Marinen bevakar kinesiskt fartyg efter misstänkt sabotage

21 november

Sedan ett par dagar tillbaka övervakar danska flottan ett kinesiskflaggat fartyg, Yi Peng 3, som ligger för ankar i Kattegatt, i den danska ekonomiska zonen. Fartyget tros ha orsakat skador på en undervattenskabel mellan Sverige och Litauen, och på en annan datakabel mellan Finland och Tyskland. Fartyget passerade på sin väg från den ryska oljehamnen Ust-Luga platsen för båda kabelbrotten. Sabotaget har skett på internationellt vatten, men i svensk ekonomisk zon, genom att fartyget tros ha lossat sitt ankar och låtit det släpa på havsbotten i flera timmar mellan den 17 och den 18 november. Fartyget övervakasäven av den svenska och den tyska marinen. Det pågår diplomatiska förhandlingar gällande fartyget. Kinas utrikesdepartement förnekar inblandning och uppger att man inte haft någon kännedom om det hela. Från rysk håll har man kallat misstankarna om att Ryssland skulle ligga bakom för absurda.

Övervakning vid svenska gränsen skärps efter gängvåld

9 augusti

Efter att svenskar utfört flera våldsdåd i landet skärper regeringen kontrollen vid gränsen mot Sverige. Bland annat utökas kontrollerna på tågen över Öresund. Man kommer också använda sig mer av kameraövervakning. Åtgärderna sker efter att ungdomar rekryterats i Sverige av kriminella grupperingar för att utföra uppdrag relaterade till gängkonflikter. Den senaste veckan har fem svenskar gripits misstänkta för grova våldsdåd i Danmark. Sedan april uppges svenskar ha varit involverade I 25 olika fall av organiserad brottslighet i Danmark.

Rysk medborgare misstänks för spioneri

11 juni

Enligt underrättelsetjänsten har en rysk medborgare gripits för misstänkt spionage. Medier uppger att det handlar om en kvinna som är välkänd inom den ryska diasporan. Den gripne har enligt säkerhetstjänsten gjort ”möjliggjort för utländsk underrättelsetjänst att verka i Danmark". Fallet ska vara relaterat till en rysk kapitalfond, som bildats av ryska myndigheter, och som misstänks ha finansierat desinformationsprojekt.

Framgång för gröna och vänstern i EU-parlamentet

9 juni

I valet till EU-parlamentet går Danmark, liksom Sverige och Finland, mot strömmen jämfört med andra länder i EU när ytterhögern backar och gröna partier och vänster i stället går framåt. Socialistisk folkeparti – som kom på tredje plats i EU-valet 2019 – blir nu störst och får 17,4 procent av rösterna vilket väntas ge 3 mandat. Först på andra plats kommer de regerande Socialdemokraterne med 15,6 procent (3 mandat) och därpå följer Venstre med 14,7 procent (2 mandat), Konservative folkeparti 8,8 procent (1 mandat), Danmarkdemokraterne 7,4 procent (1 mandat), Radikale venstre 7,1 procent (1 mandat), Enhedslisten-De Rød-Grønne 7,0 procent (1 mandat), Liberal alliance 7,0 procent (1 mandat), Dansk folkeparti 6,4 procent (1 mandat) och Moderaterne 5,9 procent (1 mandat).

143 grönländskor stämmer danska staten för spiraltvång

4 mars

Grönländskor som fick spiral insatt, ofta utan att de visste om det, av danska läkare på Grönland under 1960- och 1970-talen stämmer danska staten för brott mot mänskliga rättigheter och kräver ersättning på sammanlagt cirka 43 miljoner danska kronor. I oktober 2023 krävde 67 grönländska kvinnor kompensation i samma ärende (se Oktober 2023). Men den danska regeringen har ännu inte svarat på kvinnornas ersättningskrav på 300 000 vardera. Sedan dess har antalet kvinnor som kräver ersättning ökat till 143. Danmarks regering och den grönländska regeringen har tillsatt en utredning av händelserna.

10-årigt avtal med Ukraina om säkerhet

22 februari

Danmark, som visat ett starkt stöd  för Ukraina sedan Rysslands anfallskrig inleddes 2022, sluter ett avtal om säkerhetssamarbete med regimen i Kiev. Avtalet ska gälla i tio år. Liknande avtal har undertecknats av Ukraina med Frankrike respektive Storbritannien. Överenskommelserna vilar på utfästelser som gjorts av länder som samarbetar inom G7. De sker i ett läge då Ukrainas försvarsmakt har svårt att hävda sig mot ryska invasionsstyrkor och fortsatt amerikanskt stöd är föremål för inrikespolitisk dragkamp i USA. Tanken är att bilaterala avtal ska sörja för att Ukrainas försvar får tillgång till utrustning, utbildning och stärkt cybersäkerhet.

Danmark deltar i USA-ledd säkerhetspakt i Mellanöstern

18 januari

Danmark går med i en säkerhetsallians som USA har bildat tillsammans med ett antal andra länder i syfte att skydda den viktiga transportleden genom Röda havet och Suezkanalen. Skälet är att huthirebeller i Jemen börjat beskjuta fartyg på Röda havet, som en följd av kriget i Gaza mellan den terrorstämplade organisationen Hamas och Israel som rasar sedan oktober. Huthierna som stödjer Hamas säger sig sikta på fartyg med kopplingar till Israel, men också andra fartyg ska ha träffats.

Internationella adoptioner stoppas

16 januari

Den danska adoptionsorganisationen (DIA) slutar med att förmedla adoptioner från utlandet till Danmark. Det är den enda organisationen i landet som hanterar adoptioner, vilket innebär att inga sådana kan genomföras. Beslutet kommer efter att Social-, bostads- och äldredepartementet vill avbryta adoptioner från Filippinerna, Indien, Taiwan, Thailand och Tjeckien. Förra året avbröts även adoptioner från Sydafrika. DIA har fått hård kritik från myndigheterna för hur adoptioner har skötts även från Madagaskar och anklagas för att ha brutit mot internationella och inhemska lagar. Beslut har fattats om att DIA ska läggas ned. Det förekommer även mediauppgifter om att DIA betalat pengar till barnhem och andra instanser i adoptionsländer, däribland Sydkorea.

Drottning Margrethe abdikerar

31 december

I sitt nyårstal meddelar drottning Margrethe II att hon kommer att abdikera och lämna över tronen till kronprins Frederik. Sonen kommer att tillträda som ny regent, Frederik X, den 14 januari, på dagen 52 år efter att Margrethe blev drottning. Drottning Margrethe II är den nu levande monark som suttit längst på tronen i Europa.

Grönländskor kräver kompensation av danska staten för spiraltvång

2 oktober

Den danska staten krävs på kompensation av 67 grönländska kvinnor för att de tvingades använda spiral mellan 1960 och 1991. De vill ha 300 000 kronor var i ersättning för preventivmedeltvånget. Över 4 500 grönländska kvinnor och flickor fick spiraler insatta, trots att många inte gav sitt samtycke och ofta blev inte heller föräldrarna informerade. Syftet från den danska regeringens sida var att de skulle födas färre grönländska barn och därmed minska den danska statens kostnader. En oberoende utredning har tillsatts av Grönland och Danmark för att undersöka det som skett och den väntas presentera sin rapport 2025.

Regeringen vill förbjuda koranbränningar

25 augusti

Justititeminister Peter Hummelgaard meddelar vid en presskonferens att det finns planer på att förbjuda ”otillbörlig hantering av objekt som har avsevärd religiös betydelse för en religiös grupp”. Förbudet skulle gälla bränningar och skändningar av skrifter som Bibeln, Koranen, med flera på offentliga platser. Däremot skulle det inte gälla muntliga eller skriftliga uttalanden etc som förolämpar religioner, som till exempel karikatyrer. De som bryter mot lagen riskerar böter eller två års fängelse. Lagförslaget är ett svar på den senaste tidens koranbränningar och den upprördhet detta orsakat på många håll och inte minst i en rad muslimska länder (se 4 augusti.) Enligt justitieministern är nationell säkerhet det främsta motivet till förbudet. Den nya lagen planeras ingå i ett kapitel i dansk straffrätt, som gäller landets säkerhet.

Danmark skärper gränskontroll efter koranbränningar

4 augusti

Efter två tillfällen då en islamkritisk organisation bränt exemplar av Koranen utanför den irakiska ambassaden i Köpenhamn stärker den danska polisen av säkerhetsskäl kontrollen vid landets gränser. De offentliga koranbränningarna har mötts av  protester och fördömanden från flera muslimska länder, däribland den islamiska samarbetsorganisationen OIC. Även i Sverige har koranskändningar ägt rum, vilket lett till att demonstranter stormat den svenska ambassaden i Bagdad och beordrat ambassadören att lämna Irak. Den danska regeringen har fördömt koranskändningarna och lovat att undersöka om det går att stoppa dem och samtidigt upprätthålla yttrandefriheten.

Danmark ger militärt stöd till Ukraina

2 maj

Den danska regeringen meddelar att Ukraina kommer att få militär utrustning och ammunition samt finansiellt stöd för att stärka luftförsvaret. Det militära stödpaketet är det största hittills och uppgår till ett värde av 11 miljarder danska kronor. Danmark har tidigare skänkt artilleripjäsar och 14 stridsvagnar till Ukraina.

