2024

• November

• Sabotage utreds efter kabelbrott i Östersjön

  18 november

  Skador har upptäckts på två undervattenskablar för data- och teletrafik i Östersjön, varav den ena går mellan Finland och Tyskland. Misstankar om sabotage utreds och ländernas utrikesministrar säger sig vara ”djupt oroade” över händelsen. "Vår europeiska säkerhet hotas inte bara av Rysslands anfallskrig mot Ukraina, utan också av hybridkrigföring från illvilliga aktörer", säger Elina Valtonen och Annalena Baerbock i ett gemensamt uttalande. Senare säger Tysklands försvarsminister Boris Pistorius att brottet inte beror på en olyckshändelse: "Vi måste slå fast, utan att veta, att detta var en 'hybridaktion'. Vi måste anta, utan att ha kunskap om vem som står bakom, att det var sabotage." Finländska nätoperatören Cinia upptäckte brottet tidigt den 18 november, och säger att det inträffade i svensk ekonomisk zon, öster om Öland. Internettrafiken har inte störts nämnvärt i Finland. Den 117 mil långa kabeln togs i drift 2016. Centralkriminalpolisen i Finland inleder en utredning den 19 november. Förutom sabotage kan kablar skadas av exempelvis bottentrålning eller eftersläpande fartygsankare. Även en kabel mellan Sverige och Litauen rapporteras nyligen ha skadats.

• Oktober

• Ryssland kritiserar Finlands beslut att beslagta fastigheter

  30 oktober

  Ryssland protesterar mot att Finland belagt över 40 ryskägda fastigheter och bostadsrätter i bland annat Helsingfors och på Åland med kvarstad. Ryska UD har kallat upp Finlands Moskvaambassdör för samtal och skickat diplomatiska noter. Protesten kom sedan Utsökningsverket, motsvarande svenska Kronofogden, i slutet av oktober beslutade att beslagta ryskägd egendom efter en dom i Helsingfors tingsrätt. Tingsrättens beslut byggde på en dom 2023 i Permanenta skiljedomstolen i Haag att Ryssland måste betala det ukrainska energibolaget Naftogaz mer än 5 miljarder euro i ersättning för skador orsakade av Rysslands olagliga ockupation av Krim 2014. 

• Juli

• Asylsökande kan avvisas vid gränsen

  12 juli

  Den finländska riksdagen antar en lag som ger gränsvakter möjlighet att avvisa asylsökande under vissa omständigheter. Kritiker inom oppositionen anser att lagen strider mot grundlagsstadgade folkrättsliga åtaganden och ute på gatorna i Helsingfors protesterar människor mot vad de kallar deportationslagen. Lagen tillkommer efter en period med ett snabbt stigande antal asylsökande vid gränsen mot Ryssland. Finlands regering har anklagat Ryssland för att organisera flyktinginflödet, något som den ryska regeringen förnekar. Finland betecknar flyktingströmmen som en rysk hybridattack. Lagen ska gälla i ett år. Hösten 2023 kom närmare 1 000 migranter utan visum till den östliga gränsen. Som en följd stängde Finland i december gränsen mot Ryssland.

• Riksdagen godkänner försvarspakten med USA

  1 juli

  Den finländska riksdagen godkänner enhälligt det försvarsavtal som Finlands regering har slutit med USA (se December 2023). Överenskommelsen ger USA tillgång till 15 baser i Finland och ses som ett komplement till medlemskapet i Nato. USA har ingått liknande försvarsavtal med elva andra Natoländer, däribland Sverige, Norge och Danmark.

• Juni

• Stark vänstervind i EU-valet

  9 juni

  Samlingspartiet förblir största parti när finländarna väljer sina 15 ledamöter till EU-parlamentet. Vänsterförbundet går mycket starkt framåt, dess väljarstöd mer än fördubblas och ger två nya mandat. Sannfinländarnas stöd nästan halveras jämfört med Europavalet 2019 och partiet förlorar ett av sina två mandat. Samlingspartiet når 24,8 procent (4 mandat), Vänsterförbundet 17,3 procent (3 mandat), Socialdemokraterna 14,9 procent (2 mandat), Centern 11,8 procent (2 mandat), De gröna 11,3 procent (2 mandat), Sannfinländarna 7,6 procent (1 mandat) och Svenska folkpartiet 6,1 procent (1 mandat). Kristdemokraterna hamnar under spärren med 4,6 procent. Valdeltagandet uppgår bara till drygt 40 procent.