflikten med utbrytardelen i norra Cypern. Importerad olja svarar ännu för större delen av energiförsörjningen.

Fakta – energi och miljö

Utsläpp av växthusgaser totalt: 8,11 miljoner ton koldioxidekvivalenter (2020)
Utsläpp av växthusgaser per invånare: 6,72 ton koldioxidekvivalenter (2020)
Utsläpp av koldioxid totalt: 6 772 tusen ton (2020)
Utsläpp av koldioxid per invånare: 5,5 ton (2020)
Utsläpp av metangas totalt: 750 tusen ton koldioxidekvivalenter (2020)

Källor

Cypern – Jordbruk och fiske

Ungefär en sjättedel av Cyperns landyta är odlingsbar, och av denna är runt en femtedel konstbevattnad. Sedan delningen av ön 1974 har grekcyprioterna moderniserat jordbruket i söder, men bristen på vatten sätter gränser för dess utveckling. Vattentillgången är ännu knappare i norr och jordbrukets produktivitet är lägre. Ändå har jordbruket där fortfarande större betydelse för ekonomin än i söder.

Fakta – jordbruk och industri

Jordbrukets andel av BNP: 1,7 procent (2022)
Andel av landytan som används för jordbruk: 14,2 procent (2018)
Andel av landytan som är skogbevuxen: 18,7 procent (2020)
Industrins andel av BNP: 13,5 procent (2022)

Källor

Cypern – Industri

Industrin har av tradition ingen stark ställning på Cypern, där jordbruket präglat näringslivet in i nutiden och där omställningen gått direkt från jordbruk till tjänstesektor.

Cypern – Sociala förhållanden

Levnadsstandarden är betydligt högre i det grekcypriotiska, södra Cypern än i den turkcypriotiska norra delen. Turkiets stöd till norra Cypern spelar en viktig roll för turkcyprioternas levnadsvillkor.

Fakta – sociala förhållanden

Nativitet/födelsetal: 10,0 per 1000 invånare (2022)
Mortalitet/dödstal: 7,0 per 1000 invånare (2022)
Spädbarnsdödlighet: 2 per 1000 födslar (2021)
Fertilitetsgrad: 1,3 födda barn per kvinna (2021)
Förväntad livslängd: 81 år (2021)
Offentliga utgifter för hälsovård per invånare: 2 245 US dollar (2020)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP: 8,1 procent (2020)
Andel kvinnor i parlamentet: 14 procent (2023)

Källor