Estland
Estland är den nordligaste och minsta av de tre baltiska staterna. På kort tid har landet förvandlats från planekonomisk sovjetrepublik till ett av EU:s och Natos mest avancerade IT-samhällen, med starka band till finländskt och svenskt näringsliv. Vad som uppfattas som ett hot från Ryssland har de senaste åren kastat en skugga över landet.
Välj kapitel här
Senaste händelser/kalendarium
Till kalendariet-
2025
-
Mars
-
Socialdemokraterna sparkas från regeringen
Regeringspartierna Reformpartiet och Estland 200 kastar ut socialdemokraterna från koalitionsregeringen sedan man misslyckats med att enas om skattepolitiken. De två partierna kommer i stället att fortsätta att regera på egen hand med stöd av en knapp majoritet i parlamentet. President Alar Karis avskedar därefter socialdemokraternas ministrar. Reformpartiets Kristen Michal fortsätter som premiärminister.
-
Ukrainakris tvingar EU storsatsa på försvaret
EU:s stats- och regeringschefer samlas i Bryssel för ett extra toppmöte. Vid mötet fattas vad EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen kallar ett ”historiskt” beslut om en gemensam storsatsning på försvaret som blir möjlig genom EU-lån och ändrade budgetregler. Mötet hålls några dagar efter det att USA pausat sitt militära stöd till Ukraina och därmed allvarligt försvagat landets möjlighet att försvara sig mot den ryska aggressionen. Planen är att få loss 800 miljarder euro för att öka EU:s militära styrka. Alla EU-länder utom Ungern ställer sig också bakom ett uttalande till stöd för att Ukraina ska få säkerhetsgarantier och delta i eventuella fredsförhandlingar.
-
-
Februari
-
Kristoppmöte efter USA:s kovändning
Efter chockbesked från Vita huset som omkullkastar rådande säkerhetsordning samlas europeiska ledare i Paris för krissamtal. Trumpadministrationen står i begrepp att inleda samtal med Ryssland om kriget i Ukraina, över huvudet på både Ukraina och övriga Europa, och de europeiska ledarna försöker nu hitta ett gemensamt förhållningssätt. Förutom Frankrikes president Emmanuel Macron som kallat till mötet deltar ledarna för Italien, Polen, Spanien, Storbritannien, Tyskland och Danmark (som företräder hela Norden och Baltikum) samt Natos generalsekreterare Mark Rutte, EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och Europeiska rådets ordförande António Costa.
-
Baltikum lämnar det ryska elnätet
De tre baltiska länderna ansluter sig till det centraleuropeiska elsystemet sedan de lämnat Rysslands elnät. Det har varit bestämt sedan länge att de baltiska elnäten skulle ingå i det europeiska, men övergången har dragit ut på tiden av tekniska och finansiella skäl. När Ryssland invaderade Ukraina 2022 snabbades dock processen på. Trots att baltstaterna stoppade importen av rysk gas och elektricitet efter invasionen kunde Moskva kontrollera eltillförseln i elsystemet. Anslutningen till det europeiska systemet sker i närvaro av de baltiska ländernas ledare och EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen. Det är ett ”historiskt ögonblick”, säger hon till de baltiska journalisterna vid den efterföljande presskonferensen, ”kraftledningarna som kopplat er till fientliga grannar hör numera till det förflutna”.
2024
-
December
-
Sabotage på elkablar mellan Estland och Finland
Nya sabotage på kablar i Östersjön uppdagas när elkabeln Estlink 2 mellan Finland och Estland slutar fungera. Oljefartyget Eagle S, som är flaggat på Cooköarna, misstänks ha utfört sabotaget genom att låta ett ankare släpa i havsbotten. Fartyget tas i beslag av finska myndigheter. Det tros ingå i den ryska så kallade skuggflottan, vilket syftar på äldre fartyg som ofta saknar försäkring som transporterar ryska oljeprodukter som står under embargo som följd av Rysslands krig i Ukraina. Det kan dröja ända till sommaren innan kabeln är reparerad enligt tekniska experter. För Estland kommer sabotaget att innebära ökade energikostnader. Regeringen har nu ökat bevakningen av kabeln Estlink 1. Som en följd av kabelsabotagen i Östersjön kommer Nato att ska stärka sin närvaro där, uppger senare generalsekreterare Mark Rutte.
Mer läsning finns här!
I UI:s webbtidning utrikesmagasinet.se hittar du analyser och krönikor skrivna av svenska och internationella forskare, analytiker och journalister med bred erfarenhet av olika länder och regioner.
Det mesta är på svenska och alla artiklar är fritt tillgängliga.
Tipsa gärna dina vänner!