Åter tillåtet med minkuppfödning

1 januari

Efter ett två år långt förbud mot minkuppfödning blir det från januari 2023 åter tillåtet med minkproduktion. Beslutet att stoppa minkuppfödningen i Danmark, världens ledande exportör av minkpäls, fattades i november 2020 sedan en mutation av coronaviruset som spridits till människor upptäckts bland minkodlingarna. Alla minkar avlivades. Regeringsbeslutet saknade laglig grund och statsminister Mette Frederiksen och tidigare livsmedelsministern Mogens Jensen en reprimand av folketinget efter att en särskild kommission presenterat sin granskning. De flesta av de omkring 1000 minkuppfödarna väntas dock inte återuppta den tidigare verksamheten.

IS-anhängare dömd till 16 års fängelse

20 december

En dansk domstol dömer en 35-årig man, född i Syrien, till ett 16-årigt fängelsestraff för försök till terrordåd och för att ha finansierat terrorverksamhet. Mannen greps i sin lägenhet tillsammans med sin bror och sin fru i ett tillslag som samordnades med tysk polis. I lägenheten hittades tolv kilo sprängämnen och kemikalier som enligt polisen skulle användas vid ett planerat attentat. Efter avtjänat straff kommer mannen att deporteras till Syrien.

Mette Frederiksen bildar regering med högerpartier

15 december

En ny blocköverskridande regering tillträder i Danmark under ledning av Mette Frederiksen. Den nya regeringen består av Socialdemokratiet, Venstre och Moderaterne och den har en majoritet i folketinget med 89 mandat. Det här är första gången sedan 1979 som Socialdemokraterna och Venstre bildar regering tillsammans. Det nybildade Moderaternes ledare Lars Løkke Rasmussen blir utrikesminister och Venstres partiledare Jakob Ellemann-Jensen vice statsminister och försvarsminister.

Vänsterblocket segrar i folketingsvalet

1 november

Statsminister Mette Fredriksens Socialdemokratiet gör sitt bästa val på över 20 år och får 50 mandat i folketinget, två mandat mer än i valet 2019. Partierna i vänsterblocket blir tillsammans störst i folketinget och får 15 mandat mer än partierna på högersidan. Liberalkonservativa Venstre behåller andraplatsen bland partierna  men backar med hela 20 platser. Det är inte minst en konsekvens av att det förlorat många väljare till det nybildade Moderaterne, som har valt att hålla sig utanför de båda blocken. Partiet får 16 mandat medan ett annat nytt parti, Danmarksdemokraterne, får 14 mandat. 

Gasläckor på Nord Stream-ledningar

26 september

Danska sjöfartsmyndigheten upptäcker gasläckor på Nord Stream-ledningarna utanför Bornholm. Senare rapporterar sesimologiska institut i bland annat Danmark och Sverige att kraftiga undervattensexplosioner registrerats i området vid läckagen. Statsminister Mette Fredriksen säger att läckorna inte är en olyckshändelse utan att det handlar om medveten åverkan. Läckorna ligger inte på danskt territorium men två av dem ligger i dansk ekonomisk zon och de övriga två i svensk ekonomisk zon. Undersökningar av ledningarna kommer att ske så fort gas slutat läcka ut. I Danmark är Köbenhamns polismyndighet ansvarig för undersökningen av läckorna tillsammans med andra myndigheter. De flesta bedömare tror att bara en statlig aktör kan ha legat bakom explosionerna. Många pekar på Ryssland, som äger ledningarna, men Moskva avfärdar anklagelserna.

EU når kompromiss om minskad gasanvändning

26 juli

Alla länder i EU utom Ungern går med på en kompromiss om att på frivillig basis minska konsumtionen av naturgas med 15 procent mellan augusti 2022 och mars 2023. Minskningen ska ske för att länderna ska kunna bygga upp ett lager av gas inför en potentiell energikris. Om bristen på gas blir akut kan nedskärningen göras obligatorisk, dock med undantag för vissa industrier och länder. Beslutet fattas sedan Ryssland strypt flödet av gas via ledningen Nord Stream 1 till en femtedel av den normala mängden. Det ryska statliga gasbolaget Gazprom säger att minskningen beror på tekniska problem men EU:s energikommissionär kallar den ”politiskt motiverad”.

EU stoppar guld från Ryssland

21 juli

EU-länderna beslutar att bannlysa import av ryskt guld. Det är den sjunde omgången sanktioner som EU antar sedan den ryska invasionen av Ukraina i februari. EU-länderna utökar också listan över tekniska komponenter som inte får säljas till Ryssland samtidigt som ytterligare 48 personer sätts upp på sanktionslistan tillika med 9 institutioner eller företag, däribland Rysslands största bank – Sberbank.   

Tre döda i masskjutning i Köpenhamn

3 juli

Tre personer dödas och flera skottskadas allvarligt när en 22-årig man öppnar eld i ett köpcentrum i Köpenhamn. Mannen grips kort efteråt. Inget motiv är omedelbart känt och offren tycks ha valts ut slumpmässigt.

EU-sanktioner mot Rysslands handel med olja

30 maj

EU:s stats- och regeringschefer enas om ett sjätte paket med sanktioner mot Ryssland med anledning av kriget i Ukraina. Syftet är att begränsa ryska statens inkomster och därmed försvåra finansieringen av krigsinsatser. Senast vid slutet av 2022 ska nästan all import till EU-länder av rysk olja ha upphört. Ungern har förhandlat hårt för egna önskemål och får igenom ett undantag för olja som transporteras via rörledning. Ett annat inslag i de utvidgade sanktionerna är att Rysslands största bank, Sberbank, ska stängas av från det internationella systemet Swift. Toppmötet beslutar att anslå 9 miljarder euro till Ukrainas regering för att täcka ”omedelbara likviditetsbehov”.

Offentlig ursäkt till inuiter för tvångsförflyttning

9 mars

Den danska regeringen riktar i början av 2022 en offentlig ursäkt till sex inuiter vilka som barn tvingades lämna sina familjer på Grönland och skickades till Danmark. Inuiterna har även fått ekonomisk kompensation för den inhumana behandling som de fått utstå. De är de enda som idag lever av de 22 barn som valdes ut från början. Meningen var att de när de skickades tillbaka till Grönland efter att under några år utbildats i Danmark skulle utgöra en ”elit” som danska myndigheter kunde ha kontakt med. Flera av barnen tilläts inte återvända till sina grönländska familjer utan adopterades av danska familjer eller placerades på barnhem även efter att de fått återvända till Grönland.

EU-direktiv ger ukrainare skydd

4 mars

EU beslutar att aktivera det så kallade massflyktsdirektivet med anledning av Rysslands attack mot Ukraina. Det innebär att personer som lämnat Ukraina efter den 24 februari har rätt till skydd ”direkt” och ska erbjudas ett års uppehålls- och arbetstillstånd inom EU. De får också rätt till begränsad sjukvård och barnen får rätt till skolgång. Ett halvår senare, i oktober 2022, förlängs direktivet till mars 2024. Vid det laget befinner sig sammanlagt 4,2 miljoner ukrainska krigsflyktingar i EU-länder. 

Skärpta EU-sanktioner mot Ryssland

24 februari

Som en följd av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina enas Danmark och de andra EU-länderna om skärpta sanktioner mot Ryssland. Under veckan som följer antar EU sanktioner i flera steg. De riktas mot Rysslands finansiella system och högteknologiska industrier samt mot högt uppsatta politiker, däribland president Putin och utrikesminister Sergej Lavrov, och delar av eliten runt makthavarna i Kreml. Sanktionerna mot finanssystemet syftar till att underminera Rysslands förmåga att finansiera kriget i Ukraina. Bland annat beslutar EU-länderna att stänga av sju ryska banker från det internationella betalningssystemet Swift som gör det möjligt att snabbt och säkert genomföra transaktioner. Därutöver förbjuds har alla transaktioner med ryska centralbanken liksom nya investeringar i en rysk investeringsfond. EU stänger också sitt luftrum för ryskt flyg och beslutar att förse Ukraina med vapen för 450 miljoner euro. Vidare stoppas sändningar från de ryska mediekanalerna RT och Sputnik som anklagas för att utgöra propagandaorgan för den ryska regeringen. Belarus som låtit ryska trupper tränga in i Ukraina från landets territorium får också en släng av sleven. Drygt tjugo högt uppsatta militärer beläggs med sanktioner och EU beslutar att stoppa importen av en rad exportvaror från Belarus. Danmark skickar även stöd till Ukraina i form av skottsäkra västar och förstahjälpenkit. Regeringen planerar dessutom att bidra med 2 700 pansarvärnvapen och 300 luftvärnsrobotar.

Coronarestriktioner hävs

1 februari

Covid-19 klassas inte längre som en samhällsfarlig sjukdom och de sista restriktionerna hävs. Kraven på munskydd och covidpass slopas.  Danmark är ett av de första länderna i världen som öppna samhället igen och gå in i en ny fas i bekämpningen av pandemin. Att landet vågar ta detta steg beror inte minst på att så många danskar har vaccinerat sig. Under de senaste veckorna har antalet covidpatienter som vårdas på intensivavdelningar på landets sjukhus minskat kraftigt. 

