2024

• Juli

• Asylsökande kan avvisas vid gränsen

  12 juli

  Den finländska riksdagen antar en lag som ger gränsvakter möjlighet att avvisa asylsökande under vissa omständigheter. Kritiker inom oppositionen anser att lagen strider mot grundlagsstadgade folkrättsliga åtaganden och ute på gatorna i Helsingfors protesterar människor mot vad de kallar deportationslagen. Lagen tillkommer efter en period med ett snabbt stigande antal asylsökande vid gränsen mot Ryssland. Finlands regering har anklagat Ryssland för att organisera flyktinginflödet, något som den ryska regeringen förnekar. Finland betecknar flyktingströmmen som en rysk hybridattack. Lagen ska gälla i ett år. Hösten 2023 kom närmare 1 000 migranter utan visum till den östliga gränsen. Som en följd stängde Finland i december gränsen mot Ryssland.

• Riksdagen godkänner försvarspakten med USA

  1 juli

  Den finländska riksdagen godkänner enhälligt det försvarsavtal som Finlands regering har slutit med USA (se December 2023). Överenskommelsen ger USA tillgång till 15 baser i Finland och ses som ett komplement till medlemskapet i Nato. USA har ingått liknande försvarsavtal med elva andra Natoländer, däribland Sverige, Norge och Danmark.

• Juni

• Stark vänstervind i EU-valet

  9 juni

  Samlingspartiet förblir största parti när finländarna väljer sina 15 ledamöter till EU-parlamentet. Vänsterförbundet går mycket starkt framåt, dess väljarstöd mer än fördubblas och ger två nya mandat. Sannfinländarnas stöd nästan halveras jämfört med Europavalet 2019 och partiet förlorar ett av sina två mandat. Samlingspartiet når 24,8 procent (4 mandat), Vänsterförbundet 17,3 procent (3 mandat), Socialdemokraterna 14,9 procent (2 mandat), Centern 11,8 procent (2 mandat), De gröna 11,3 procent (2 mandat), Sannfinländarna 7,6 procent (1 mandat), Svenska folkpartiet 6,1 procent (1 mandat), Kristdemokraterna 4,6 procent. Valdeltagandet var bara drygt 40 procent.

• Maj

• Rapport: Samers rättigheter på undantag

  20 maj

  Finland kränker den samiska befolkningens rättigheter och förutsättningarna för försoning mellan den finländska staten och minoriteten har försämrats på senare år. Slutsatserna dras av en sannings- och försoningskommission som inrättades 2021 och har letts av människorättsjuristen Martin Scheinin. 1995 gav grundlagen samerna ställning som urfolk och rättighet till kulturellt självstyre i det som ses som hembygdsområde, men det finns motsättningar. Sedan 2011 godkänner landets högsta förvaltningsdomstol inte sametingets uppfattning om vem som ska få kandidera och vem som har rösträtt i val till tinget. (Sametinget vill betona språkliga kriterier.)

• April

• Asyl- och medborgarskapsregler skärps

  18 april

  Regeringen lägger fram lagändringar som ska skärpa invandringspolitiken. Ett av förslagen är att den som söker asyl måste upphålla sig i närheten av gränsen medan en asylansökan behandlas. Det ska också bli svårare för en asylsökande att byta grund för en ansökan om uppehållstillstånd genom att skaffa sig ett jobb eller börja studera. Ett syfte är att snabba på aylsprocessen, ett annat att avvisning ska ske snabbare om asyl inte beviljas. I framtiden ska det vidare krävas åtta års bosättning i Finland, inte som nu fem år, för att få finländskt medborgarskap. Inrikesminster Mari Rantanen aviserar att fler förslag till nyordningar kommer efter sommaren 2024.