Finland – Utbildning

Skolsystemet i Finland liknar det svenska men uppvisar bättre resultat. Finlands skolor räknas till de bästa i världen. Undervisning i både finska och svenska är obligatorisk, men andraspråket behöver inte ingå i studentexamen.

Det finns en ettårig grundskola för sexåringar. Sedan 2015 är förskolan obligatorisk. Barnen börjar i grundskolan vid sju års ålder. Kommunerna ansvarar för den nioåriga grundskolan, som är obligatorisk och avgiftsfri med ett frivilligt tionde år, men den statliga styrningen är större i Finland än i Sverige. 

Efter grundskolan fortsätter 95 procent av eleverna till det treåriga gymnasiet eller yrkesskola i minst två år. Studentexamen från gymnasium eller avslutad treårig yrkesutbildning ger behörighet till högskolestudier.

Privata skolor (friskolor) finns men till skillnad från hur det är i Sverige får de inte vara vinstgivande.

En tiondel av grundskolorna är svenskspråkiga. Undervisning i svenska är obligatorisk även i finskspråkiga skolor; de som inte gillar det brukar tala om "tvångssvenska" (pakkoruotsi). Mer välvilligt inställda debattörer talar hellre om nyttosvenska. I områden som har stor samisk befolkning har eleverna rätt till undervisning på samiska.

Medan studentexamen har avskaffats i Sverige, har Finland kvar examensproven. Den som vill ta studentexamen kallas abiturient, ytterst ett lånord från latinet som tidigare kunde förekomma även i Sverige. (Vid karnevalstid i februari börjar gymnasisterna läsa till examen och då firas bänkskuddardagen, penkkarit.)

Tidigare var båda huvudspråken finska och svenska obligatoriska i studentexamen. Sedan 2005 är det andra språket, vid sidan av modersmålet, frivilligt i examensprövningen, men det har väckt kritik och frågan är under utredning. Sedan examinationskravet togs bort har intresset för att skriva studentprovet på svenska minskat mätbart hos gymnasisterna, men det har minskat betydligt mer bland pojkar än bland flickor.

Finland har vid flera tillfällen utnämnts till det bästa utbildningslandet i världen. Grundskolan har uppvisat goda resultat i internationella undersökningar av 15-åringars läsförståelse och kunskaper i matematik och fysik. En förklaring anses vara att lärarna är välutbildade och att läraryrket i allmänhet har hög status. Finland har inte heller lika stora problem som Sverige med lärarbrist.

Kvaliteten på undervisningen är jämn, vilket gör att även barn i socialt utsatta områden eller elever som inte får så mycket stöd hemifrån klarar sig bra i skolan. Man har också satsat på att utbilda speciallärare som kan stötta elever i behov av extra hjälp.

I Finland liksom i de flesta andra västländer är det numer en större andel av de kvinnliga studenterna som går vidare till högskolestudier. Det är också fler kvinnor som avlägger akademisk examen.

Det finns ett 20-tal universitet och högskolor. Äldst är Åbo Akademi, som grundades av drottning Kristina 1640 och fortfarande bedriver undervisning på svenska. Helsingfors universitet (med undervisning på både finska och svenska) är störst med omkring 35 000 studenter. Andra viktiga universitet finns i Tammerfors, Uleåborg, Vasa, Joensuu och Jyväskylä.

Det finns ett 90-tal folkhögskolor och omfattande vuxenutbildning.

Om våra källor