Åland

Åland tillhör Finland men öarna utgör ett självstyrande landskap. Nästan hela befolkningen är svenskspråkig. De viktiga näringarna sjöfart, handel och turism har på senare år kompletterats med företag inom IT, spel och finanstjänster medan fiskets betydelse har krympt.

Åland ligger i Östersjön, ungefär mellan Åbo i Finland och Stockholm i Sverige. Runt 60 av de drygt 6 700 öarna i ögruppen är bebodda. Landytan är 1 553 kvadratkilometer (lite mer än Ölands yta).

Jämfört med för cirka 100 år sedan har Ålands befolkning ökat med 50 procent. Av de drygt 30 000 ålänningarna bor omkring två tredjedelar på huvudön Fasta Åland där huvudorten Mariehamn ligger. Mariehamn har inte fullt 12 000 invånare (2023). Åtta av tio ålänningar tillhör Finlands evangelisk-lutherska kyrka.

Nästan alla ålänningar talar svenska och enligt lag ska Åland bevaras svenskspråkigt. Som enda främmande språk är engelska obligatoriskt ämne i åländska skolor. Undervisning i finska och andra språk är frivillig.

Historia

Redan under forntiden talade Ålands invånare svenska. Ålderdomliga drag från fornsvenska finns kvar på Åland liksom i finlandssvenska dialekter.

Under vikingatiden utvecklades öarna till ett av Nordens tätast befolkade områden, med omfattande handelsförbindelser med grannarna.

När Finland överlämnades till Ryssland efter Finska kriget 1808–1809 (se Modern historia) följde Åland med. Trots att Ryssland enligt avtal inte fick bygga försvarsanläggningar på Åland uppfördes en stor fästning i Bomarsund under perioden 1836–1853. Den ockuperades och sprängdes 1854 av en engelsk-fransk flottstyrka. Enligt det så kallade Ålandsservitutet som ingick i det fredsavtal som slöts i Paris två år senare skulle inga militära befästningar tillåtas på Åland.

Efter ryska revolutionen 1917 uppstod en ny tvist om Åland mellan Sverige och Finland. Ålänningarna krävde att få ansluta sig till Sverige. Den finländska regeringen förklarade att Åland tillhörde Finland men gav 1920 ögruppen visst självstyre.

År 1921 beslöt Nationernas förbund (FN:s föregångare) att Åland inte skulle avskiljas från Finland men att ålänningarna skulle få garantier om att svenskheten bevarades, att Åland skulle få behålla sin neutralitet och att inga militära förband skulle placeras där. Dessa garantier slogs fast i Ålandskonventionen som samma år ersatte Ålandsservitutet.

Under andra världskriget byggde Finland befästningar på Åland. 1945 begärde Åland åter att få ansluta sig till Sverige, som dock inte ville riva upp beslutet om Finlands suveränitet över ögruppen.

I fredsfördraget mellan Finland och Sovjetunionen 1947 bekräftades på nytt att Åland inte fick befästas. En följd av Ålands särskilda ställning är att ålänningar är befriade från värnplikt.

Politik

År 1951 fick Åland en ny självstyrelselag med utökade garantier för att svenska språket och kulturen skulle bevaras. Ålands särställning stärktes ytterligare 1993 då landskapet fick större ekonomisk frihet. Självstyret ger också Åland rätt att stifta lagar inom hälso- och sjukvård, utbildning, kultur, kommunikationer och polisväsendet.

För ändringar i maktfördelningen mellan Åland och Finland krävs att Finlands riksdag och Ålands parlament, lagtinget, kommer överens. Finland representeras på Åland av en landshövding, som utses av Finlands president i samråd med talmannen i lagtinget.

Lagtinget har 30 ledamöter som väljs i allmänna val för en mandatperiod på fyra år. Rösträttsåldern är 18 år. Åland väljer också en representant till Finlands riksdag. 

Självstyrets verkställande makt ligger hos landskapsregeringen (tidigare landskapsstyrelsen) som utses av lagtinget och leds av lantrådet (ordföranden).

Ålands regeringar har dominerats av borgerliga koalitioner. I lagtingsvalet i oktober 2023 blev Liberalerna största parti och Centern näst störst. De styr nu Åland i koalition med Socialdemokraterna. Tillsammans har de tre partierna 20 av de 30 platserna. Oppositionen utörs av Obunden samling, Moderaterna och Hållbart initiativ. Obunden samling bildades av personer som lämnat Centern och har tidigare samarbetat med Moderaterna. Hållbart initiativ samarbetar med "gröna" partier i Europa.

Utöver partier som har plats i lagtinget kan nämnas Ålands framtid, som förespråkar åländsk självständighet.

I de senaste valrörelserna har livliga debatter förts om bland annat EU-regler för jakten på sjöfågel och fiskodlingarnas miljöpåverkan. Ålands möjligheter att påverka frågor inom EU har ofta debatterats. Regeringen i Helsingfors har varit negativ till att låta Åland föra sin egen talan i Bryssel i frågor där Åland har rätt att stifta sina egna lagar.

År 2010 fick Åland rätt att ständigt ha sin egen flagga hissad tillsammans med Finlands och EU:s flaggor vid Finlands EU-representation i Bryssel.

Lagen ger Åland rätt att ställa sig utanför avtal mellan Finland och främmande nationer. En separat folkomröstning hölls därför 1994 för att avgöra om Åland skulle ansluta sig till EU tillsammans med Finland. En majoritet var för en anslutning men under förhandlingarna om medlemskap genomdrev Finland, på ålänningarnas begäran, att Åland i likhet med Kanarieöarna skulle vara ett eget skatteområde inom EU. Åland fick även behålla den så kallade hembygdsrätten som innebär att endast personer bosatta på Åland får äga mark och fastigheter eller driva företag där.

Åland har haft en egen representant i Nordiska rådet sedan 1970.

Ekonomi

Traditionellt försörjde sig ålänningarna på en kombination av åkerbruk, boskapsskötsel och fiske. Senare har öarnas ekonomi dominerats av sjöfart, handel och turism. Till det kommer i dag bland annat IT-företag. Östersjöfisket har, liksom fiskodlingar, förlorat i betydelse.

Många turister besöker den åländska skärgården med sina vackra vikar, öar och vyer med öppet hav. Besökare kan hyra cyklar, kanoter, kajaker eller vandra. De flesta turisterna kommer från Sverige och det finländska fastlandet.

Färjetrafiken till Ålands hamnar ökade avsevärt när EU år 1999 avskaffade den skattefria försäljningen ombord på fartyg mellan EU-länder. Eftersom Åland står utanför EU:s skatteområde kunde taxfree-försäljningen fortsätta på fartyg som går till åländsk hamn. Ett bakslag kom 2008 när EU förbjöd snusförsäljning ombord på åländska färjor utanför åländskt farvatten.

Bruttonationalprodukten (BNP) per invånare är högre i Åland än i övriga finländska landskap, och arbetslösheten är relativt låg. Sedan 2002 är euro den enda lagliga valutan på öarna.

Färjetrafik binder samman Åland med Sverige, Estland och Finlands fastland. Det finns en flygplats i Mariehamn och flygtrafik till både Sverige och Finland. Åland saknar järnväg. Lokaltrafiken sköts med bussar och med båtar som går mellan öarna.