Tidigare underrättelsechef häktad

11 januari

Flera danska medier rapporterar att den tidigare chefen för Danmarks militära underrättelsetjänst sitter häktad misstänkt för att ha läckt hemligstämplade upplysningar till medier. Findsen greps redan den 9 december 2021 tillsammans med ytterligare fyra personer som tidigare har jobbat på underrättelsetjänsten. Alla förutom Findsen har senare friats från misstankar. Findsen anklagas för att ha läckt statshemligheter, ett brott som likställs med landsförräderi och kan ge ett 12 år långt fängelsestraff. Flera medier ska under det senaste året ha publicerat granskningar och uppgifter som anses vara baserade på hemligstämplad underrättelseinformation. Findsen släpps i februari efter ett beslut av Högsta domstolen, men han är fortfarande misstänkt. Även den förre försvarsministern Claus Hjort Frederiksen utreds för att ha avslöjat hemliga statliga uppgifter. Fallen förmodas ha koppling till skandalen kring dansk underrättelsetjänst samarbete med amerikanska underrättelseorgan (se Maj 2021) .

Dansk ex-minister döms till fängelse

13 december

Danmarks tidigare invandrings- och integrationsminister Inger Støjberg döms till 60 dagars fängelse för att 2016 ha gett order om att minderåriga asylsökande inte skulle kunna bo ihop med en vuxen make eller partner. Folketinget beslutade i februari i år att inleda ett riksrättsåtal mot Inger Støjberg. En granskningskommission har slagit fast att instruktionen var olaglig och även bröt mot bland annat Europakonventionen om mänskliga rättigheter. Støjbergs avsikt var att det skulle kunna göras undantag från påbudet och att och att varje fall skulle kräva en individuell prövning. Men så blev inte fallet. Det är sjätte gången som en riksrättsprocess hålls i Danmark. Någon vecka efter domen mot Støjberg röstar en majoritet av ledamöterna i folketinget ja till att utesluta henne.

Danmark inför på nytt restriktioner

9 december

Efter att pandemin tagit fart på nytt i landet med rapporter om över 6 600 nya fall under ett dygn, vilket är den högsta nivån hittills under hela pandemin, införs  restriktioner på nytt. Flera hundra av de som blivit sjuka är smittade av den nya virusvarianten omikron. Åtgärderna innebär att krogar måste hålla stängt från midnatt och förbud mot konserter med fler än 50 i publiken om det inte finns sittplatser. Grundskoleelever får också gå på jullov redan den 15 december.

Dansk folkeparti backar i kommunvalen

17 november

Dansk folkeparti halverar sitt väljarstöd i de kommunala valen. Partiet backar från 8,7 procent av rösterna i det senaste lokalvalet 2017 till 4,1 procent. Konservative folkeparti är istället det parti som ökar mest, med över 70 procent. Även högerpopulistiska Nye Borgerlige går framåt och får 3,6 procent, jämfört med 0,9 procent 2017. Det regerande Socialdemokratiet behåller sin plats som största parti, även om det backar i flera större städer, däribland Köpenhamn. Venstre får 21,2 procent av rösterna.

Coronarestriktioner tas bort

10 september

Danmark öppnar samhället helt och tar bort alla coronarestriktioner. Regeringen har beslutat att covid-19 inte längre ska klassas som en samhällskritisk sjukdom. 85 procent av invånare som är äldre än 12 år har fått sin första vaccindos mot covid-19 och 80 procent är helt färdigvaccinerade. Reglerna för inresa till Danmark kommer dock att vara kvar. Det innebär därmed slutet på 18 månader med coronarestriktioner.

Danmark hjälpte USA att spionera

30 maj

Danska medier avslöjar i ett samarbete med flera europeiska tidningar och radiokanaler att den amerikanska underrättelsetjänsten NSA kunnat spionera på europeiska allierade och deras toppolitiker med hjälp från danska underrättelsetjänsten Forsvarets Efteretningstjeneste (FE). NSA har genom danska fiberkanaler kunnat övervaka internettrafiken mellan 2012 och 2014. Medieuppgifterna bygger på hemligstämplad information från danska underrättelsetjänsten. Bland dem som har övervakats finns den tyska förbundskanslern Angela Merkel och andra ledande politiker i Tyskland samt i Sverige, Norge och Frankrike.

Danmark lättar på restriktioner

5 maj

Det danska samhället börjar gradvis öppna sedan smittspridningen av coronaviruset bedöms vara under kontroll samtidigt som vaccineringen av befolkningen mot covid-19 fortsätter. Undervisningen i skolorna är åter igång och biografer, teatrar och idrottsanläggningar kan hålla öppet igen. Men besökare behöver kunna visa upp ett särskilt dokument, ”coronapass”, där det framgår att de antingen har haft ett negativt testresultat inom de senaste 72 timmarna, vaccinerat sig mot covid-19 eller att de nyligen haft sjukdomen. Folketinget beslutar att universitetsstudenter från 21 maj ska ha en del undervisning i klassrum samt att gränsen för antalet deltagare vid privata sammankomster kommer att höjas till 50 personer inomhus och 100 utomhus. Vid olika större evenemang utomhus kommer det att få finnas 2000 personer i publiken.

Tidigare statsminister vill starta nytt parti

25 mars

Den förre danske statsministern Lars Løkke Rasmussen planerar att starta ett nytt mittenparti. Han var tidigare en av det borgerliga Ventres mest populära medlemmar men lämnade partiet på nyårsdagen i år. Løkke Rasmussen vill att det nya partiet ska bli en maktfaktor att räkna med i dansk politik. Ventres väljarstöd har minskat under senare tid.

Utrikesdepartementet kallar upp Kinas ambassadör

23 mars

Kinas ambassadör i Danmark kallas till utrikesdepartementet för att ta emot en protest mot att Peking har infört sanktioner mot tio européer, däribland fem ledamöter i Europaparlamentet, samt två EU-institutioner och två tankesmedjor. Bland dessa finns den ideella organisationen Alliance of Democracies grundad av förre statsministern Anders Fogh Rasmussen. Enligt kinesiska utrikesdepartementet har de drabbade institutionerna och individerna avsiktligen spridit ”lögner och desinformation” om landet. Kinas sanktioner stoppar bland annat resor till landet och affärssamarbeten. De kinesiska sanktionerna var ett svar på sanktioner från EU mot ansvariga tjänstemän i Kina med anledning av Kinas människorättsbrott i provinsen Xinjiang.

Dansk och tysk polis ingriper mot misstänkta terrorister

11 februari

13 personer i Danmark och en person i Tyskland grips av polis för att ha planerat ett terrorattentat. Bland de misstänkta terroristerna finns tre syriska bröder. Tillslaget sker i Köpenhamn. Gruppen misstänks för att ha skaffat sprängmedel och smitt terrorplaner.

Tidigare invandringsminister ställs inför riksrätt

2 februari

Folketinget röstar ja till att ställa den tidigare invandringsministern Inger Støjberg inför riksrätt till hösten. Som minister för Venstre 2016 gav Støjberg en olaglig instruktion om att skilja 23 asylsökande par åt, där kvinnan var under 18 år. Støjberg ville stoppa tvångsäktenskap med barnbrudar. Men eftersom paren inte gick igenom en individuell prövning och därför inte garanterades rätten att bli hörda stred beslutet mot förvaltningslagen. Riksrätt är den allvarligaste sanktion som kan användas mot en minister eller en regering av folketinget. Om ett riksrättsåtal ska väckas mot en minister krävs det att en majoritet av ledamöterna röstar ja. Støjberg avgick i slutet av 2020 som vice ordförande för Venstre och har sedan dess valt att lämna partiet.

Danmark förlänger åtgärder mot corona

14 januari

Den danska regeringen beslutar att förlänga de tuffa restriktioner som infördes i december 2020 för att bekämpa spridningen av coronaviruset. Det är särskilt den ökande spridningen av en mer smittsam variant av viruset, som först upptäcktes i Storbritannien, som oroar. Restauranger, barer och skolor måste hålla fortsatt stängt och gränsen för hur många som får delta i offentliga sammankomster begränsas fortsatt till fem. Danskarna avråds från att resa utomlands och begränsningar finns för vilka som släpps in i landet.

Förbud mot uppfödning av minkar

21 december

Det danska folketinget inför en lag som förbjuder minkuppfödning under hela 2021. Danmark som är världens största exportör av minkpälsar beslutade i november 2020 att alla landets över 15 miljoner minkar skulle avlivas sedan en muterad variant av coronaviruset upptäckts bland minkar i landet. Efter att minkarna avlivats uppgav myndigheterna att det muterade viruset inte längre existerade.

Sex utan samtycke blir olagligt

17 december

Folketinget klubbar igenom en lag som innebär att sexuellt umgänge utan samtycke likställs med våldtäkt. Lagen innebär att det blir förbjudet att ha sex med en person som inte uttryckligen har sagt ja eller på annat sätt aktivt visat intresse för att delta. Enligt Amnesty International blir Danmark det trettonde landet i Europa som får en samtyckeslag.

Ursäkt till förflyttade grönländska barn

8 december

Regeringen ber om ursäkt för förflyttningen av barn från Grönland till Danmark på 1950-talet. Barnen skildes från sina familjer med löfte om ett bättre liv i Danmark. Syftet var att de skulle återvända till Grönland som assimilerade danskar och därmed kunna överbrygga skillnaderna mellan Danmark och Grönland, men planen fallerade och många av de 22 berörda barnen såg aldrig sina familjer igen. 

Delvis nedstängning i kamp mot pandemin

7 december

Skärpta restriktioner införs för att hejda spridningen av covid -19 i närmare hälften av landets kommuner, däribland Köpenhamnsområdet samt städerna Århus och Odense. Här måste barer, caféer och restauranger hålla stängt för besökare men får sälja hämtmat. Även teatrar, museum, gym, sim- och sporthallar kommer att hållas stängda och alla skolelever från årskurs 6 och uppåt ska distansundervisas. Gränsen på tio personer för allmänna sammankomster förlängs. En vecka senare, den 15 december, utvidgas restriktionerna till att gälla hela landet.

