Finland – Naturtillgångar, energi och miljö

Energikonsumtionen är relativt hög i Finland, som använder betydligt mer kärnkraft än många andra EU-länder. Landet har importerat rysk olja och gas, men handeln stoppades våren 2022 till följd av EU-sanktionerna mot Ryssland. Finland förbrukar också stora mängder biobränsle som torv och trä.

Den stora mängden energi används dels till uppvärmning, dels till energislukande processer inom pappersindustrin. Skogen är en av Finlands viktigaste råvaror. Skogsråvaror används i trä-, cellulosa- och pappersindustrin samt för tillverkning av tändstickor och träull. Landet är en av världens största tillverkare av papper och kartong.

All gas och nästan all olja importerades från Ryssland före de skarpaste sanktionerna mot landet som en konsekvens av kriget i Ukraina. 2020 blev Finland del av en gemensam gasmarknad med Lettland och Estland. Finland kan därmed få gas via en ny gasledning från lettiska gaslager i Incukalns, vilket man hoppas ska innebära att beroendet av rysk gas kan minska. Efter att Ryssland i maj 2022 stoppade exporten av gas till Finland tecknades ett tioårskontrakt på ett gigantiskt terminalfartyg för flytande gas (LNG) med avsikten att från 2023 säkra gasförsörjningen och bryta beroendet av rysk gas. Terminalfartyget, som ligger i Ingå djuphamn, gjorde det även möjligt att leverera gas till de baltiska staterna och till Polen via gasledningen Balticconnector. Men i oktober 2023 konstaterades läckage från ledningen i Finska viken, vilket gav upphov till misstankar om sabotage. I polisens utredning av händelsen bärgades ett ankare från ett kinesiskflaggat fartyg som rört sig mellan ryska hamnar.

Frysningen av utbytet med Ryssland har lett till stopp för ett kärnkraftverk som skulle ha byggts i Pyhäjoki på västkusten, cirka 15 mil fågelvägen från Skellefteå i Sverige. Avtalet med den ryska leverantören har sagts upp. De inblandade bolagen har krävt stora skadestånd av varandra.

Finland har fem kärnreaktorer i bruk, två i Lovisa vid Finska viken och tre i Olkiluoto på Bottenhavskusten mellan Björneborg och Åbo. Den senaste, Olkiluoto-3, är Europas största kärnreaktor och togs i drift våren 2023 (samma dygn som Tyskland stängde sina sista reaktorer). Olkiluoto-3 är av modernare typ än Finlands övriga reaktorer men försenades och fördyrades kraftigt. Den skulle ha varit i gång 2009 och var ursprungligen kostnadsberäknad till 3,5 miljarder euro, men slutnotan blev cirka 10 miljarder.

Tidvis importerar Finland också el från Sverige. När Olkiluoto-3 togs i drift minskade importen. Eftersom elmarknaden numer är gränsöverskridande kan följden av minskat importbehov i Finland bli att elpriset i Sverige sjunker.

Även om motståndet mot kärnkraften inte har varit lika starkt i Finland som i många andra länder, har dess för- och nackdelar diskuterats mer i takt med att klimatfrågorna hamnat på den politiska dagordningen.

I statens budgetförslag för 2024 har den borgerliga regeringen minskat anslagen till miljö- och naturvård med en tredjedel, enligt etermediebolaget Yle.

I norra delarna av landet, bland annat längs gränsen till Sverige, håller stora vindkraftsparker på att utvecklas. Längs västkusten tillkommer nya vindmöllor hela tiden. I Österbotten fanns det vid slutet av 2022 över 200 stycken. Den framtida utökningen i Bottenviken väntas ske nästan uteslutande till havs.

Järnmalm utvinns liksom koppar, nickel, bly, zink och ädelmetaller som guld och silver. Även vissa sällsynta legeringsmetaller utvinns. Gruvindustrin var fram till 1990-talet stängd för utländska aktörer, i dag är flera utländska bolag verksamma.

I sydöstra Finland upptäcktes i mitten av 1900-talet spektrolit, en ovanlig variant av mineralet fältspat, som tack vare färger som skiftar främst i blått nu är eftersökt som smyckessten.

