Estland
https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/estland/
Estland är den nordligaste och minsta av de tre baltiska staterna. På kort tid har landet förvandlats från planekonomisk sovjetrepublik till ett av EU:s och Natos mest avancerade IT-samhällen, med starka band till finländskt och svenskt näringsliv. Vad som uppfattas som ett hot från Ryssland har de senaste åren kastat en skugga över landet.
Estland – Geografi och klimat
Estland är den nordligaste och minsta av de tre baltiska staterna. Dess yta motsvarar Danmarks eller en tiondel av Sveriges. Landets kust löper mot Finska viken i norr och mot Östersjön i väster.
Fakta – Geografi och klimat
- Yta
- 45 227 km2 (2022)
- Tid
- svensk + 1 timme
- Angränsande land/länder
- Lettland, Ryssland
- Huvudstad med antal invånare
- Tallinn 394 000 (uppskattning 2023)
- Övriga större städer
- Tartu 101 000, Narva 67 000, Kohtla-Järve 46 000, Pärnu 44 000 (uppskattning 2023)
- Högsta berg
- Suur Munamägi (318 m ö h)
- Viktiga floder
- Pärnu, Ema och Narva
- Största sjö
- Peipsi järv (Peipussjön)
- Medelnederbörd/år
- Tallinn 560 mm (mest regn faller aug-nov)
- Medeltemperatur/dygn
- Tallinn 16 °C (juli), -3 °C (jan)
Estland – Befolkning och språk
En stor andel av Estlands befolkning är utlandsfödda. Den största minoriteten är ryssar. Mellan 1990–2014 krympte folkmängden kraftigt på grund av utvandring och födelseunderskott. Trenden vände i mitten av 2010-talet under några år men kurvan pekar idag återigen neråt.
Fakta – befolkning och språk
- Befolkning
- ester ca 69 %, ryssar ca 25 %, ukrainare ca 2 %, vitryssar, finnar m fl ca 3 %
- Antal invånare
- 1 366 188 (2023)
- Antal invånare per kvadratkilometer
- 31 (2021)
- Andel invånare i städerna
- 70 procent (2022)
- Nativitet/födelsetal
- 8,6 per 1000 invånare (2022)
- Mortalitet/dödstal
- 12,8 per 1000 invånare (2022)
- Fertilitetsgrad
- 1,6 födda barn per kvinna (2021)
- Befolkningstillväxt
- 1,3 procent (2023)
- Förväntad livslängd
- 77 år (2021)
- Förväntad livslängd för kvinnor
- 81 år (2021)
- Förväntad livslängd för män
- 72 år (2021)
- Andel kvinnor
- 52,5 procent (2022)
- Språk
- estniska är officiellt språk 1
Estland – Religion
Estland är enligt undersökningar ett av världens mest sekulära länder. Mindre än en tiondel av befolkningen anser att religion har en stor betydelse i deras liv.
Estland – Utbildning
Utbildningsnivån i Estland är hög. Den obligatoriska grundskolan varar i nio år, från sju års ålder, och nästan alla elever går vidare till en treårig gymnasieskola eller yrkesskola. Det finns estniskspråkiga och ryskspråkiga skolor liksom blandade skolor.
Fakta – utbildning
- Läs- och skrivkunnighet
- 99,9 procent (2021)
- Andel barn som börjar grundskolan
- 93,7 procent (2017)
- Antal elever per lärare i grundskolan
- 11 (2017)
- Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP
- 5,3 procent (2021)
- Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten
- 14,3 procent (2021)
Estland – Sociala förhållanden
Estlands befolkning blir allt äldre och pensionärerna tillhör landets fattigaste befolkningsgrupp. Gapet mellan fattiga och rika i samhället har minskat de senaste åren men inkomstskillnaderna mellan kvinnor och män är de högsta i EU.
Fakta – sociala förhållanden
- Nativitet/födelsetal
- 8,6 per 1000 invånare (2022)
- Mortalitet/dödstal
- 12,8 per 1000 invånare (2022)
- Spädbarnsdödlighet
- 2 per 1000 födslar (2021)
- Fertilitetsgrad
- 1,6 födda barn per kvinna (2021)
- Förväntad livslängd
- 77 år (2021)
- Offentliga utgifter för hälsovård per invånare
- 2 036 US dollar (2021)
- Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP
- 7,5 procent (2021)
- Andel kvinnor i parlamentet
- 29 procent (2023)
Estland – Kultur
Estland har en rik folkdiktning vars äldsta skikt, runosångerna, förts vidare genom muntlig tradition i många sekler. Mot slutet av 1800-talet, särskilt under förryskningsperioden, blev uppteckning och insamling av folkdikter ett sätt att uttrycka och bevara den nationella särarten.
Estland – Seder och bruk
Modersmål och fosterland är viktiga identitetsskapande begrepp för den estniska majoritetsbefolkningen, som utgör nästan 70 procent av invånarna. Estnisk identitet har starka rötter i det gamla bondesamhällets värderingar, som symboliseras av orörd natur och rustik landsbygdskultur. Folkdräkter, folksånger och muntliga traditioner är populära.
Estland – Äldre historia
Danskar, tyskar, svenskar och ryssar har genom seklerna växlat som härskare i Estland. 1918 lyckades landet göra sig självständigt, men friheten blev kortvarig. 1940 ockuperades landet av Sovjetunionen, 1941 av Tyskland och 1944 åter av Sovjet. Därefter inlemmades Estland som en delrepublik i Sovjetunionen med hårt politiskt förtryck.