Stoppdatum satt för olje- och gasproduktion

4 december

Energiminister Dan Jörgensen meddelar att all dansk produktion av olja och gas ska avslutas senast 2050 i linje med regeringens ambition att bli världsledande när det gäller övergången från fossila bränslen till hållbar energi. Efter Storbritanniens utträde ur EU är Danmark det land inom EU som tar upp mest olja men produktionen har varit på tillbakagång under åtskilliga år. Även gasproduktionen har minskat och ligger nu på en låg nivå.

Statsministern ångrar beslutet om minkar

26 november

Statsminister Mette Fredriksen ber om ursäkt för att regeringen tidigare i november gett order om att alla landets minskar skulle avlivas trots att det inte fanns laglig grund för ett sådant beslut (se 4 respektive 18 november). Fredriksen är starkt känslomässigt berörd när hon uttalar sig vid ett besök hos en minkuppfödare på Jylland som tvingats avliva alla sina djur trots att de var friska. Freriksen säger att fel har begåtts och att det som hänt inte är minkuppfödarnas fel utan pandemins.

Minkaffären fäller minister

18 november

Jordbruksminister Mogens Jensen meddelar att han lämnar sin post. Anledningen är att det framkommit att regeringen inte hade laglig grund för sitt beslut tidigare i november att avliva landets alla minkar för att stoppa spridningen av ett muterat coronavirus (se 4 november). Regeringen hade bara rätt att utfärda en order om att avliva minkar på gårdar där det muterade viruset upptäckts, inte alla minkar. ”Det står klart att misstag begåtts på mitt departement och jag tar ansvar för det”, säger Jensen i samband med avgångsbeskedet.

Miljoner minkar ska avlivas

4 november

Regeringen ger order om att alla minkar som föds upp i landet ska avlivas efter upptäckten att ett muterat coronavirus bland minkar kan spridas till människor. Uppemot 15 miljoner minkar berörs. Det muterade viruset misstänks kunna göra de vaccin som är under utveckling mindre verksamma. Dagen därpå förbjuds alla invånare på norra Jylland, där viruset har upptäckts, att lämna regionen. Norra Jylland stängs också för inresande.    

Restriktioner återinförs efter smittspridning

8 september

Den successivt ökande smittspridningen i Danmark leder till skärpta restriktioner. Restauranger och kaféer i Köpenhamn och Odense måste stänga vid midnatt och folksamlingar begränsas till 50 personer från nuvarande 100. Det senaste dygnet har 230 nya fall av covid-19 konstaterats medan 29 personer har tagits in på sjukhus. Enligt Danmarks hälsominister Magnus Heunicke är läget ”det mest bekymmersamma”sedan i våras.

EU enas om coronastöd

21 juli

Efter hårda och långdragna förhandlingar enas EU-ländernas ledare om ett gigantiskt stödpaket för att bidra till återuppbyggnaden efter coronakrisen. Totalt omfattar stödpaketet 750 miljarder euro. Omkring hälften, 390 miljarder euro, ska delas ut i bidrag till länder och företag som drabbats hårdast. Resten, det vill säga 360 miljarder, kommer att kunna lånas ut.  Coronastödet kommer att finansieras via gemensamma lån som tas av EU-kommissionen. EU:s medlemmar går gemensamt i borgen för lånen för första gången någonsin. Länder som drabbats hårt under pandemin kommer att få stöd, däribland Spanien och Italien. Vid EU-toppmötet antas också en långtidsbudget på 1 075 miljarder euro för åren 2021–2027. Danmark lyckas förhandla till sig en rabatt på 377 miljoner euro om året. Överenskommelsen om budgeten ska  dock godkännas av Europaparlamentet. 

Danmark tillåter folksamlingar på 50 personer

8 juni

Danmark höjer gränsen för hur många som får samlas i Danmark från tio till 50 personer. Folksamlingar med fler än tio personer förbjöds i mitten av mars, i ett försök att hindra spridningen av coronaviruset. Planen är att regeringen sedan successivt ska tillåta fler människor att samlas. Från juli ska gränsen höjas till 100 personer och i augusti till 200.

Regeringen lättar på coronarestriktioner

20 april

Den danska regeringen ger klartecken för en del företag, som frisersalonger och trafikskolor, att starta verksamhet igen efter nedstängningen för att hindra spridningen av corona förra månaden. Även låg- och mellanstadieskolorna öppnar igen för några dagar sedan. Omkring 7 500 danskar rapporteras ha smittats av viruset och 355 har avlidit.

Rekordsnabb spridning av coronaviruset

14 mars

Enligt Danmarks hälsominister Magnus Heunicke har spridningen av coronaviruset under de senaste tre dagarna varit snabbare än i något annat europeiskt land. Över 500 danskar rapporteras vara smittade, jämfört med omkring 100 för bara ett par dagar sedan. Regeringen meddelar nu att landet gränser stängs för utlänningar. Dagen innan har alla skolor, förskolor och universitet stängts och idrotts- och kulturevenemang har också ställts in. 

Kina protesterar mot tidningsillustration

28 januari

Kinas ambassad i Danmark riktar skarp kritik mot en illustration som publicerats av den danska tidningen Jyllands-Posten. Bilden föreställer den kinesiska flaggan där stjärnorna i vänstra hörnet bytts ut mot symboler för coronaviruset. Den kinesiska ambassaden menar att bilden kränker det kinesiska folket och kräver en offentlig ursäkt av tidningen och illustratören Niels Bo Bojesen. Chefredaktören för Jyllands-Posten hävdar att det handlar om kulturella skillnader och vill inte be om ursäkt eftersom bilden inte haft för avsikt att på något sätt ironisera över den rådande corona-epidemin i Kina.

Lag om att frånta IS-medlemmar medborgarskap

24 oktober

Folketinget röstar ja till en lag som gör att IS-anhängare med dubbelt medborgarskap som rest till Syrien och Irak kan fråntas sitt danska medborgarskap av migrationsministern. Lagförslaget har behandlats snabbt i folketinget för att förhindra att IS-medlemmar som kan utgöra ett säkerhetshot återvänder till Danmark. Det bedöms finnas en risk att IS-medlemmar som sitter i fängelse i norra Syrien kan bli fria i samband med att strider pågår mellan turkisk militär och kurder i området. Den nya lagen ska upphöra att gälla i juli 2021 om inte folketinget beslutar om annat.

Trump ställer in Danmarkresa efter nej till köp av Grönland

21 augusti

USA:s president Donald Trump uttrycker en önskan om att USA ska få köpa Grönland. Skälet är enligt honom områdets geostrategiska läge och naturresurser. Vita huset bekräftar senare Trumps erbjudande. Efter premiärminister Mette Frederiksens svar att hon inte har något intresse av att diskutera en sådan försäljning beslutar Trump att ställa in ett planerat besök i Danmark.

Klart för socialdemokratisk minoritetsregering

26 juni

Efter nästan tre veckors förhandlingar kan socialdemokraterna bilda en minoritetsregering med stöd i folketinget från Radikale Venstre, Socialistisk Folkeparti och Enhedslisten. Partierna har bland annat ingått viktiga överenskommelser när det gäller klimatarbetet, inte minst att minska utsläppen av växthusgaser med 70 procent. Mette Frederiksen blir statsminister i den nya regeringen.

Socialdemokraterna störst i valet

5 juni

Socialdemokratiet blir största parti i valet till folketinget med 48 mandat. Det regerande Venstre gör ett bra val och får 43 mandat, men det räcker inte för att ta hem segern. Dansk folkeparti blir valets stora förlorare. Dess 37 platser i folketinget efter valet 2015 minskar till 16.  Radikale Venstre och Socialistisk Folkeparti ökar sitt stöd bland väljarna. Radikale Venstre landar på 16 mandat, en dubblering av platserna jämfört med förra valet, medan Socialistisk Folkeparti får 14 mandat.

Venstre vinnare i EU-valet

26 maj

I valet till Europaparlamentet går Venstre starkt framåt och får drygt 23 procent av rösterna och tre mandat.  Socialdemokraterna får också 3 mandat och har stöd av omkring 21 procent av väljarna. Socialistisk folkeparti och Radikale venstre får vardera 2 mandat. Dansk folkeparti tappar däremot väljarstöd och går tillbaka med över 15 procentenheter till drygt 10 procent av rösterna och får ett mandat i Europaparlamentet.

Parlamentsval i juni

7 maj

Statsminister Lars Løkke Rasmussen utlyser val till folketinget den 5 juni. Venstre och de övriga högerpartierna släpar efter i opinonsmätningar inför valet. Socialdemokratiet  ser ut att ha goda chanser att göra bra ifrån sig i valet.

Danska mördad i förmodat terrordåd i Marocko

17 december

Två unga kvinnor från Danmark respektive Norge hittas halshuggna i Atlasbergen i Marocko. Enligt marockanska myndigheter är det ett terrordåd. Kvinnorna, som studerade vid samma universitet i Norge, gick en vandringsled i bergen och övernattade i tält. Ett 20-tal människor grips av polisen, varav fyra betecknas som huvudmisstänkta och tillhör en gemensam terroristcell. 

Polen och Danmark bygger gasledning

30 november

Danmark och Polen enas om att bygga en gasledning på Östersjöns botten för naturgas från Norge till Polen.  En 90 mil lång ledning som löper över danskt område ska vara klar för norska leveranser 2022, när ett polskt kontrakt på gasköp från ryska Gazprom upphör.

