Danmark – Inrikespolitik och författning

Danmark är en monarki med ett parlamentariskt styrelseskick. Socialdemokraternas partiledare Mette Frederiksen är landets statsminister sedan 2019. Efter valet till det lagstiftande folketinget i november 2022 lyckades hon sy ihop ett unikt regeringssamarbete mellan socialdemokraterna, liberala Venstre och mittenpartiet Moderaterne.

Efter fyra år då landet styrdes av Venstre och mittenhögern (se Modern historia) blev det ett maktskifte efter parlamentsvalet 2019. Mette Frederiksen bildade efter de längsta regeringsförhandlingarna sedan 1988 en socialdemokratisk minoritetsregering, med stöd av mittenvänsterpartier (se Modern historia). Pressad av den så kallade minkskandalen (se nedan) utlyste statsminister Frederiksen val till folketinget i november 2022, drygt ett halvår för tidigt.

Valresultatet visade att Mette Frederiksen och hennes socialdemokrater hade fortsatt stöd bland många danskar. Partiet gjorde sitt bästa val på över 20 år och vann ytterligare ett par mandat i folketinget jämfört med valet 2019.  Det "röda" blocket på vänsterkanten samlade fler mandat än det "blå" blocket, där Venstre hade tappat hela 20 platser. Partiet hade förlorat många väljare till Moderaterne, som nyligen bildats av den förre statsministern och Venstreledaren Lars Løkke Rasmussen, som ville stå utanför blockpolitiken.

Mette Frederiksen, Socialdemokraternas partiledare, är Danmarks statsminister sedan 2019. Foto: Emil Helms/AP/TT

Redan före valet klargjorde Mette Frederiksen att hon ville försöka få till stånd ett samarbete med de borgerliga och hänvisade bland annat till den dramatiska händelseutvecklingen i Europa med Rysslands angrepp på Ukraina. I december sade Venstre och Moderaterne ja till att bilda regering med socialdemokraterna. Regeringssamarbetet över blockgränserna blev ett sätt att försöka skapa en handlingskraftig regering som kan driva igenom viktiga reformer. Koalitionen kontrollerar dessutom tillsammans en majoritet av platserna i folketinget, något som är ovanligt i dansk politik där Socialdemokratiet och Venstre har brukat turas om att leda minoritetsregeringar.

I folketinget har inget parti haft egen majoritet sedan 1900-talets mitt och politiken präglas av förhållandevis breda partiuppgörelser i många viktiga frågor. Samregerandet kräver kompromisser och därför råder stor enighet mellan de flesta partier om samhällsmodellen och en rad grundläggande värderingar och mål. Partierna till höger om mitten har blivit mer socialt medvetna och de flesta vänsterpartier ser i dag marknadsekonomi som en förutsättning för ekonomisk tillväxt och välfärd.

Viktiga frågor

Migrationspolitiken har länge varit en omdebatterad fråga. Från början av 00-talet propagerade det högerpopulistiska Dansk folkeparti för minskad invandring och vann gradvis alltmer stöd bland invånarna. Vid mitten av 2010-talet fick frågan högsta politisk prioritet, när Danmark liksom övriga Europa, fick ta emot en kraftigt ökande ström av flyktingar (se Modern historia). Då införde Venstre-regeringen, efter påtryckningar från Dansk folkeparti, en skärpning av migrationslagstiftningen med bland annat hårdare regler för uppehållstillstånd, bidrag och arbetsinvandring (se Befolkning och språk). Mette Frederiksen kom samtidigt som ny partiledare för socialdemokraterna att anamma mycket av Dansk folkepartis restriktiva hållning. 

Men när socialdemokraterna skulle bilda regering efter valet 2019 krävde de tre partier inom mittenvänsterblocket vissa uppmjukningar av den hårda invandringslagstiftningen i utbyte mot stöd i folketinget, bland annat att Danmark åter skulle ta emot kvotflyktingar. Men samtidigt har målet fortsatt att vara att begränsa invandringen och 2021 godkände folketinget ett lagförslag om att flytta migranter till mottagningscenter i länder utanför EU medan asylansökningar hanteras. Därefter har förhandlingar pågått med bland annat Rwanda om ett sådant upplägg. Det förs samtidigt i Danmark liksom i många andra länder en diskussion om hur migranter kan täcka bristen på arbetskraft inom flera branscher. År 2023 infördes lättnader i den tidigare skärpta lagstiftningen som skulle göra det enklare att rekrytera arbetskraft från icke-EU-länder.