Estland – Modern historia
Sovjettiden innebar hårt förtryck och förryskning av Estland. När trycket från Moskva lättade från mitten av 1980-talet vaknade en estnisk nationell rörelse. 1991 blev Estland självständigt från Sovjetunionen. 1990-talet kantades av energikriser och svåra ekonomiska problem, samtidigt som reformer för marknadsanpassning genomfördes. 2004 blev Estland medlem i EU och försvarsalliansen Nato.
Estland – Politiskt system
Innehållet i detta kapitel har flyttat till Inrikespolitik och författning.
Estland – Demokrati och rättigheter
Estland är en väl fungerande demokrati och respekten för mänskliga rättigheter är god. Situationen för den ryska minoriteten har på senare år förbättrats. På senare år har andelen kvinnor på politiska poster ökat.
Estland – Aktuell politik
Innehållet i detta kapitel har flyttat till Inrikespolitik och författning.
Estland – Inrikespolitik och författning
Estland är en republik med ett parlamentariskt styrelseskick. Politiken präglades länge av partisplittring men har stabiliserats. Sedan 2021 leder Reformpartiet en trepartiregering som driver en näringslivsvänlig politik och har gått i bräschen för att stödja Ukraina efter Rysslands invasion 2022. Kaja Kallas var premiärminister till i juli 2024 då hon avgick för att bli EU:s nya utrikeschef. Ny premiärminister är Kristen Michal.
Fakta – politik
- Officiellt namn
- Eesti Vabariik/ Republiken Estland
- Statsskick
- republik, enhetsstat
- Statschef
- president Alar Karis (2021−)
- Regeringschef
- premiärminister Kristen Michal (2024−)
- Viktigaste partier med mandat i senaste val
- Reformpartiet 37, Konservativa folkpartiet Ekre 17, Centerpartiet 16, Estland 200 14, Socialdemokraterna 9, Isamaa 8 (2023)
- Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
- Reformpartiet 34, Centerpartiet 26, Konservativa folkpartiet Ekre 19, högeralliansen Fosterlandets och Res Publicas förbund/Isamaa 12, Socialdemokraterna 10 (2021)
- Valdeltagande
- 63,5 procent i parlamentsvalet 2023
- Kommande val
- parlamentet väljer president 2026, parlamentsval 2027
Estland – Utrikespolitik och försvar
Estlands medlemskap i Nato och i EU från 2004 utgör grunden för landets säkerhets- och utrikespolitik. Estland är en av USA:s mest trogna allierade. Det komplicerade förhållandet till Ryssland har försämrats på senare år, inte minst efter den ryska invasionen i Ukraina 2022.
Fakta – försvar
- Armén
- 4 100 man (2022) 1
- Flygvapnet
- 400 man (2022)
- Flottan
- 400 man (2022) 2
- Militärutgifter i andel av BNP
- 2,09 procent (2022)
- Militärutgifter i andel av statsbudgeten
- 5,3 procent (2022)
2. inklusive 100 värnpliktiga
Estland – Ekonomisk översikt
Estlands liberala marknadsekonomi domineras av en tjänstesektor med avancerad IT-teknik. Genom framgångsrik export har ekonomin återhämtat sig efter upprepade kriser. Budgeten är i balans och statsskulden är den lägsta inom EU. Estland är ett av de länder vars ekonomi hämtade sig snabbast efter coronapandemin.
Fakta – Ekonomi
- BNP per invånare
- 28 333 US dollar (2022)
- BNP-tillväxt
- -1,3 procent (2022)
- Total BNP
- 38 101 miljoner US dollar (2022)
- Jordbrukets andel av BNP
- 2,5 procent (2022)
- Industrins andel av BNP
- 24,0 procent (2022)
- Servicesektorns andel av BNP
- 61,5 procent (2022)
- Inflation
- 21,0 procent (2022)
- Statsskulden i andel av BNP
- 17,2 procent (2022)
- Valuta
- euro
- Varuexport
- 22 360 miljoner US dollar (2022)
- Varuimport
- 25 801 miljoner US dollar (2022)
- Bytesbalans
- -0,8 miljarder US dollar (2022)
- Varuhandeln i andel av BNP
- 126 procent (2022)
- Viktigaste exportvaror
- maskiner och elektrisk utrustning, timmer och trävaror, mineralprodukter, metaller, textilier, livsmedel
- Största handelspartner
- Finland, Sverige, Ryssland, Tyskland, Lettland
Estland – Naturtillgångar, energi och miljö
I nordöstra Estland finns ett av världens största utvinningsbara lager av oljeskiffer. Det används dels till el- och värme, dels för att producera skifferolja och -gas. Men regeringen har beslutat att fasa ut användningen den miljöfarliga oljeskiffern, som bidragit till höga utsläpp av växthusgaser.
Fakta – energi och miljö
- Utsläpp av växthusgaser totalt
- 10,20 miljoner ton koldioxidekvivalenter (2020)
- Utsläpp av växthusgaser per invånare
- 7,67 ton koldioxidekvivalenter (2020)
- Utsläpp av koldioxid totalt
- 7 098 tusen ton (2020)
- Utsläpp av koldioxid per invånare
- 5,3 ton (2020)
- Utsläpp av metangas totalt
- 1 097 tusen ton koldioxidekvivalenter (2020)
Estland – Jordbruk och industri
Mjölkproduktion och mejerinäring är viktiga inkomstkällor inom jordbrukssektorn. Det finns omfattande odlingar av spannmål, baljväxter och potatis. Livsmedel är en viktig del av Estlands export. Inom industrin produceras även elektronik, trävaror, maskiner och metallvaror.
Fakta – jordbruk och industri
- Jordbrukets andel av BNP
- 2,5 procent (2022)
- Andel av landytan som används för jordbruk
- 23,1 procent (2018)
- Andel av landytan som är skogbevuxen
- 56,1 procent (2020)
- Industrins andel av BNP
- 24,0 procent (2022)