Danmark – Seder och bruk

Danskar och svenskar är mycket lika varandra. Möjligen är danskar i allmänhet förhållandevis informella – såväl i sina kontakter med varandra som i klädsel – även om det skiljer lite beroende på ålder och situation. 

Den äldre generationen hälsar fortfarande "god dag" (uttalas "goda") och säger "farvel" vid avsked.  Yngre danskar hälsar oftast med ett "hej" (uttalas "hai") och skiljs åt med ett "hejhej". Nästan alla säger numera "du" till varandra. Undantag kan vara äldre, främmande personer som ofta tilltalas med "de" (uttalas "di").

Danskar är dock inte informella när det gäller avtal och tider. De kommer minst 5 minuter innan ett avtalat möte och är högst 5 till 10 minuter sena till en middag. Vid en middagsbjudning har gästen med sig en liten gåva till värden, till exempel blommor, choklad eller en flaska vin.

På arbetsplatser råder också gärna en informell ton, och ledare är måna om att få ofiltrerade idéer och åsikter från ”golvet”. Men en chef och en anställd är inte jämställda, även om det ofta kan låta så.

Danskar äter och dricker detsamma som svenskar, som under en vistelse i Danmark bör veta att frukost heter morgenmad, medan lunch heter frokost. Till lunch äts ofta smørrebrød, som kan vara enkla men också varierade och raffinerade. Middag heter aftensmad eller middag, som förr i tiden betydde lunch. Danskar dricker nog lite mer öl och vin än svenskar, eftersom dryckerna säljs överallt, dock inte till ungdomar under 18 år. Fylleri är inte socialt accepterat.

Danskar kan diskutera nästan allt. Det är ok att fråga folk vilket parti de röstar på, men det behöver inte innebära att den tillfrågade svarar på frågan. Vid kommun- och folketingsval får alla samma röstsedel, där alla partier och kandidater är listade. Danskar blir förvånade när de får veta att väljare i Sverige i all öppenhet måste ta partispecifika röstsedlar.

Man kan gärna fråga danskar vad de jobbar med, men inte vad de tjänar. Och skatteverket får inte publicera vad folk har för inkomster, som det gjorde förr i tiden.

Danskarna kan vara lite ironiska, även självironiska. Det är ett sätt att distansera sig lite. Även om danskar uppfattar sig själva som rätt trevliga kan det dröja ganska länge innan en ny kollega eller en ny granne bjuds hem. Utlänningar som bor eller arbetar i Danmark tycker ofta att det är svårt att ta sig in i vad de uppfattar som tämligen slutna cirklar. Men det gäller också jylländare (jyder) i Köpenhamn och inte minst köpenhamnare i Jylland.

Jyder har en stark självkänsla, blandad med en gnutta osäkerhet gentemot köpenhamnare. En jyde frågades om han var stolt över att vara jyde. Han tänkte efter och svarade "nej – men tacksam". Den torra humorn som man hittar i Skåne trivs också i Jylland. Och jyder använder ogärna stora ord. Man säger inte "jättebra" utan "inte illa".

Danmark är ett förtroendesamhälle. Man litar på sin granne, sin kollega, sina avtal, sin kommun och sina statliga myndigheter. På så sätt är danskar möjligen mer auktoritetstrogna än svenskar. De förväntar sig att problem och konflikter löses genom samtal och förhandlingar, och att kompromisser uppnås. Strejker är numera sällsynta. Å andra sidan är danskar rätt aggressiva i trafiken, vilket kan vara bra att veta, om man besöker landet.

Danskarna har många helgdagar: nyår, påsk (även torsdagen), kristi himmelsfärdsdag (alltid en torsdag, men många tar även ledigt efterföljande fredag), pingst (också annandag pingst). Det fanns för 250 år sedan fler kristna helgdagar, men de slogs ihop till en "store bededag" (stora bönedagen). Ingen ber idag, men det är en vacker vårfredag, och regeringen lyckades inte avskaffa den, när den försökte våren 2012. Författningsdagen (grundlovsdag) firas den 5 juni, och därefter får man vänta till julen när såväl julafton som juldagen och annandagen är helgdagar. I Danmark firas inte midsommar men väl Sankt Hans afton den 23 juni, men det är ingen helgdag. Mest uppskattade är nog helgdagarna i maj och juni – och julen. Julaftonsmat kan vara fläskstek, men även and eller gås, och dessa äter man också Mortensafton den 10 november.

Trots alla semesterveckor och helgdagar blir det kvar 44 veckor då danskarna arbetar – och enligt internationella statistiker förhållandevis effektivt.

Om våra källor