Estland

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/estland/

Estland är den nordligaste och minsta av de tre baltiska staterna. På kort tid har landet förvandlats från planekonomisk sovjetrepublik till ett av EU:s och Natos mest avancerade IT-samhällen, med starka band till finländskt och svenskt näringsliv. Vad som uppfattas som ett hot från Ryssland har de senaste åren kastat en skugga över landet.

Estland – Geografi och klimat

Estland är den nordligaste och minsta av de tre baltiska staterna. Dess yta motsvarar Danmarks eller en tiondel av Sveriges. Landets kust löper mot Finska viken i norr och mot Östersjön i väster.

Fakta – Geografi och klimat

Yta
45 227 km2 (2022)
Tid
svensk + 1 timme
Angränsande land/länder
Lettland, Ryssland
Huvudstad med antal invånare
Tallinn 394 000 (uppskattning 2023)
Övriga större städer
Tartu 101 000, Narva 67 000, Kohtla-Järve 46 000, Pärnu 44 000 (uppskattning 2023)
Högsta berg
Suur Munamägi (318 m ö h)
Viktiga floder
Pärnu, Ema och Narva
Största sjö
Peipsi järv (Peipussjön)
Medelnederbörd/år
Tallinn 560 mm (mest regn faller aug-nov)
Medeltemperatur/dygn
Tallinn 16 °C (juli), -3 °C (jan)

Estland – Befolkning och språk

En stor andel av Estlands befolkning är utlandsfödda. Den största minoriteten är ryssar. Mellan 1990–2014 krympte folkmängden kraftigt på grund av utvandring och födelseunderskott. Trenden vände i mitten av 2010-talet under några år men kurvan pekar idag återigen neråt. 

Fakta – befolkning och språk

Befolkning
ester ca 69 %, ryssar ca 25 %, ukrainare ca 2 %, vitryssar, finnar m fl ca 3 %
Antal invånare
1 366 188 (2023)
Antal invånare per kvadratkilometer
31 (2021)
Andel invånare i städerna
70 procent (2022)
Nativitet/födelsetal
8,6 per 1000 invånare (2022)
Mortalitet/dödstal
12,8 per 1000 invånare (2022)
Fertilitetsgrad
1,6 födda barn per kvinna (2021)
Befolkningstillväxt
1,3 procent (2023)
Förväntad livslängd
77 år (2021)
Förväntad livslängd för kvinnor
81 år (2021)
Förväntad livslängd för män
72 år (2021)
Andel kvinnor
52,5 procent (2022)
Språk
estniska är officiellt språk 1
1. ryska är största minoritetsspråk

Estland – Religion

Estland är enligt undersökningar ett av världens mest sekulära länder. Mindre än en tiondel av befolkningen anser att religion har en stor betydelse i deras liv.

Estland – Utbildning

Utbildningsnivån i Estland är hög. Den obligatoriska grundskolan varar i nio år, från sju års ålder, och nästan alla elever går vidare till en treårig gymnasieskola eller yrkesskola. Det finns estniskspråkiga och ryskspråkiga skolor liksom blandade skolor.

Fakta – utbildning

Läs- och skrivkunnighet
99,9 procent (2021)
Andel barn som börjar grundskolan
93,7 procent (2017)
Antal elever per lärare i grundskolan
11 (2017)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP
5,3 procent (2021)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten
14,3 procent (2021)

Estland – Sociala förhållanden

Estlands befolkning blir allt äldre och pensionärerna tillhör landets fattigaste befolkningsgrupp. Gapet mellan fattiga och rika i samhället har minskat de senaste åren men inkomstskillnaderna mellan kvinnor och män är de högsta i EU.

Fakta – sociala förhållanden

Nativitet/födelsetal
8,6 per 1000 invånare (2022)
Mortalitet/dödstal
12,8 per 1000 invånare (2022)
Spädbarnsdödlighet
2 per 1000 födslar (2021)
Fertilitetsgrad
1,6 födda barn per kvinna (2021)
Förväntad livslängd
77 år (2021)
Offentliga utgifter för hälsovård per invånare
2 036 US dollar (2021)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP
7,5 procent (2021)
Andel kvinnor i parlamentet
29 procent (2023)

Estland – Kultur

Estland har en rik folkdiktning vars äldsta skikt, runosångerna, förts vidare genom muntlig tradition i många sekler. Mot slutet av 1800-talet, särskilt under förryskningsperioden, blev uppteckning och insamling av folkdikter ett sätt att uttrycka och bevara den nationella särarten.

Estland – Seder och bruk

Modersmål och fosterland är viktiga identitetsskapande begrepp för den estniska majoritetsbefolkningen, som utgör nästan 70 procent av invånarna. Estnisk identitet har starka rötter i det gamla bondesamhällets värderingar, som symboliseras av orörd natur och rustik landsbygdskultur. Folkdräkter, folksånger och muntliga traditioner är populära.

Estland – Äldre historia

Danskar, tyskar, svenskar och ryssar har genom seklerna växlat som härskare i Estland. 1918 lyckades landet göra sig självständigt, men friheten blev kortvarig. 1940 ockuperades landet av Sovjetunionen, 1941 av Tyskland och 1944 åter av Sovjet. Därefter inlemmades Estland som en delrepublik i Sovjetunionen med hårt politiskt förtryck.