Danska komplottmisstankar mot Iran

30 oktober

Danmark anklagar Irans säkerhetstjänster för att ha planerat att mörda en exiliranier på dansk mark. Komplotten ska ha riktat sig mot en separatist från den arabisktalande sydöstra delen av Iran. För att stoppa det mord som befarades stängdes Öresundsbron den 28 september, och en man som setts fotografera vid separatistledarens hem i Danmark har gripits i Sverige. Danmark har kallat hem sin ambassadör från Teheran och vill att EU inför sanktioner mot Iran.

Danmark ska betala skadestånd till irakier

15 juni

En domstol har ålagt Danmark att betala ersättning till 18 irakiska medborgare som utsattes för tortyr under Irakkriget 2004. Danska soldater som skickats till Irak skyddade inte de irakiska medborgarna från att torteras av irakiska säkerhetsstyrkor. Det danska försvarsdepartementet anses därför enligt domen vara indirekt ansvarigt för behandlingen av de 18 personerna. Försvarsdepartementet nekar till anklagelserna och menar att Danmark inte kan hållas ansvarigt för vad andra länder utsätter människor för. Totalt hade 23 personer krävt ersättning av danska myndigheter och de 18 vars krav gick igenom kommer att få runt 30 000 danska kronor vardera. Domen kommer att överklagas, enligt försvarsminister Claus Hjort Frederiksen, eftersom den försvårar framtida danska insatser utomlands.

Staket ska stoppa vildsvin från Tyskland

4 juni

Folketinget röstar ja till att Danmark ska bygga ett 68 kilometer långt staket längs med gränsen till Tyskland för att förhindra afrikansk svinfeber. Det finns annars en risk att vildsvin som tar sig in i landet från Tyskland kan sprida sjukdomen till danska grisar – något som vore förödande för den viktiga danska fläskköttindustrin, enligt regeringen.

Förbud mot burka på allmän plats

31 maj

Folketinget röstar ja till att förbjuda människor att bära burka, niqab eller andra plagg som täcker ansiktet på offentliga platser. Den som bryter mot den nya lagen, som börjar gälla den 1 augusti, kan få böter på 1 000 danska kronor.

Specialstyrka flyttas hem från Irak

17 maj

Utrikesminister Anders Samuelsen meddelar att Danmark kommer att skicka hem 60 specialutbildade soldater som varit i Irak sedan 2016 som en del i den USA-ledda koalitionens insatser för att bekämpa Islamiska staten (IS) i Irak. Soldaterna, som bland annat stöttat irakiska soldater med rådgivning och träning och bistått med underrättelsetjänster etc vid koalitionens insatser, kan tas hem eftersom IS nu har besegrats i Irak.

Ryska diplomater utvisade

26 mars

Danmark utvisar två ryska diplomater till följd av en nervgiftsattack mot en rysk före detta spion och hans dotter i Storbritannien i början av mars. Det sker i en samordnad aktion med ett 20-tal länder, främst i EU, i solidaritet med den brittiska regeringen som anklagar Ryssland för att ligga bakom attacken. Sammanlagt utvisas över 100 ryska diplomater, varav 60 från USA. Moskva förnekar all inblandning i giftattacken och hotar med motåtgärder.

Regeringen föreslår högre straff för brott begångna i "ghetton"

26 februari

Den borgerliga regeringen föreslår att vissa brott som begås i landets så kallade ghetton (socialt utsatta bostadsområden där många personer av icke västerländskt ursprung bor och där arbetslösheten och brottsligheten är hög) ska ha en dubbelt så hög straffskala än brott som begås annorstädes. Exempel på sådana brott är vandalism, hot och stöld. Förslaget motiveras med att detta ska avskräcka kriminella från att begå brott. Kritiker, i synnerhet jurister, vänder sig mot förslaget som de menar strider mot den grundläggande rättsprincipen om alla medborgares likhet inför lagen. Förslaget tros dock ha brett politiskt stöd och även stöd i folkopinionen. Termen ghetto introducerades i Danmark 2010. I december 2017 fanns det 22 sådana områden. Regeringens mål är att det inte ska finnas några ghetton kvar år 2030.

Prins Henrik har avlidit

13 februari

Prins Henrik av Danmark, make till landets statschef drottning Margrethe, avlider på Fredensborgs slott vid 83 års ålder efter en tids sjukdom. Prins Henrik blev bland annat omtalad för sitt missnöje med att han inte fick bli kung vid giftermålet med drottningen utan istället fick nöja sig med titeln prinsgemål. Henrik föddes 1934 som fransk greve med namnet Henri Marie Jean André de Laborde de Monpezat. Han gifte sig 1967 med den dåvarande kronprinsessan Margrethe.

Socialdemokratiet vill ha striktare asylsystem

5 februari

Danmarks största oppositionsparti, Socialdemokratiet, vill att antalet "icke västerländska" personer som ska få lov att söka asyl i landet ska begränsas markant. Partiet vill reformera asylsystemet så att det i framtiden bara ska vara möjligt för FN-kvotflyktingar att få asyl i Danmark. De flyktingar som kommer till landet "spontant" ska sändas till asylmottagningar som ska inrättas utanför Europa, till exempel i Nordafrika, där ansökan ska administreras. Om en person får lov att söka asyl i Danmark ska hen stanna i asylcentret under hela asylprocessen medan Danmark står för kostnaderna. Under den så kallade flyktingkrisen 2015 och 2016 tog Danmark emot närmare 30 000 människor innan gränsen mot Tyskland stängdes. Under 2017 sökte 3 500 personer asyl i Danmark.

Fiskestopp i Arktis

3 december

Fiskenationerna kring Arktis enas om att tills vidare stoppa allt kommersiellt fiske i de arktiska vattnen. I takt med den globala uppvärmningen har fiskbestånden minskat i storlek och fiskstimmen har börjat ta nya vägar. Nationerna ska under stoppet bedriva gemensam forskning för att ta reda på mer om ekosystemen i området för att på sikt kanske kunna återuppta fisket. Med i överenskommelsen finns Kanada, EU, Kina, Danmark (Grönland och Färöarna), Island, Japan, Norge, Sydkorea, Ryssland och USA.

Polisen får hjälp av militären

8 september

Dansk militär kommer att ta över en del specifika uppgifter från polisen, som är överbelastad. Soldater ska kunna hjälpa till med bevakningen av gränsen till Tyskland samt bevaka platser som anses särskilt utsatta för risken för terroristattentat. Även på vissa håll i Köpenhamn ska väpnade soldater kunna patrullera gatorna. Det meddelar landets justitieminister Søren Pape Poulsen.

Predikanter med hatfyllt budskap förbjuds

2 maj

Danmark förbjuder sex utländska predikanter – fem muslimska och en amerikansk evangelikansk pastor – att predika inom landet inom åtminstone de närmaste två åren. Orsaken är att Danmark anser att predikanterna sprider hat.

Danska soldater får gå in i Syrien

20 januari

Folketinget ger grönt ljus för danska specialstyrkor som ingår i den USA-ledda koalitionen mot IS i Irak att kunna gå in i Syrien för att där bidra till kampen mot terroristorganisationen. Det meddelar det danska försvarsdepartementet. Danmark bidrar i dagsläget till koalitionen med 400 soldater (varav 60 tillhör specialförband), sju stridsflygplan och ett transportflygplan. 

Trepartiregering bildas

27 november

Venstres minoritetsregering stärks när Liberal alliance och Konservative folkeparti efter förhandlingar tar plats bland ministrarna. Därmed får Danmark en trepartiregering, som dock fortfarande inte har majoritet i folketinget. Regeringsombildningen sker efter det att Venstre lovat att sänka marginalskatten på de högsta inkomsterna med fem procent vid årsskiftet.

Paus i mottagandet av FN-flyktingar

22 november

Regeringen beslutar att på obestämd tid frångå en överenskommelse som säger att landet ska ta emot runt 500 flyktingar per år via FN:s flyktingorgan UNHCR. Förslaget kan antas sedan regeringen fått stöd för det i folketinget från Dansk folkeparti och Socialdemokratiet. Anledningen till beslutet uppges vara att kommunerna behöver en paus för att kunna ta hand om de flyktingar som redan är i landet.

Drygt 100 000 kroner i beslag från asylsökande

3 november

Dansk polis meddelar att sammanlagt 117 600 danska kroner har beslagtagits från asylsökande vid en handfull tillfällen. Mest kontanter beslagtogs vid det första tillfället då 79 600 kroner konfiskerades från fem iranier.

Skottdrama i Christiania

2 september

Två polismän och en civilperson skadas när en 25-årig man skjuter mot dem i samband med en narkotikarazzia i Christiania i Köpenhamn. 25-åringen avlider senare av skottskadorna. Efter skottdramat väljer boende i Christiania att montera ned de så kallade haschbodarna på området där droger säljs öppet.

Polisbeslag mot asylsökande

30 juni

Polisen beslagtar kontanter för sammanlagt 79 600 danska kroner från fem iranska asylsökande i enlighet med den lag som stiftades tidigare samma år (se Januari 2016). Det är första gången den nya omstridda lagen tillämpas.

Gränskontrollerna förlängs

1 juni

Danmark, liksom Sverige, förlänger gränskontrollerna till november 2016.

Hemvärnet tar över gränskontrollen

26 april

Sedan antalet flyktingar som söker sig till Danmark minskat, flyttas arbetet med gränskontrollerna över från polisen till hemvärnet.