För väljarna var kampen mot klimatförändringarna till synes viktigare än invandringen inför valet 2019 då det klimatskeptiska Dansk folkeparti backade kraftigt. Det har under senare år funnits ett starkt stöd i folketinget för en ambitiös klimatpolitik (se Naturtillgångar, energi och miljö).

Under 2020-talets första hälft fick en skandal kopplad till landets minknäring stor politisk påverkan. Den så kallade minkskandalen tog sin början under coronapandemin hösten 2020. En muterad variant av coronaviruset hade då upptäckts bland minkar i Danmark, som var världens största exportör av minkpälsar. Myndigheterna tog till drastiska åtgärder och avlivade samtliga 17 miljoner minkar. Ett förbud mot minkuppfödning infördes fram till 2022 och efter att minkarna avlivats uppgav myndigheterna att det muterade viruset inte längre existerade. Det visade sig dock ganska snart att det saknade laglig grund för att avliva friska minkar och i november samma år avgick lantbruksministern Mogens Jensen till följd av skandalen.  År 2021 beslöt regeringen att minkuppfödarna skulle få stora summor i kompensation.

Våren 2022 presenterade en kommission som granskat regeringens agerande sin slutrapport. Kritiken var hård och den borgerliga oppositionen ansåg att en riksrättsprocess borde hållas mot statsministern. Mette Fredriksen riktade en offentlig ursäkt till de drabbade minkuppfödarna och förklarade att hon inte känt till att beslutet att döda minkarna saknade laglig grund. Två av regeringens tre stödpartier menade att det räckte med en markering mot Mette Frederiksen, men Radikale venstre fick igenom sitt krav att val skulle utlysas till hösten.

En annan politisk skandal gällde en parlamentsledamot för Venstre, Inger Støjberg. I slutet av 2021 kastades hon ut ur folketinget efter att ha blivit dömd i en riksrättsprocess. Støjberg hade under sin tid som migrationsminister i den tidigare Venstre-regeringen brutit mot lagen när hon gett order om att skilja asylsökande par åt, om den ena parten var minderårig (under 18 år). Hon dömdes till 60 dagars fängelse som hon avtjänade genom att bära fotboja. Efter domen, lämnade hon Venstre, som hade stött riksrättsförfarandet mot henne, och när hon avtjänat sitt straff grundade hon partiet Danmarksdemokraterne, som rönte framgångar i folketingsvalet 2022.

Även det pågående kriget i Ukraina har lett till förändringar inte minst inom utrikespolitiken. Danmark har visat starkt stöd för Ukraina sedan Rysslands anfallskrig inleddes 2022 (se Utrikespolitik och försvar) och nya satsningar på det egna försvaret planeras. Efter en folkomröstning i juni 2022 anslöt sig Danmark dessutom till EU:s försvarssamarbete, som landet stått utanför sedan 1993. 

Följ den löpande händelseutvecklingen i Kalendarium.

FÖRFATTNING

Enligt grundlagen, som reviderades 1953, har Danmarks monark den verkställande makten i förening med regeringen samt den lagstiftande makten i förening med parlamentet (folketinget), men i praktiken ligger den verkställande makten hos regeringen och den lagstiftande makten hos parlamentet, folketinget. Statsskicket bygger på parlamentarism vilket innebär att regeringen måste ha parlamentets förtroende för att kunna regera.

Kvinnor kan ärva tronen enligt den reviderade grundlagen. Drottning Margrethe II var statschef från 1972 fram till januari 2024, då hon abdikerade och hennes son Frederik X övertog tronen.

Det är statsministern som utser övriga ministrar, men monarken har en praktisk funktion i samband med regeringsbildningar. Efter att ha lyssnat till råd från alla partier i folketinget är det monarken som utser en förhandlingsledare. I övrigt är monarkens uppgifter av representativ och symbolisk karaktär.

