Finland – Religion

Finland har ingen statskyrka men två så kallade folkkyrkor. Den ena är evangelisk-lutherska kyrkan, som runt åtta av tio invånare tillhör. Den andra är den finska ortodoxa kyrkan med cirka 60 000 medlemmar.

Sedan början av 1990-talet har runt en halv miljon finländare lämnat den evangelisk-lutherska kyrkan. Trots detta döper de flesta finländare fortfarande sina barn och gifter sig i kyrkan. De flesta finländare går dock bara i kyrkan någon gång per år.

Kvinnors möjlighet att prästvigas har varit omstridd men år 2010 utsågs för första gången en kvinna till biskop inom den evangelisk-lutherska kyrkan.

Av frikyrkorna är pingstvännerna störst med ungefär 50 000 medlemmar. Det finns också mindre grupper av katoliker, judar och muslimer. Även Jehovas vittnen och mormoner är aktiva i Finland sedan flera decennier.

I nordvästra Finland finns laestadianer. Även om rörelsen liksom i Sverige har gått tillbaka är Finland dess största utbredningsområde. Laestadianismen föddes på 1800-talet som en asketisk väckelserörelse i Karesuando och Pajala, inom den dåvarande statskyrkan i Sverige. I Finland avskaffades statskyrkosystemet redan 1870.

Tatarer grundade den första muslimska församlingen i Finland på 1920-talet, några år efter självständigheten. På 1800-talet kom tatarer till Finland med den ryska armén.

Nästan var femte finländare tillhör inget religiöst samfund.

Sedan krigen (se Äldre historia) finns det många soldatgravar i anslutning till kyrkorna. Det är särskilt vanligt att finländare besöker gravplatserna och tänder ljus på självständighetsdagen och vid jultid, oavsett om de är praktiserande troende eller inte.

Koranbränningar, som de som skett i Sverige, är straffbara i Finland. Det finns lagrum som täcker brott mot trosfrid, vilket innebär att det inte är tillåtet att vanhelga skrifter som trossamfund i Finland ser som heliga. Internet räknas då också som offentlig plats.

Om våra källor