2025

• April

• Frankrike svarar Algeriet med utvisning av diplomater

  16 april

  Tolv tjänstemän vid Algeriets ambassad och konsulat i Frankrike beordras lämna landet. Beskedet från den franska regeringen är ett svar på Algeriets beslut om att utvisa tolv franska diplomater och konsulatanställda. Det är Algeriets största utvisning riktad mot Frankrike sedan början av 1960-talet. Beslutet fattades efter det att en algerisk konsulattjänsteman nyligen gripits i Frankrike, tillsammans med ytterligare två algeriska medborgare. De misstänks ha fört bort en algerisk regimkritiker och influencer, Amir Boukhors, förra året. Boukhors som fått asyl i Frankrike, släpptes dagen efter kidnappningen. Han har begärts utlämnad av Algeriet, som vill ställa honom inför rätta för bedrägeri och terrorbrott.

   

• USA inför - och pausar - högre tullar

  9 april

  De nya tullar som USA aviserat en vecka tidigare träder i kraft för EU och ett 60-tal länder som fått högre tariffer än ”miniminivån” – men efter mindre än ett dygn kommer besked om en 90 dagar lång paus. Merparten av varor från Frankrike, liksom övriga EU-länder, beläggs under pausen med en tilläggstull på miniminivån 10 procent. Annars ska 20 procent gälla för EU. Motivet till de nya tullarna är enligt USA:s president Donald Trump att EU har ett överskott i handeln med USA. Sedan tidigare har EU-länderna även drabbats av amerikanska tariffer på 25 procent på import av stål och aluminium samt bilar och bildelar, och under dagen ger EU besked om motåtgärder mot USA med anledning av de tidigare tullarna. 

• Mars

• Le Pen dömd för bedrägeri; får inte kandidera i valet 2027

  31 mars

  En domstol i Paris dömer Marine Le Pen,  tidigare partiledare för Nationell samling och ännu en av de styrande i partiet, till fyra års fängelse för bedrägeri; två år av straffet är villkorligt, två år ska avtjänas med elektronisk fotboja. Hon förbjuds också att inneha offentliga uppdrag under en period av fem år och kan därmed inte ställa upp i presidentvalet 2027. Hon och åtta andra partimedlemmar bedöms vara skyldiga till att ha fuskat med EU-bidrag. Som EU-parlamentariker i Bryssel ska de ha använt anslag från EU till att anställa assistenter. Men dessa ska sedan ha arbetat för partiets räkning i stället för att stödja enskilda EU-parlamentariker. Totalt är ett 20-tal personer inblandade i bedrägeriet som ska ha skett under perioden 2004–2016 och omfattar omkring 2,9 miljoner euro.  

• Macron: Europeisk styrka kan skydda Ukraina efter vapenvila

  27 mars

  En europeisk fredsstyrka kommer att finnas på plats i Ukraina om en vapenvila nås. Det säger president Emmanuel Macron efter att ha stått värd för ett toppmöte med 27 europeiska stats- och regeringschefer. Även den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj deltar vid mötet, som handlade om vad Europa kan göra för att stärka Ukrainas säkerhet vid en vapenvila. Frankrike och Storbritannien leder tillsammans försök att få till stånd en styrka som kan ge ökad trygghet för Ukraina. Enligt Macron handlar det inte om en fredsbevarande insats och inte heller om en styrka som ska sättas in i strid, utan om trupper som ska finnas på plats för att avskräcka Ryssland från nya anfall. Flera europeiska länder, men inte alla, väntas enligt presidenten bidra med soldater.

• Ukrainakris tvingar EU storsatsa på försvaret

  6 mars

  EU:s stats- och regeringschefer samlas i Bryssel för ett extra toppmöte. Vid mötet fattas vad EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen kallar ett ”historiskt” beslut om en gemensam storsatsning på försvaret som blir möjlig genom EU-lån och ändrade budgetregler. Mötet hålls några dagar efter det att USA pausat sitt militära stöd till Ukraina och därmed allvarligt försvagat landets möjlighet att försvara sig mot den ryska aggressionen. Planen är att få loss 800 miljarder euro för att öka EU:s militära styrka. Alla EU-länder utom Ungern ställer sig också bakom ett uttalande till stöd för att Ukraina ska få säkerhetsgarantier och delta i eventuella fredsförhandlingar.