Folketinget har sedan 1953 bara en kammare med 179 ledamöter, varav två är från Grönland och två från Färöarna. Kvinnor fick rösträtt och valbarhet 1915, och de senaste två decennierna har andelen kvinnliga ledamöter uppgått till minst 37–39 procent (44 procent efter valet 2022). Ledamöterna i folketinget väljs i direkta, proportionella val som äger rum med högst fyra års mellanrum. Val utlyses av statsministern när denna anser det vara lämpligt, eller om regeringen förlorar folketingsmajoritetens förtroende. Danska medborgare har rösträtt och kan väljas in i folketinget när de har fyllt 18 år. Spärren för att ett parti ska komma in i folketinget går vid två procent av samtliga röster.

Regeringens medlemmar har rätt att yttra sig i folketinget men saknar rösträtt om de inte är folketingsmedlemmar. Lagförslag kan läggas fram av regeringen och varje enskild folketingsmedlem. För att en lag ska bli antagen krävs tre behandlingar i folketinget. En grundlagsändring kräver majoritet i folketinget, därefter nyval och majoritet i det nya folketinget och till slut en folkomröstning där en majoritet måste utgöra minst 40 procent av alla väljare i riket.

I särskilda fall, till exempel för att främja internationell rättsordning eller annat samarbete med omvärlden, kan Danmark på vissa villkor överlåta relevanta befogenheter till internationella myndigheter. Ett sådant beslut måste godkännas av fem sjättedelar av folketingets ledamöter eller av mer än hälften av ledamöterna samt av väljarna i en folkomröstning.

Statsförvaltningen sköts av flera departement under vilka en rad styrelser, ämbetsverk och andra myndigheter sorterar. Den högsta chefen för varje förvaltningsgren är ministern, men det finns inga politiska statssekreterare, och ämbetsmännen är inte politiskt tillsatta. Under senare år har en stor del av beslutsfattandet och det ekonomiska ansvaret flyttats över från departementen till myndigheter på lägre nivå.

Efter en kommunreform 2007 fick Danmark fem regioner – Nordjylland, Midtjylland, Syddanmark, Sjælland och Hovedstaden (inklusive Bornholm). Regionerna ersatte de tidigare 13 amtskommunerna och huvudstadsområdet (motsvarande län). De tidigare 271 primärkommunerna slogs samman till 98 större kommuner, som alla utom 4 har minst 20 000 invånare.

Regionerna leds av var sitt regionråd med 41 folkvalda ledamöter, som i sin tur väljer en ordförande, kallad regionsrådsförman. Val till regionråden hålls vart fjärde år. Regionerna har huvudansvaret för de flesta av landets sjukhus men har inte rätt att driva in skatter. De har även uppgifter inom socialområdet och regional utveckling. Verksamheten finansieras med statliga medel.

Kommunerna leds av borgmästare vilka utses av en folkvald kommunal församling, kommunbestyrelsen. Ämbetstiden är fyra år. Kommunerna ansvarar för de kommunala skolorna, stadsplanering, det lokala vägnätet, socialhjälp och miljöfrågor. Kommunerna har med vissa begränsningar rätt att beskatta inkomster och egendom men de får också tillskott från staten. Närmare hälften av alla offentliga utgifter administreras av kommunerna.

Läs om Danmarks rättsväsen i Demokrati och rättigheter.

POLITISKA PARTIER

Socialdemokratiet är Danmarks största parti och styr landet sedan 2019. Partiets väljarstöd har pendlat mellan 20 procent och 42 procent under de senaste årtiondena. Partiet fick 27 procent i valet 2022. Partiledare är Mette Frederiksen. I EU-parlamentet hör partiet till den socialdemokratiska partigruppen, S&D.