ENERGIFÖRSÖRJNING

Energibehovet täcks till avsevärd del av inhemska källor, såsom värmeenergi från industriavfall, torv och trä, kärnkraft och vattenkraft. Biobränslen och avfall är sammantaget största energikällan (nästan en tredjedel), enligt energiorganet IEA. Därefter följer kärnkraft, olja, kol och fossilgas (naturgas) samt vattenkraft. Drygt en fjärdedel av energibehovet täcktes 2023 av olja och gas.

För elproduktionen är kärnkraftens relativa betydelse större och andelen växer, trots problem med byggförseningar vid kärnkraftsreaktorerna i Olkiluoto. 2023 stod kärnkraften för ungefär 40 procent av Finlands elproduktion.

2020 producerades för första gången på över 50 år över hälften av Finlands elproduktion med förnyelsebara energikällor, enligt Statistikcentralen. Vattenkraft, vind- och solkraft utgör bara några få procent av den sammanlagda energiproduktionen, men särskilt vindkraftens bidrag till elförsörjningen växer.

Kolkraftverket Hanaholmens kraftverk i Helsingfors stängde 2023, två år tidigare än planerat. Verket stod ensamt för två procent av Finlands klimatutsläpp.

KLIMAT OCH MILJÖ

Totalt sett är Finlands utsläpp av växthusgaser inte så stora, om än större än Norges och Sveriges. Utslaget per invånare ligger Finland och Norge jämsides men det betyder att utsläppen är klart större än svenskarnas eftersom Sverige har större befolkning än grannländerna. Drygt 35 länder i världen släpper ut mer än Finland per invånare.

Finland är part i Parisavtalet både som EU-medlem och som egen nation. Alla EU-länder har en gemensam och uppdaterad nationell klimatplan (NDC), där målet är minst 55 procents minskning av utsläpp av växthusgaser till 2030, räknat från 1990. EU:s långsiktiga strategi (LTS) är att unionen ska vara klimatneutral och alltså uppnå nettonollutsläpp senast 2050. Finland har också ett eget mål: att före 2035 vara fossilfritt. Miljöorganisationer hävdar dock att det blir svårt för Finland att nå de ambitiösa målen om inte användningen av det inhemska fossila bränslet torv fasas ut.

En annan utmaning är att skogarna, som utgör Finlands största kolsänka, genom avverkning blivit en utsläppskälla.

Klimatutmaningar

Finland ligger bra till för att hantera klimatförändringarna, nästan i topp i klimatanpassningsindexet ND-Gain (se hela listan här). Bara Norge bedöms ha ett bättre läge totalt sett.

Övriga miljöproblem

Den biologiska mångfalden minskar särskilt i marina miljöer, enligt forskare som uttrycker oro särskilt för tillståndet i Östersjön. Längs Finlands kust minskar många arter särskilt till följd av övergödning, men även klimatförändringar påverkar ekosystemen. Farhågorna som uttrycks i en rapport publicerad i mars 2024 överensstämmer med observationer som gjorts av forskare i Sverige. Blåstång och blåmusslor hör till de arter som minskar.

Finland och även Sverige fick kritik av Världsnaturfonden WWF i början av 2025 för att inte skydda viktiga ur- och naturskogar genom att utnyttja kryphål. De lever därmed inte upp till EU-åtaganden när tusentals hektar skog avverkas. De båda grannländerna har mest skog i förhållande till landytan av alla länder i Europa.

Finland har tidigare minskat sitt sopberg genom att exportera hushållsavfall till förbränningsanläggningar i Sverige och Estland. Nu sker i stället import av sopor som bränns till bland annat fjärrvärme, då träimport från Ryssland har upphört till följd av Ukrainakriget. Anläggningar i Finland har byggts ut på senare år, och då räcker landets egna sopor inte till för att de ska kunna köras för fullt. Personer i branschen uppgav 2023 för etermediebolaget Yle att de också kunde märka att ekonomin inte längre gick som tåget: både byggavfall och hushållsavfall hade minskat. En följd har blivit import av avfall från Italien, som har stora sopberg att hantera. I soporna från Italien har man enligt Yle tagit bort biologiskt avfall och metaller som gått att återvinna. Totalt sett exporterar Finland fortfarande avfall, trots sopimporten. Plaster och metaller körs till andra länder.

Om våra källor