2024

• November

• Bönder protesterar mot handelsavtal

  19 november

  Franska bönder och deras fackföreningar organiserar protester på flera platser i landet. Bönderna är, liksom den franska regeringen, emot förslaget om ett handelsavtal mellan EU och den sydamerikanska tullunionen Mercosur. Ett antal franska jordbrukare har uppfört vägspärrar bland annat vid motorvägen A9 för att stoppa lastbilstransporter med frukt och grönsaker från Spanien. Bönderna säger sig vilja orsaka ”kaos och brist på mat” för att visa sitt motstånd mot det föreslagna handelsavtalet. Detta skulle leda till att deras produkter riskerar att konkurreras ut av billigare kött och andra varor från Sydamerika.

• September

• Iran straffas för robotar till Ryssland

  10 september

  USA,  Frankrike, Storbritannien och Tyskland inför nya sanktioner mot Iran eftersom landet, enligt väst, nu förser Ryssland med ballistiska robotar som är tänkta att användas i kriget i Ukraina. En av åtgärderna är att begränsa flygbolaget Iran Air att trafikera Europa. Även höga iranska militära företrädare kopplade till affärerna beläggs med sanktioner. Västländerna pekar också särskilt ut sju ryska fartyg som uppges transportera robotarna. Iran har tidigare levererat "kamikazedrönare" till Ryssland som används i kriget.

• Massdemonstrationer mot Macrons premiäminister

  7 september

  Över hundratusen vänstersympatisörer demonstrerar i en rad städer över hela landet mot president Macrons val av mittenhögerpolitikern Michel Barnier som ny premiärminister. Bara I Paris demonstrerar omkring 26 000 människor. Det är bland andra Jean-Luc Mélenchon från Det okuvliga Frankrike (LFI) som har uppmanat till protester med motiveringen att parlamentsvalet som hölls i juli har ”stulits från det franska folket”. Vänsteralliansen blev störst i valet, dock utan att få kontroll över majoriteten av mandaten, men Macron utsåg ändå inte en vänsterpolitiker på premiärministerposten. Enligt Macron skulle LFI:s föreslagna kandidat Lucie Castets inte klara en förtroendeomröstning i nationalförsamlingen. Premiärminister Barnier har sagt sig vilja utse ministrar från olika partier i sina regering, även från vänsteralliansen.

• Macron utser premiärminister från högern

  5 september

  President Emmanuel Macron meddelar att han utsett den erfarne politikern Michel Barnier från högerpartiet Republikanerna till ny premiärminister. Barnier har haft flera inflytelserika positioner, däribland som minister i franska regeringar och inom EU, där han ledde förhandlingarna om brexit med Storbritannien. Utnämningen har dröjt nästan två månader, den längsta perioden hittills i Frankrike under efterkrigstiden. Dröjsmålet beror dels på att Macron velat vänta med regeringsbildningen till efter att de Olympiska spelen i Paris hade avslutats i augusti, dels på det svåra läget i nationalförsamlingen, där inget parti eller allians lyckades säkra egen majoritet i nyvalet i juli.

• Juli

• EU inleder process mot Frankrike för högt budgetunderskott

  27 juli

  EU-kommissionen inleder ett formellt förfarande mot Frankrike och ytterligare sex medlemsländer som har brutit mot unionens regler för budgetunderskott och statsskuld. Budgetunderskottet får vara högst tre procent av BNP medan statsskulden inte får överstiga 60 procent av BNP. Frankrikes underskott nådde 5,5 procent 2023. Efter coronapandemin stoppades proceduren tillfälligt på grund av det svåra ekonomiska läget. Men den återinfördes förra året. Kraven har dock blivit mer flexibla för att kunna ta hänsyn till specifika situationer i berörda länder. De sju medlemmar som varnas har nu på sig att fram till september inkomma med långsiktiga planer för hur de ska komma till rätta med problemen. Ekonomikommissionär Paolo Gentiloni betonar dock att det inte handlar om att återinföra den kritiserade åtstramningspolitiken som rådde under eurokrisen.