Danmark utökar sin insats mot IS

19 april

Folketinget beslutar att Danmark ska utöka sin insats i den USA-ledda koalitionen mot den extrema terrorgruppen. Från mitten av 2016 ska danska F16-plan kunna sättas in i Syrien och 400 militärer, däribland piloter, stödpersonal och medlemmar av vissa specialstyrkor, ska kunna sättas in i Irak. Danmark ska även kunna bidra med transportflyg. Därmed utökas Danmarks insats till att även gälla Syrien. Tidigare har den enbart gällt i Irak. Inga danska marktrupper ska dock kunna sättas in i Syrien.

Fyra misstänkta IS-krigare häktas

7 april

Fyra personer sätts i förvar hos polisen i Köpenhamn, misstänkta för att ha brutit mot dansk terrorlagstiftning i Syrien, där de ska ha gått med i IS. Männen grips vid ett tillslag i Köpenhamn där polisen även hittar ammunition och vapen. De fyra ska ha låtit sig rekryteras i Syrien för att begå terrorbrott, vilket i Danmark kan ge sex års fängelse.

Esben Lunde Larsen blir ny miljöminister

29 februari

Ny miljöminister blir Esben Lunde Larsen, som vid tillfället är utbildningsminister och folketingsledamot för Liberala partiet. Lunde Larsen är teologie doktor men hans doktorsavhandling har ifrågasatts och håller på att granskas av Köpenhamns universitet.

Miljöminister sparkas för att undvika regeringskris

27 februari

Statsminister Løkke Rasmussen avskedar miljöminister Eva Kjer Hansen sedan krav på hennes avgång framförts av Konservative folkeparti, vars stöd i folketinget regeringen är beroende av. De konservativa har hotat med att sluta stödja regeringen om miljöministern inte fick gå. Skälet var att de inte upplevde sig tillräckligt väl informerade om en rad jordbruksreformer som miljöministern föreslagit. De konservativa anser att reformerna kan hota miljön och att Kjer Hansen fallit till föga för landets starka jordbrukarlobby.

Fyra män åtalas för terroristbrott

3 februari

Fyra män åtalas för medhjälp till terrorbrott i samband med attentaten i Köpenhamn i februari 2016.

Striktare lagar för asylsökande

26 februari

Folketinget antar en rad lagar som syftar till att försvåra för asylsökande och göra landet mindre attraktivt för flyktingar. I stora drag innebär de nya lagarna tre saker: det blir svårare att få permanent uppehållstillstånd, familjeåterföreningar kommer att ta längre tid än tidigare och polisen får rätt att beslagta värdesaker från asylsökande om värdet överskrider 10 000 danska kroner. Pengarna ska bidra till den asylsökandes uppehälle i Danmark. Den tredje lagen möter kritik från bland annat FN. Danmarks regering motiverar lagändringen med att alla som bor i landet måste bidra till sin egen försörjning om de kan.

Tillfälliga gränskontroller

4 februari

Danmark inför tillfälliga gränskontroller mot Tyskland som en direkt följd av att Sverige samma dag gjort detsamma mot Danmark, bland annat på Öresundsbron, i syfte att minska flyktingströmmen in i landet. De danska kontrollerna utförs genom stickprov och börjar gälla omedelbart. Kontrollerna förlängs vid flera tillfällen under vintern och våren.

Nej till närmare EU-samarbete i rättsfrågor

I en folkomröstning säger danskarna nej till närmare EU-samarbete i rättsliga frågor. Segern för nejsidan, som främst utgjorts av Dansk folkeparti, är ett politiskt bakslag för regeringen, som anser att ett ökat samarbete med EU i polisiära och juridiska frågor hade stärkt kampen mot terrorism och människosmuggling.

Förhöjd terrorberedskap

Som en följd av terrordådet i Paris den 13 november (se Frankrike: Kalendarium) höjer Danmark bedömningen av risken för terrordåd riktade mot landet från tre till fyra på en femgradig skala, det vill säga från en förhöjd risk för terrorattentat till en hög risk. Köpenhamns flygplats evakueras tillfälligt sedan polisen hört två män samtala om en bomb placerad i en av deras medhavda väskor.

Svårare att bli dansk medborgare

Regeringen gör det svårare att bli dansk medborgare genom en rad åtgärder, däribland hårdare kunskapskrav när det gäller danska språket och dansk nutidsorientering. Tiden som en person som söker medborgarskap ska ha varit självförsörjande ökar från 2,5 år till 4,5 år under de senaste 5 åren. För den som dömts för brott ökar kravet på hur lång tid som måste ha gått mellan det att personen avtjänat sitt straff till tidpunkten som personen i fråga kan bli medborgare.

Protester mot lägre anslag för högre utbildning

Regeringen meddelar att statsanslagen för högre utbildning ska minskas med två procent om året under de närmaste fyra åren. Regeringen anser att detta kan göras utan att kvaliteten på utbildningen äventyras. Mellan 10 000 och 15 000 studenter i Köpenhamn samt runt hälften så många i Århus går ut i protest mot nedskärningarna. Kritiker anser att upp emot var tionde lärarjobb hotas av regeringsbeslutet. Regeringen hänvisar till OECD-statistik som visar att lärarlönerna är höga jämfört med genomsnittet i OECD-länderna samt att Danmark tillhör de länder i världen som satsar mest resurser på utbildning.

Danskt nej till flyktingkvot blir nja

Danmark säger först nej till att delta i EU:s planer på att fördela 160 000 flyktingar mellan medlemsländerna. Integrationsminister Stojberg säger att det redan finns en informell fördelning av flyktingmottagandet och att Danmark i relation till sin folkmängd är den femte största flyktingmottagaren inom EU. (Danmark tog 2014 emot drygt 15 000 asylflyktingar.) Opinionsmätningar visar att 78 procent av danskarna vill att deras land ska delta i EU:s fördelning av flyktingar. Regeringen ändrar senare sitt beslut och säger att Danmark ska ta emot 1 000 av de aktuella flyktingarna. Danmark meddelar samtidigt att man bidrar med ytterligare 750 miljoner danska kroner till humanitär hjälp under de kommande två åren samt till Frontex, EU:s enhet för gränskontroll.

Danmark annonserar i tidningar i Libanon

I ett försök att minska flyktingströmmen till Danmark annonserar integrationsminister Inger Stojberg i flera libanesiska tidningar för att upplysa flyktingar där om den danska regeringens halvering av stödet till flyktingar som kommer till Danmark.

Danmark avvisar flyktingar till Tyskland

Som en liten del av flyktingströmmen från krigshärjade länder, som Syrien och Irak, till Europa vandrar hundratals flyktingar från Tyskland via Danmark mot Sverige, vars flyktingpolitik är känd som mer generös än den danska. Dansk polis säger att ytterst få av flyktingarna söker asyl i Danmark, som har en mer restriktiv flyktingpolitik. De vill hellre göra det i Sverige. I mitten av månaden börjar Danmark avvisa flyktingar tillbaka till Tyskland, som är första asylland för denna flyktinggrupp. Tågen från Tyskland in i Danmark stoppas tillfälligt. Enskilda danska medborgare försöker ta flyktingar förbi polisens avspärrningar och hjälpa dem in i Sverige.

Stödet till nyanländna halveras

Med stöd av Dansk folkeparti beslutar regeringen att nästan halvera stödet till nyanländna flyktingar. Familjer med barn får nu 16 600 danska kroner i månaden istället för 28 800. En särskild bonus på 1 500 kroner ska utgå till dem som lär sig danska. Regeringen motiverar förändringen med att det är nödvändigt att få kontroll över inströmningen av asylsökande.

Minoritetsregering under Løkke Rasmussen

Venstres ledare Lars Løkke Rasmussen utses till ny statsminister för en minoritetsregering, bestående av enbart Venstre. Försök att bilda en koalition med Dansk folkeparti stupar bland annat på oenighet i skattefrågor. Venstre vill sänka skatterna för höginkomsttagare, vilket Dansk folkeparti inte accepterar. Helle Thorning-Schmidt avgår som ledare för Socialdemokratiet.

Borgerlig seger i folketingsvalet

18 juni

I valet till folketinget vinner det borgerliga blocket en knapp seger över regeringspartierna. Socialdemokratiet blir dock största parti med 47 mandat, en ökning med 3 mandat jämfört med valet 2011. Dansk folkeparti är den stora valvinnaren och ökar från 22 mandat 2011 till 37 mandat. Därmed kommer det invandringskritiska partiet tvåa i valet. Venstre backar från 47 mandat 2011 till 34 mandat och blir tredje största parti.

Nyval till folketinget i juni

Statsminister Thorning-Schmidt utlyser nyval till folketinget den 18 juni. Kraven på hennes avgång har ökat och genom valet vill statsministern försöka stärka sin regerings mandat. I opinionsmätningarna ligger regeringspartierna efter oppositionen.

Säkerhetspolischefen avgår

PET:s chef Jens Madsen avgår efter omfattande kritik för hur polisen hanterade terrordåden i Köpenhamn i februari 2015. I en utredning av polisens arbete framgår det att det tog fyra timmar från det att filmregissören mördades i kulturcentret till det att polis fanns vid stadens synagoga, där en judisk man senare mördades av gärningsmannen.

Polisen och PET får ökade resurser

Regeringen anslår motsvarande 130 miljoner euro till att stärka polisens och PET:s IT-kapacitet. Övervakningen ska kunna skärpas på exempelvis sociala medier, som Facebook, samt genom övervakningskameror. Syftet är att lättare kunna övervaka terrorism såväl i Danmark som utomlands. PET ska kunna övervaka danskar som åker utomlands för att kriga för IS, samt danska fångar som riskerar att radikaliseras under fängelsetiden. Minst 110 danskar har rest till Syrien för att delta i kriget där.

