2025

• Mars

• Le Pen dömd för bedrägeri; får inte kandidera i valet 2027

  31 mars

  En domstol i Paris dömer Marine Le Pen, ledare för Nationell samling, till fyra års fängelse för bedrägeri; två år av straffet är villkorligt, två år ska avtjänas med elektronisk fotboja. Hon förbjuds också att inneha offentliga uppdrag under en period av fem år och kan därmed inte ställa upp i presidentvalet 2027. Hon och åtta andra partimedlemmar bedöms skyldiga till att ha fuskat med EU-bidrag. Som EU-parlamentariker i Bryssel ska de ha använt anslag från EU till att anställa assistenter. Men dessa ska sedan ha arbetat för partiets räkning i stället för att stödja enskilda EU-parlamentariker. Totalt är ett 20-tal personer inblandade i bedrägeriet som ska ha skett under perioden 2004–2016 och omfattar omkring 2,9 miljoner euro.  

• Macron: Europeisk styrka kan skydda Ukraina efter vapenvila

  27 mars

  En europeisk fredsstyrka kommer att finnas på plats i Ukraina om en vapenvila nås. Det säger president Emmanuel Macron efter att ha stått värd för ett toppmöte med 27 europeiska stats- och regeringschefer. Även den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj deltar vid mötet, som handlade om vad Europa kan göra för att stärka Ukrainas säkerhet vid en vapenvila. Frankrike och Storbritannien leder tillsammans försök att få till stånd en styrka som kan ge ökad trygghet för Ukraina. Enligt Macron handlar det inte om en fredsbevarande insats och inte heller om en styrka som ska sättas in i strid, utan om trupper som ska finnas på plats för att avskräcka Ryssland från nya anfall. Flera europeiska länder, men inte alla, väntas enligt presidenten bidra med soldater.

• Ukrainakris tvingar EU storsatsa på försvaret

  6 mars

  EU:s stats- och regeringschefer samlas i Bryssel för ett extra toppmöte. Vid mötet fattas vad EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen kallar ett ”historiskt” beslut om en gemensam storsatsning på försvaret som blir möjlig genom EU-lån och ändrade budgetregler. Mötet hålls några dagar efter det att USA pausat sitt militära stöd till Ukraina och därmed allvarligt försvagat landets möjlighet att försvara sig mot den ryska aggressionen. Planen är att få loss 800 miljarder euro för att öka EU:s militära styrka. Alla EU-länder utom Ungern ställer sig också bakom ett uttalande till stöd för att Ukraina ska få säkerhetsgarantier och delta i eventuella fredsförhandlingar. 

• Krismöte om Europas säkerhet

  2 mars

  President Emmanuel Macron deltar i ett möte med allierade ledare om krisen i relationen med USA om Europas och Ukrainas säkerhet. Mötet äger rum sedan president Donald Trump och vicepresident JD Vance skällt ut Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i Vita huset två dagar tidigare. President Macron försöker liksom Storbritanniens premiärminister Keir Starmer, inta en ledarroll när en ”allians av villiga” länder ska försöka rädda situationen. Starmer säger att mötet har enats om en plan med fortsatt militärt stöd till Ukraina, stärkt försvar vid en fred, samt säkerhetsgarantier. Macron föreslår i sin tur en månadslång vapenvila. Förutom Starmer, Macron och Zelenskyj deltar Sveriges statsminister Ulf Kristersson och andra nordiska ledare, liksom regeringscheferna för bland annat Italien, Kanada, Polen, Spanien och Tyskland, Natochefen Mark Rutte, EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen, EU:s ordförande António Costa, samt Turkiets utrikesminister Hakan Fidan.

• Februari

• Kristoppmöte efter USA:s kovändning

  17 februari

  Efter chockbesked från Vita huset som omkullkastar rådande säkerhetsordning samlas europeiska ledare i Paris för krissamtal. Trumpadministrationen står i begrepp att inleda samtal med Ryssland om kriget i Ukraina, över huvudet på både Ukraina och övriga Europa, och de europeiska ledarna försöker nu hitta ett gemensamt förhållningssätt. Förutom Frankrikes president Emmanuel Macron som kallat till mötet deltar ledarna för Italien, Polen, Spanien, Storbritannien, Tyskland och Danmark (som företräder hela Norden och Baltikum) samt Natos generalsekreterare Mark Rutte, EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och Europeiska rådets ordförande António Costa.