2025

• Mars

• Ukrainakrisen tvingar EU storsatsa på försvaret

  6 mars

  EU:s stats- och regeringschefer däribland statsminister Petteri Orpo deltar i ett extrainsatt EU-toppmöte med anledning av Ukrainakrisen. Vid mötet fattas vad EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen kallar ett ”historiskt” beslut om en gemensam storsatsning på försvaret som blir möjlig genom EU-lån och ändrade budgetregler. Mötet hålls några dagar efter det att USA pausat sitt militära stöd till Ukraina och därmed allvarligt försvagat landets möjlighet att försvara sig mot den ryska aggressionen. Planen är att få loss 800 miljarder euro för att öka EU:s militära styrka. Alla EU-länder utom Ungern ställer sig också bakom ett uttalande till stöd för att Ukraina ska få säkerhetsgarantier och delta i eventuella fredsförhandlingar.

• Finland friger fartyg misstänkt för sabotage i Finska viken

  2 mars

  Tre besättningsmedlemmar på ett oljefartyg är fortsatt belagda med reseförbud misstänkta för inblandning i sabotage av undervattenskablar mellan Finland och Estland, uppger finländsk polis. (se 25 december 2024)  Fem andra besättningsmedlemmar är fortsatt misstänkta, men får liksom övriga besättningen på Eagle S lämna Finland. Oljeartyget eskorteras till internationellt vatten. Eagle S tros ingå i den ryska skuggflottan, som syftar på äldre fartyg som ofta saknar försäkring som transporterar ryska oljeprodukter som står under embargo som följd av Rysslands krig i Ukraina.  

• Krismöte om Europas säkerhet

  2 mars

  Storbritanniens premiärminister Keir Starmer håller möte med allierade ledare om krisen i relationen med USA om Europas och Ukrainas säkerhet. Mötet äger rum sedan president Donald Trump och vicepresident JD Vance skällt ut Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i Vita huset två dagar tidigare. Starmer försöker, liksom Frankrikes president Emmanuel Macron, inta en ledarroll när en ”allians av villiga” länder ska försöka rädda situationen. Starmer säger att mötet har enats om en plan med fortsatt militärt stöd till Ukraina, stärkt försvar vid en fred, samt säkerhetsgarantier. Macron föreslår i sin tur en månadslång vapenvila. Förutom Starmer, Macron och Zelenskyj deltar president Alexander Stubb, Sveriges statsminister Ulf Kristersson, ledare för Danmark, Italien, Kanada, Nederländerna, Norge, Polen, Rumänien, Spanien, Tjeckien och Tyskland, liksom Natochefen Mark Rutte, EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen, EU:s ordförande António Costa, samt Turkiets utrikesminister.

• Februari

• Kristoppmöte efter USA:s kovändning

  17 februari

  Efter chockbesked från Vita huset som omkullkastar rådande säkerhetsordning samlas europeiska ledare i Paris för krissamtal. Trumpadministrationen står i begrepp att inleda samtal med Ryssland om kriget i Ukraina, över huvudet på både Ukraina och övriga Europa, och de europeiska ledarna försöker nu hitta ett gemensamt förhållningssätt. Förutom Frankrikes president Emmanuel Macron som kallat till mötet deltar ledarna för Italien, Polen, Spanien, Storbritannien, Tyskland, Danmarks statsminister Mette Frederiksen som företräder hela Norden och Baltikum samt Natos generalsekreterare Mark Rutte, EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och Europeiska rådets ordförande António Costa.

• Januari

• Nato ökar närvaron i Östersjön mot skuggflottan

  14 januari

  Ledare för Natoländer i Östersjöregionen enas om att öka sin militära närvaro i Östersjön liksom övervakningen av fartyg som misstänks tillhöra ryska skuggflottan. Avsikten är att skydda viktig infrastruktur som oljeledningar samt el- och datakablar. "Skuggflottan är inte bara ett hot mot kritisk infrastruktur, utan också mot miljön", säger Finlands president Alexander Stubb. Han delar värdskapet med Estlands premiärminister Kristen Michal. Båda länder har nyligen drabbats av kabelbrott som misstänks bero på sabotage.  Ledarna enas om att fortsätta besiktningar av fartyg. Stubb anser efteråt att mötet har sänt ett tydligt budskap till Ryssland. Bland förslagen märks att ta fram åtgärder för att se till att de som orsakar en skada också är ersättningsansvarig. Natos generalsekreterare Mark Rutte offentliggör även initiativet ”Baltic Sentry” som innebär att alliansen ska sätta in fler fartyg, flygplan och drönare, liksom ubåtar. Vid mötet deltar även EU-kommissionens vice ordförande Henna Virkkunen, Danmarks statsminister Mette Frederiksen, Sveriges statsminister Ulf Kristersson, Litauens president Gitanas Nausėda, Lettlands president Edgars Rinkēvičs, Tysklands förbundskansler Olaf Scholz och Polens premiärminister Donald Tusk.