PET bekräftar gärningsmannens identitet

17 februari

PET meddelar att teknisk bevisning knyter Omar El-Hussein till attackerna, bland annat har mordvapnet hittats. PET uppger också för medier att man i september 2014 blivit varnad av fängelsepersonal för att El-Hussein höll på att närma sig en våldsbejakande islamistisk ideologi men att inga tecken fanns på att han skulle ha planerat ett terrordåd. PET säger att det första dödsoffret är en 55-årig norsk dokumentärfilmare, det andra en 37-årig judisk vakt som bevakade det judiska församlingshemmet intill synagogan, eftersom en konfirmationsfest pågick där och många gäster var samlade.

Manifestation för att hedra offren

16 februari

På kvällen samlas uppemot 40 000 människor i centrala Köpenhamn i en manifestation för att hedra offren för terrordådet. Statsminster Thorning-Schmidt talar inför folkhavet. Även på flera andra platser i Danmark hålls manifestationer.

Gärningsmannen identifieras

15 februari

På söndagskvällen läcker fler uppgifter om gärningsmannes identitet ut i medier. Det rör sig om Omar El-Hussein, en 22-årig Köpenhamnsbo med palestinskt påbrå. Mannen har ett kriminellt förflutet och har nyligen avtjänat ett fängelsestraff för våldsbrott. PET säger att han funnits "på radarn" men att han inte är känd i militanta islamistiska sammanhang. Han har dock sannolikt inspirerats av attentaten i januari mot Charlie Hebdo och en judisk matbutik. Två män häktas, anklagade för att ha hjälpt gärningsmannen med vapen och med att gömma sig från polisen efter dåden.

Gärningsman skjuts ihjäl av polisen

15 februari

Tidigt på söndagsmorgonen skjuter polisen ihjäl en man i Norrebro som man tror är gärningsmannen bakom båda skottdramerna. Vid gripandet skjuter gärningsmannen mot polisen, som försvarar sig. Vid en presskonferens samma dag uppger danska säkerhetspolisens (PET) chef för medier att gärningsmannen identifierats och är känd av PET sedan tidigare. Av utredningsskäl får medierna endast veta att mannen är från Köpenhamn, att han kan vara inspirerad av terrordådet i Paris några veckor tidigare samt att han sannolikt påverkats av den våldsbejakande propaganda som IS sprider.

En död i attack mot synagoga i Köpenhamn

15 februari

Vid ettiden på natten till söndagen skjuter en gärningsman ihjäl en vakt utanför en synagoga i stadsdelen Norrebro. Dödsoffret är medlem av den judiska församlingen. Två poliser skadas vid tillfället.

En död i terrordåd i Köpenhamn

14 februari

Helgen den 14-15 februari genomförs två våldsattentat i centrala Köpenhamn. Båda betecknas av polisen som terroristdåd och en av de största polisinsatserna i modern tid inleds. På lördagseftermiddagen dödas en civilperson när en gärningsman skjuter en mängd skott mot ett debattmöte om yttrandefriheten i stadsdelen Österbro. Med på mötet finns den svenske konstnären Lars Vilks, som undkommer oskadd. Vilks lever med ständigt dödshot och polisskydd sedan han avbildat profeten Muhammed som rondellhund. Med på mötet finns också Frankrikes ambassadör, för att tala om terrordådet mot satirtidningen Charlie Hebdo i Paris månaden innan. Tre poliser skadas vid attentatet i Österbro.

Danska anspråk på nordpolen

Danmark vänder sig till FN för att få sitt anspråk på ett stort område i Arktis erkänt av världsorganisationen. Det aktuella området, som inkluderar nordpolen, är 20 gånger så stort som Danmark och innehåller sannolikt rika energitillgångar.

Danmark deltar i flyganfall mot IS

Regeringen beslutar att Danmark ska delta i de USA-ledda flyganfallen mot den extrema islamistgruppen Islamiska staten (IS), som genom brutala metoder tagit kontroll över delar av Irak och Syrien. Danmark ska bidra med sju stridsflygplan.

Dansk folkeparti störst i EU-valet

I det danska valet till EU-parlamentet blir Dansk folkeparti störst med nästan 27 procent av rösterna (4 av 13 mandat). Partiet anses ha gynnats av en debatt om "välfärdsturism" under valkampanjen. Näst störst blir Socialdemokratiet med 19 procent (3 mandat). Venstre backar till 17 procent (2 mandat), medan Socialistisk folkeparti får 11 procent (1 mandat). Konservative folkeparti får 9 procent (1 mandat). Folkets rörelse mot EU vinner 8 procent (1 mandat), medan 1 mandat går till Radikale venstre som får 6.5 procent av rösterna. Valdeltagandet är drygt 56 procent.

Bråkigt när högerextrema demonstrerar

Elva personer grips i samband med att det högerextrema partiet Nationale front demonstrerar framför folketinget i Köpenhamn. Gripandena sker när demonstranterna drabbar samman med vänsterextrema grupper som har uppmanat till motdemonstrationer.

Socialistisk folkeparti lämnar regeringen

Socialistisk folkepartis ministrar avgår, däribland utrikesminister Holger K Nielsen. Avhoppen har sin grund i den inre splittringen inom partiet. En central tvistefråga är regeringens planer på att sälja 19 procent av aktierna i det statliga energibolaget Dong till ett konsortium lett av den amerikanska investeringsbanken Goldman Sachs. Partiledningen stödjer utförsäljningen, medan partiets gräsrötter är emot. Minoritetsregeringen sitter kvar, dock i försvagat tillstånd. Energiminister Martin Lidegaard från Radikale venstre blir ny utrikesminister.

Konflikt om planer på uranbrytning i Grönland

Den danska regeringen går emot Grönlands planer på uranbrytning och uranexport. Statsminister Thorning-Schmidt förklarar i ett möte med den grönländska regeringen att frågan hör till försvars-, utrikes- och säkerhetspolitiken som bestäms i Köpenhamn. Om de två regeringarna inte kan enas ska frågan avgöras av Danmarks högsta domstol.

Justitieministern avgår efter "PET-affären"

Chefen för danska säkerhetspolisen (PET) avgår efter en politisk strid kring PET:s arbetsmiljö. Säkerhetspolisen har också kritiserats för sitt sätt att sköta Dansk folkepartiledaren Kjærsgaards personskydd. Senare avgår även justitieminister Morten Bødskovs från Socialdemokratiet, sedan det står klart att han har lämnat falsk information till justitieutskottet i PET-affären. Jordbruksminister Karen Hækkerup från Socialdemokratiet blir ny justitieminister. Samtidigt lämnar utrikesminister Søvdals sin post av hälsoskäl och efterträds av Holger K Nielsen från Socialistisk folkeparti.

Biståndsministern tvingas avgå

Biståndsminister Christian Friis Bach från Radikale venstre tvingas avgå sedan det avslöjats att han försökt dölja sin kännedom om Løkke Rasmussens reseutgifter (se November 2013). Friis Bach efterträds av sin partikamrat Rasmus Helveg Petersen.

Regeringen får stöd av de borgerliga

I förhandlingarna om statsbudgeten för 2014 får regeringen stöd av Venstre och Konservative folkeparti.

Socialdemokratiet störst i lokalval

I kommunvalen blir Socialdemokratiet största parti, men Venstre tar hem flest borgmästarposter (46 av 98). Dansk folkeparti får för första gången en av de sex borgmästarposterna i Köpenhamn. Enhedslisten ökar mest av alla partier och blir näst största parti i Köpenhamn.

”Lyx-Løkke” får kritik

Ekstra Bladet publicerar en artikel om Venstreledaren Løkke Rasmussens lyxiga resvanor. Hans flygbiljetter i första klass för en statligt stödd miljöorganisation har kostat i genomsnitt 50 000 kronor. Oppositionsledaren får öknamn som "Rejse-kongen" (Resekungen) och ”Lyx-Løkke”.

Kritik för hanteringen av tolkar

Försvarsminister Nick Hækkerup får hård kritik från oppositionen för att regeringen inte kan redogöra för vad som hänt en del av de afghanska tolkar som arbetat åt den danska militären i Afghanistan. Alla tolkar har fått löfte om att kunna söka asyl i Danmark (se Maj 2013) och en del har gjort det, men regeringen känner inte till namnen på 37 av tolkarna och vet inte var de befinner sig.

Afghanska tolkar får söka asyl

En bred uppgörelse i folketinget gör att omkring 200 afghanska tolkar som hjälpt dansk militär i Afghanistan ska få möjlighet att söka asyl i Danmark. En del av dem kan vara hotade av talibanerna. Dansk folkeparti är emot beslutet.

Statsministern utbuad under första maj-tal

Statsminister Thorning-Schmidt och finansminister B Corydon häcklas och buas ut när de talar på första maj. Lärarlockouten (se April 2013) har upprört många danskar och regeringen ges en del av skulden till konflikten på grund av ett förslag till en skolreform som kräver fler undervisningstimmar för lärarna.

Lockout inom lärarkåren

En facklig konflikt om arbetstiden leder till att omkring 60 000 lärare stängs ute från kommunala skolor, vilket drabbar över en halv miljon grundskoleelever och flera hundra tusen andra studerande. Lockouten varar i fyra veckor, och striden vinns av arbetsgivarna som vill avskaffa arbetstidsavtalet och ge skolledarna inflytande över hur lärarnas arbetstid ska fördelas mellan undervisning och förberedelser.

