Finland – Demokrati och rättigheter

Finland är en rättsstat och en demokrati med starka och oberoende institutioner. De mänskliga rättigheterna garanteras i lagstiftningen och respekteras väl. Samtidigt har främlingsfientlighet lett till att det förekommit medborgargarden med rasistiska budskap, och tonläget hos företrädare för vissa politiska partier kan väcka anstöt.

Valen i Finland är fria och rättvisa. En mångfald av partier speglar olika åsikter och tillstånd för demonstrationer behövs inte. Civilsamhällesorganisationer kan verka fritt och föreningslivet är aktivt i förhållande till befolkningstalet. Religionsfrihet råder och respekteras.

Finland har ett sameting, som i varierande grad har inflytande i frågor som berör samer, åtminstone i det samiska kärnområdet i norr. Men liksom Sverige har Finland inte ratificerat ILO:s konvention om urfolks rättigheter. Huvudanledning är olika syn på ägande- och nyttjanderätt till mark. Från FN och Europarådet har Finland fått viss kritik för att ha en diskriminerande sametingslag. 2023 uppfyllde den nya, borgerliga regeringen ett vallöfte genom att överlämna ett uppdaterat lagförslag till riksdagen. En omstridd fråga är lagens definition av vem som räknas som same.

Finland har vid upprepade tillfällen kritiserats av organisationer för mänskliga rättigheter för att inte göra tillräckligt för att förebygga våld mot kvinnor. Trots det rankades Finland som världens näst mest jämställda land 2022, enligt Word Economic Forum. Finland har haft kvinnor både på presidentposten och som statsminister.

Även om toleransen har ökat på senare år kan negativa attityder förekomma mot etniska minoriteter och hbtq-personer. Social- och hälsovårdsministeriet har fastställt ett program som syftar till att förbättra romernas ställning. Men mycket återstår att göra. Bland annat slutar en oproportionerligt stor andel romska barn skolan i förtid.

Lagen förbjuder diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet. Samkönade par kan ingå äktenskap men kyrkan har än så länge sagt nej till att viga par av samma kön. 2023 antog riksdagen den så kallade translagen som ger medborgare över 18 år juridisk rätt att själv fastställa sitt kön. Den som genomgår en könskorrigering måste inte låta sterilisera sig.

Finland är ett av de minst korrumperade länderna i världen enligt Transparency International index över förväntad korruption (se rankningslistan här). Bara Danmark bedöms ha mindre problem med korruption.

YTTRANDEFRIHET OCH MEDIER

Enskilda kan fritt och öppet kritisera statsmakterna utan risk för repressalier. Yttrandefriheten är grundlagsfäst och offentlighetsprincipen ger allmänheten liksom journalister tillgång till offentliga handlingar. Massmedier är oberoende i förhållanden till makten, även om marknaden för dagstidningar är relativt koncentrerad.

Reportrar utan gränser (RUG) placerar Finland på plats 5, bland de bästa platserna, på sin lista över pressfriheten i 180 länder (se rankningslistan här).

RÄTTSVÄSEN OCH RÄTTSSÄKERHET

Finland är en väl fungerande rättsstat. Domstolarnas oberoende garanteras i grundlagen och landet har en justitiekansler med grundlagsskydd och oberoende ställning. Justitiekanslern övervakar att myndigheterna följer gällande rätt. 

Straffbarhetsåldern är 15 år, men lindrigare straff på fyra månader upp till ett år förekommer för personer under 18 år.

Rättssystemet liknar det svenska, uppdelat i allmänna domstolar för tviste- och brottmål samt förvaltningsdomstolar för offentligrätt. Men det finns intressanta skillnader mellan rättssystemen i Sverige och Finland. En är att storleken på böter avgörs av taxerad inkomst, alltså hur mycket den som bötfälls kan betala. Det finns omtalade fall där fortkörning har bestraffats med bötesbelopp på motsvarande över en miljon kronor.

Koranbränningar, som de som skett i Sverige, är straffbara i Finland. Det finns lagrum som täcker brott mot trosfrid, vilket innebär att det inte är tillåtet att vanhelga skrifter som trossamfund i Finland ser som heliga. Internet räknas också som offentlig plats.

Organiserad brottslighet med internationell anknytning är mindre vanlig i Finland än i de flesta länder i världen, också allvarliga gängrelaterade våldsbrott mellan ungdomar av den typ som förekommit i Sverige på senare år. Däremot har vapenlagarna dragit till sig intresse efter dödliga skottdåd i skolor, senast i april 2024. Lagarna kom först att ifrågasättas efter en massaker i en skola i Kauhajoki 2008 då tio personer miste livet. Finlands vapenlagar har tillhört de mest liberala i världen, men den som ansöker om vapenlicens måste ange ett syfte som kan bedömas som rimligt. Jaktintresse styrks med jaktkort. Antalet jägare är större i Finland än i Sverige trots mindre befolkning att döma av antalet jaktkort som löses. I slutet av 2000-talets första årtionde fanns cirka 1,6 miljoner registrerade skjutvapen och medborgare kunde från 15 års ålder köpa vapen, inklusive automatvapen. Vapenlagarna skärptes 2011 och numer är åldersgränsen för vapenlicens 18 år och för handeldvapen gäller 20 år.

Om våra källor