Finland – Sociala förhållanden

Finland är en välfärdsstat och placerar sig högt i internationella jämförelser av social och ekonomisk utveckling, jämställdhet med mera. En generös socialpolitik och sociallagstiftning ger finländarna ett väl fungerande trygghetssystem, men sparpaket som lagts fram för att ta ned kostnaderna skapar motsättningar. Ett startkit med babykläder till blivande föräldrar har blivit en rättighet och inspirerat till efterföljd i andra länder.

Finland är ett av de länder som FN bedömer som mycket högt utvecklade, det högsta steget av fyra. På FN:s index över mänsklig utveckling (HDI) har Finland plats 12, strax efter de övriga nordiska länderna och några andra av världens mest välmående länder, se lista här.

En debatt förs sedan flera år om hur Finland på längre sikt ska kunna finansiera den stora välfärdssektorn, i synnerhet med tanke på att andelen äldre i befolkningen blir allt högre. Röster har höjts för att fler ska jobba längre. I takt med att landets ekonomi under 2010-talet ställdes inför utmaningar (se Ekonomi) har flera regeringar försökt hitta sätt att minska såväl långtidssjukskrivningar som förtidspensioneringar, liksom kostnaderna för de offentliganställda.

Under den ekonomiska krisen på 1990-talet skars kostnaderna för välfärden ned, bland annat sänktes ersättningen vid arbetslöshet. Även efter den ekonomiska nedgången från 2008 gjordes försök att minska statens kostnader för de sociala skyddsnäten. Med hänvisning till vikande tillväxt i ekonomin och underskott i statsfinanserna har den borgerliga flerpartiregering som tillträdde 2023 inlett nya svångremsåtgärder. Under 2024 har regeringspolitiken mötts med kortvariga men utbredda strejker som fått bred facklig uppslutning.

Invandringen är ett av de områden där åtstramningar sker, men även flera av stöden till arbetslösa berörs när regeringspartierna har aviserat neddragningar. Dessutom vill de inskränka strejkrätten.

Jämfört med många andra europeiska länder klarade sig Finland relativt väl genom coronapandemin. Knappt 9 000 människor rapporterades ha dött i sjukdomen covid-19, som orsakas av coronavirus. Till skillnad från Sverige hade Finland fortsatt att hålla beredskapslager av bland annat sjukvårdsutrustning. Men nedstängningen av samhället för att förhindra smittspridning ledde till ekonomiska problem för företag och till stigande arbetslöshet. Regeringen satte in olika former av stöd till företag och enskilda för att underlätta läget.

År 2021 antog riksdagen till slut en omfattande reform av social- och hälsovården. Förändringsarbetet hade då pågått i över tio år. Reformen innebär att 21 nya så kallade välfärdsområden tagit över ansvaret för social- och hälsovården och räddningsväsendet från kommuner och samkommuner (kommunalförbund). Syftet var att skapa jämlikare tillgång till service inom vård- och omsorg över hela landet.

Sjukvården är väl utbyggd och finansieras i hög grad med offentliga medel, men vårdkostnaderna är en av de faktorer som återigen har satt fart på sparplaner. Alla som bor permanent i Finland omfattas av sjukförsäkringen som subventionerar såväl vård som läkemedel. Men sjukersättningen berörs i det nya budgetklimatet. En karensdag i sjukförsäkringen har införts (ingen lön för den första sjukdagen). 2024 har regeringen aviserat nedskärningar på 75 miljoner euro, bland annat kommer dygnet runt-jour att avskaffas på sjukhus där patienttillströmningen är liten.

Ett kvarvarande folkhälsoproblem är att andelen alkoholister i befolkningen är relativt hög. Ungefär 1 700 dödsfall per år kunde i början av 2020-talet relateras till alkohol. Alkoholkonsumtionen överlag har dock minskat under senare år. De främsta dödsorsakerna är hjärt- och kärlsjukdomar, cancer och demenssjukdomar.

Pensionssystemet består i huvudsak av två delar, en inkomstprövad folkpension som alla medborgare har rätt till från 65 års ålder, och en arbetspension vars storlek beror på hur många tjänsteår personen har.

Till skillnad från Sverige hade Finland fram till 1960-talet i princip ingen medelklass. Majoriteten av finländarna räknades till arbetarklassen medan det fanns en liten överklass med stort inflytande. Numer har klassgränserna börjat suddas ut men löneskillnaderna mellan hög- och låginkomsttagare är relativt stora.

Även om fattigdom inte är ett utbrett problem finns det grupper i samhället som är beroende av socialbidrag och stöd från samhället. Svårigheter att komma in på arbetsmarknaden för människor som invandrat från andra länder bidrar till ekonomiskt och socialt utanförskap. Diskriminering på grund av etniskt ursprung är förbjuden i lag men förekommer. En grupp som ofta diskrimineras är romerna.

Finland var 1906 först i Europa med att införa kvinnlig rösträtt och först i världen med att låta kvinnor ställa upp i val.

Andelen kvinnor som förvärvsarbetar och har ett heltidsarbete är hög och hör till de högsta bland EU-länderna. Men kvinnor har oftast lägre positioner och sämre löner trots att de överlag är minst lika välutbildade som männen. Kvinnorna tar i regel också större ansvar för barnen i familjerna än männen.

Babyboxen, en idé som spritt sig

Moderskapsförpackningen är en särskild form av stöd till blivande föräldrar. Det är en låda med bland annat babykläder och barnavårdsprodukter. Själva lådan kan brukas som babysäng. Stödet vilar på riksdagsbeslut. Ursprunget går tillbaka till 1920-talet, då man såg behov av bidrag till fattiga familjer och ville uppmuntra barnafödande, men lådan blev så småningom en populär rättighet för alla föräldrar. Idén har kopierats i dussintals länder, ibland av statliga myndigheter, i andra fall av biståndsorganisationer.

Sedan 2022 har föräldrar rätt till vardera 160 dagar med föräldrapenning. 63 föräldrapenningdagar kan överlåtas till den andra föräldern eller till någon annan som sköter barnet. Föräldrar får även barnbidrag tills barnet har fyllt 17 år.

En ny abortlag trädde i kraft 2023 och gör det lättare än tidigare att få abort för den som söker före tolfte graviditetsveckan.

År 1995 blev diskriminering på grund av sexuell läggning förbjuden i lag. Samkönade par har sedan 2002 rätt att registrera partnerskap och sedan 2017 rätt att gifta sig, men de får fortfarande inte adoptera barn. I stället kan den ena parten i parförhållandet adoptera sin partners barn, så kallad närståendeadoption.

Om våra källor