Splittringen ökar i Socialistisk folkeparti

Motsättningarna inom Socialistisk folkeparti förvärras under Annette Vilhelmsens ledning (se Oktober 2012). En rad ledande yngre politiker lämnar partiet och går över till Socialdemokratiet.

Dansk folkeparti och Socialdemokratiet lika stora

I en opinionsmätning blir Dansk folkeparti för första gången lika stort som Socialdemokratiet. Båda partierna får drygt 17 procent av väljarsympatierna. Regeringen får mycket lågt folkligt stöd och skulle förlora ett val om det hölls i dagsläget.

Byte på kulturministerposten

Kulturminister Uffe Elbaek tvingas avgå efter anklagelser om jäv inom kulturdepartementets verksamhet. Han ersätts av Marianne Jelved från Radikale venstre.

Ledarbyte och splittring inom Socialistisk folkeparti

Mot partiledningens vilja väljs Annette Vilhelmsen till ny ledare för Socialistisk folkeparti efter utrikesminister Villy Søvndal. Vilhelmsen är populär ute bland partimedlemmarna i landet. Hon avskedar skatteminister Thor Møger Pedersen och ersätter honom med den förre partiledaren Holger K Nielsen. Därmed ökar motsättningarna inom partiet och flera lokalpolitiker väljer att lämna det.

"Getto-planen" utvidgas

Regeringen utökar den så kallade getto-listan (se Oktober 2010) över fattiga, invandrartäta bostadsområden som ska rustas upp, från 28 till 33.

Dansk folkeparti byter ledare

Pia Kjærsgaard avgår som ledare för Dansk folkeparti efter 17 år. Hon efterträds av Kristian Thulesen Dahl.

Samkönade äktenskap blir lagliga

Folketinget röstar för att två personer av samma kön ska kunna ingå äktenskap.

Ordförandeland i EU

Vid årsskiftet blir Danmark ordförandeland i EU under ett halvår framöver. Krisen i euroområdet väntas dominera det danska ordförandeskapet.

Färre permanenta uppehållstillstånd

Ny statistik visar att antalet personer som fått permanent uppehållstillstånd i Danmark minskat från 1 795 under perioden januari till september 2010 till 525 motsvarande period 2011, trots att ansökningarna var nästan lika många. Ett skäl till minskningen antas vara de ökade kraven för att få permanent uppehållstillstånd, till exempel kunskaper i danska, ett arbete och att den sökande ska vara aktiv i föreningslivet.

Danmark får sin första kvinnliga statsminister

Socialdemokratiets ledare Helle Thorning-Schmidt utses till ny statsminister. Hennes regering består av elva socialdemokratiska ministrar och sex ministrar från vardera Radikale venstre och Socialistisk folkeparti. Ny utrikesminister blir Socialistisk folkepartis ledare Villy Søvndal och ny finansminister blir socialdemokraten Bjarne Corydon. Radikale venstres ledare Margrete Vestager blir ekonomi- och inrikesminister. De tre partierna utgör en minoritetsregering, men stöds av vänsterpartiet Enhedslisten samt tre folketingsledamöter från Färöarna och Grönland. Ett av regeringens första beslut är att häva de skärpta gränskontrollerna mot Sverige och Tyskland.

Valet leder till maktskifte

Den vänsterinriktade oppositionen vinner valet till folketinget och sätter punkt för tio års borgerligt styre. Vänsterblocket får 92 mandat mot 87 mandat för de borgerliga partierna. Socialdemokratiet gör dock sitt sämsta val på länge, medan de stora vinnarna är Enhedslisten och Radikale venstre. Det socialliberala Venstre förblir största parti i folketinget.

Val ska hållas i september

När regeringen misslyckas med att få Dansk folkepartis stöd för ett tillväxtpaket utlyser Løkke Rasmussen folketingsval till den 15 september.

Beslut om ökad gränskontroll

Som villkor för sitt stöd till en rad budgetbesparingar de närmaste åren får Dansk folkeparti regeringen att gå med på ökad gränskontroll mot Sverige och Tyskland. Det danska beslutet kritiseras av EU-kommissionär Cecilia Malmström, som förklarar att EU inte ser tillräckliga skäl för den skärpta gränskontrollen, som enligt kritiker strider mot Schengenavtalet.

Nye integrationsministern hamnar i blåsväder

Integrationsminister Pind får skarp kritik från vänsteroppositionen när han kallar människorättskommissionären, svensken Thomas Hammarberg, i Europarådet för idiot. Hammarberg har kritiserat Danmark och andra EU-länder för att inte ta sitt ansvar för de nordafrikaner som flytt till Italien. Pind har irriterat sig på att Hammarberg sagt att dessa länders regeringar fruktar reaktioner från högerextrema partier.

Ministeravgång efter kritik mot hantering av palestinier

Integrationsminister Birthe Rønn Hornbech tvingas avgå efter hård kritik mot att statslösa palestinier födda i Danmark fått avslag på ansökningar om medborgarskap i strid mot FN:s konventioner. Ministeravgången är ett bakslag för statsminister Løkke Rasmussen, som får kritik av oppositionen för att beslutet om Rønn Hornbechs avgång dröjt. Ny integrationsminister blir Søren Pind från Venstre.

HD: "staten har makten över Christiania"

Landets högsta domstol slår fast att staten har makten över fristaden Christiania i Köpenhamn. Utslaget kommer efter en sju år lång rättsprocess, där invånarna i Christiania försökt få stöd för sin olydnad mot samhällets lagar. De har länge vägrat betala hyra och kommunala avgifter, och narkotika har sålts öppet i fristaden. Efter domstolens utslag säger myndigheterna att inga schaktmaskiner ska sättas in, men att lag och ordning ska upprättas.

Espersen avgår som partiledare

Utrikesminister Lene Espersen lämnar posten som ledare för Konservative folkeparti sedan opinionssiffrorna dalat och missnöjet med henne har ökat. Espersen stannar dock kvar som utrikesminister.

Planerat terrordåd avvärjs

Mellan jul och nyår grips fyra män i Köpenhamn och en man i Stockholm, misstänkta för att ha planerat ett terrordåd mot Jyllands-Postens redaktion i Köpenhamn. Tre av de gripna är bosatta i Sverige men har rest till Köpenhamn, där de före nyår skulle angripa redaktionen med automatvapen och "döda så många som möjligt", enligt säkerhetspolisen. De gripna har varit satta under bevakning av både dansk och svensk säkerhetspolis. Justitieminister Lars Barfoed beskriver terrorplanerna som de allvarligaste dittills i Danmark.

Ny utlänningslag - en eftergift i budgetförhandlingarna

I uppgörelsen om budgeten för 2011 går regeringen Dansk folkeparti till mötes i en rad frågor. En ny utlänningslag införs som innehåller ett omstritt poängsystem för invandrare. Systemet innebär att välutbildade, språkkunniga och yrkesaktiva personer snabbare ska få permanent uppehållstillstånd. Regeringen går även med på Dansk folkepartis krav att utreda invandringens kostnader. Invandrare ska heller inte längre få tillgång till samma sociala service som danskar.

Samlad plan för att lyfta "getton"

Regeringen lanserar en omfattande plan för hur 28 invandrartäta storstadsförorter ska lyftas socialt och ekonomiskt. Enligt regeringen kan dessa förorter liknas vid getton där danska normer inte gäller. I planen ingår ökade polisinsatser mot brottslighet, men också stopp för inflyttning av fler invandrare, dagistvång för barn som kan dålig danska, begränsning av familjeåterförening för utomeuropeiska invånare, med mera. Planen får stöd av Dansk folkeparti, medan vänsteroppositionen presenterar en alternativ plan.

Misslyckat attentat mot Jyllands-Posten

En tjetjenskättad man från Belgien grips av polis sedan han av misstag sprängt en brevbomb inne på en toalett i ett hotell i Köpenhamn. Enligt polisen skulle brevbomben ha använts mot Jyllands-Postens redaktion i Århus.

Regeringen presenterar ett sparpaket

Regeringen lägger fram ett sparpaket eftersom staten måste anpassa sig till den europeiska valutaunionen EMU:s krav på högst 3 procents budgetunderskott. Paketet innebär ett stopp för statliga och kommunala utgiftsökningar, vilket betyder att utlovade skattesänkningar inte kan genomföras. Det innebär också minskade inkomster för landets pensionärer.

Första kvinnliga utrikesministern – och försvarsministern

I en stor regeringsombildning utses Gitte Lillelund Bech från Venstre till Danmarks första kvinnliga försvarsminister, samtidigt som Konservative folkepartis ledare Lene Espersen blir landets första kvinnliga utrikesminister. I den nya regeringen är 9 av 19 ministrar kvinnor.

Tidning ber om ursäkt för Muhammedkarikatyrerna

Dagstidningen Politiken ber om ursäkt för att muslimer känt sig kränkta av publiceringen av Muhammedkarikatyrerna. Andra medier anklagar tidningen för att svika yttrandefriheten. Med sin ursäkt når Politiken förlikning i tvister med åtta muslimska organisationer. Politikens chefredaktör hoppas att ursäkten ska minska spänningarna mellan danska medier och den muslimska världen.

Nytt mordförsök på satirtecknaren

En man skjuts ihjäl av polisen inne i tecknaren Kurt Westergaards bostad i Århus. Mannen har försökt döda Westergaard, mest känd för en kontroversiell Muhammedkarikatyr i Jyllands-Posten 2005.