Det tidigare bondepartiet Venstre har utvecklats till ett brett liberalt parti. Det kom på andra plats i de två senaste folketingsvalen, även om det tappade nära hälften av sina mandat i valet 2022. Venstre blev bara trea i valet 2015 men det kunde ändå bilda regering, uppbackad av en borgerlig majoritet i folketinget, med partiledaren Lars Løkke Rasmussen som statsminister. Partiet har konkurrerat med socialdemokraterna om regeringsmakten men efter valet 2022 bjöds det in till ett regeringssamarbete. Partiledare är idag Troels Lund Poulsen. I EU-parlamentet ingår Venstre i partigruppen Renew Europe.

I Mette Frederiksens rödblåa regering deltar även det nybildade partiet Moderaterne. Det startades av den tidigare Venstreledaren Lars Løkke Rasmussen med syftet att få till stånd en bred mittenregering efter parlamentsvalet 2022. Partiet har ställt sig utanför höger- och vänsterblocken och är det tredje största i folketinget. I EU-parlamentet deltar Moderaterne i partigruppen Renew.

Socialistisk folkeparti, som bildades av före detta kommunister 1959 kom på fjärde plats i valet 2022. Partiet räknas till det ”röda blocket”. Dit hör också Enhedlisten och Alternativet (se nedan).

På delad femteplats kom det nybildade Danmarksdemokraterna och Liberal alliance.

Danmarksdemokraterna räknas till borgerliga lägret och förordar en stram migrationspolitik.

Liberal alliance (tidigare Ny alliance) grundas på socialliberala och socialkonservativa värderingar. Det bildades 2007 av avhoppade folketingsmedlemmar från Radikale venstre och Konservative folkeparti. Efter att ha gått tillbaka kraftigt i valet 2019 gick det betydligt bättre för partiet i valet 2022, då det satsade på att nå ut bland unga bland annat genom sociala mediekanalen Tiktok.

Parlamentets sjätte största parti är Konservative folkeparti som fram till 2015 hette Højre. Det är idag ett litet näringslivsvänligt medelklassparti som i EU-parlamentet deltar i partigruppen EPP.

Därefter kommer Enhedslisten följt av Radikale Venstre.

Enhedslisten bildades 1989 av tre vänsterpartier som har kollektivt ledarskap. I Europaparlamentet är Enhedslisten representerat i partigruppen Vänstern.

Radikale venstre bröt sig i början av 1900-talet ur Venstre och är trots sitt namn ett mittenparti med socialliberal och försvarsskeptisk hållning. Partiet har under stora delar av det gångna seklet haft en roll som vågmästarparti i folketinget och därmed fått sitta med i en rad regeringar med höger- och (sedan 1993 enbart) vänsterpartier. Partiet hör till partigruppen Renew i EU-parlamentet.

Parlamentets näst minsta partier är Nye borgerlige och Alternativet vilka står långt ifrån varandra politiskt.

Nye borgerlige har suttit i folketinget sedan 2015. Partiet står för en hård invandringspolitik kombinerad med skattesänkningar, minskad offentlig sektor och privatiseringar.

Alternativet, kom också in i folketinget 2015. Partiet räknas till vänsterblocket och beskrivs som socialliberalt samt starkt inriktat på miljöfrågor. I EU-parlamentet sitter Socialistisk folkeparti i partigruppen G/EFA.

Allra minst är Dansk folkeparti som bildades i mitten av 1990-talet efter inre splittring inom det populistiska missnöjespartiet Fremskridtspartiet. Vid 1998 års val vann Dansk folkeparti betydligt fler mandat än moderpartiet. Dansk folkeparti blev under ledning av Pia Kjærsgaard tredje största parti i valet 2007 genom att förespråka begränsad invandring och större förmåner för äldre medborgare samt vara starkt negativt till EU. I valet 2015 avancerade partiet till andra plats och blev med liten marginal det största borgerliga partiet. Det gav sitt stöd till Venstre men avhöll sig från regeringsansvaret. I valet fyra år senare tappade dock partiet över hälften av sina platser i folketinget och i valet 2022 fick partiet endast fem mandat. Dansk folkeparti hör i EU-parlamentet till partigruppen ID.

Om våra källor

LÄSTIPS - läs mer om Danmark i UI:s webbtidning Utrikesmagasinet:
När dansk utlänningspolitik straffade sig själv (2021-02-02)