Estland – Modern historia

Sovjettiden innebar hårt förtryck och förryskning av Estland. När trycket från Moskva lättade från mitten av 1980-talet vaknade en estnisk nationell rörelse. 1991 blev Estland självständigt från Sovjetunionen. 1990-talet kantades av energikriser och svåra ekonomiska problem, samtidigt som reformer för marknadsanpassning genomfördes. 2004 blev Estland medlem i EU och försvarsalliansen Nato.

Estland – Demokrati och rättigheter

Estland är en väl fungerande demokrati och respekten för mänskliga rättigheter är god. Situationen för den ryska minoriteten har på senare år förbättrats. På senare år har andelen kvinnor på politiska poster ökat.

Estland – Inrikespolitik och författning

Estland är en republik med ett parlamentariskt styrelseskick. Politiken präglades länge av partisplittring men har stabiliserats. Sedan 2021 leder Reformpartiet en trepartiregering som driver en näringslivsvänlig politik och har gått i bräschen för att stödja Ukraina efter Rysslands invasion 2022. Kaja Kallas var premiärminister till i juli 2024 då hon avgick för att bli EU:s nya utrikeschef. Ny premiärminister är Kristen Michal.

Fakta – politik

Officiellt namn
Eesti Vabariik/ Republiken Estland
Statsskick
republik, enhetsstat
Statschef
president Alar Karis (2021−)
Regeringschef
premiärminister Kristen Michal (2024−)
Viktigaste partier med mandat i senaste val
Reformpartiet 37, Konservativa folkpartiet Ekre 17, Centerpartiet 16, Estland 200 14, Socialdemokraterna 9, Isamaa 8 (2023)
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
Reformpartiet 34, Centerpartiet 26, Konservativa folkpartiet Ekre 19, högeralliansen Fosterlandets och Res Publicas förbund/Isamaa 12, Socialdemokraterna 10 (2021)
Valdeltagande
63,5 procent i parlamentsvalet 2023
Kommande val
parlamentet väljer president 2026, parlamentsval 2027

Estland – Utrikespolitik och försvar

Estlands medlemskap i Nato och i EU från 2004 utgör grunden för landets säkerhets- och utrikespolitik. Estland är en av USA:s mest trogna allierade. Det komplicerade förhållandet till Ryssland har försämrats på senare år, inte minst efter den ryska invasionen i Ukraina 2022.

Fakta – försvar

Armén
4 100 man (2022) 1
Flygvapnet
400 man (2022)
Flottan
400 man (2022) 2
Militärutgifter i andel av BNP
2,09 procent (2022)
Militärutgifter i andel av statsbudgeten
5,3 procent (2022)
1. inklusive 2 600 värnpliktiga
2. inklusive 100 värnpliktiga

Estland – Ekonomisk översikt

Estlands liberala marknadsekonomi domineras av en tjänstesektor med avancerad IT-teknik. Genom framgångsrik export har ekonomin återhämtat sig efter upprepade kriser. Budgeten är i balans och statsskulden är den lägsta inom EU. Estland är ett av de länder vars ekonomi hämtade sig snabbast efter coronapandemin.

Fakta – Ekonomi

BNP per invånare
28 333 US dollar (2022)
BNP-tillväxt
-1,3 procent (2022)
Total BNP
38 101 miljoner US dollar (2022)
Jordbrukets andel av BNP
2,5 procent (2022)
Industrins andel av BNP
24,0 procent (2022)
Servicesektorns andel av BNP
61,5 procent (2022)
Inflation
21,0 procent (2022)
Statsskulden i andel av BNP
17,2 procent (2022)
Valuta
euro
Varuexport
22 360 miljoner US dollar (2022)
Varuimport
25 801 miljoner US dollar (2022)
Bytesbalans
-0,8 miljarder US dollar (2022)
Varuhandeln i andel av BNP
126 procent (2022)
Viktigaste exportvaror
maskiner och elektrisk utrustning, timmer och trävaror, mineralprodukter, metaller, textilier, livsmedel
Största handelspartner
Finland, Sverige, Ryssland, Tyskland, Lettland

Estland – Naturtillgångar, energi och miljö

I nordöstra Estland finns ett av världens största utvinningsbara lager av oljeskiffer. Det används dels till el- och värme, dels för att producera skifferolja och -gas. Men regeringen har beslutat att fasa ut användningen den miljöfarliga oljeskiffern, som bidragit till höga utsläpp av växthusgaser.

Fakta – energi och miljö

Utsläpp av växthusgaser totalt
10,20 miljoner ton koldioxidekvivalenter (2020)
Utsläpp av växthusgaser per invånare
7,67 ton koldioxidekvivalenter (2020)
Utsläpp av koldioxid totalt
7 098 tusen ton (2020)
Utsläpp av koldioxid per invånare
5,3 ton (2020)
Utsläpp av metangas totalt
1 097 tusen ton koldioxidekvivalenter (2020)

Estland – Jordbruk och industri

Mjölkproduktion och mejerinäring är viktiga inkomstkällor inom jordbrukssektorn. Det finns omfattande odlingar av spannmål, baljväxter och potatis. Livsmedel är en viktig del av Estlands export. Inom industrin produceras även elektronik, trävaror, maskiner och metallvaror.

Fakta – jordbruk och industri

Jordbrukets andel av BNP
2,5 procent (2022)
Andel av landytan som används för jordbruk
23,1 procent (2018)
Andel av landytan som är skogbevuxen
56,1 procent (2020)
Industrins andel av BNP
24,0 procent (2022)