2015

• December

• IMF-chefen Christine Lagarde riskerar åtal

  Åtalet gäller en utbetalning 2007 när hon som finansminister skulle lösa en tvist mellan affärsmannen Bernard Tapie och den statsägda banken Credit Lyonnais. Lagarde beslöt att tvisten skulle lösas genom ett privat skiljedomsförfarande. Beslutet blev att Tapie skulle ersättas av staten med 400 miljoner euro. Lagarde överklagade inte beslutet vilket orsakade en proteststorm. 2011 rekommenderade en åklagare att det skulle genomföras en undersökning av Lagardes agerande. Det finns misstankar om att Tapie fått ersättning mot att han gav sitt stöd till Nicolas Sarkozy i presidentvalet 2007.

• Nationella fronten går framåt i regionalval

  6 december

  Nationalle fronten får 28 procent av rösterna i första omgången och dess kandidater går vidare till en andra valomgång i 13 regioner. Inför den andra valomgången väljer socialistpartiet att dra bort sina två kandidater i två regioner och istället uppmana sina väljare att stödja Sarkozys Republikanerna. Det gäller regionerna Nord-Pas-de-Calais-Picardie, där Marine Le Pen ställer upp samt Provence-Alpes-Cote d'Azur, där Marines systerdotter Marion Marechal-Le Pen är FN:s kandidat. Strategin lyckas hindra Nationella frontens framfart. Den andra valomgången av regionalvalen slutar med att FN:s kandidater inte vinner i någon av de 13 regionerna, trots ledningen i den första valomgången. Republikanerna tar hem flest regioner och får 40 procent av rösterna, medan socialistpartiet kommer tvåa med 29 procent. FN får 27 procent av rösterna. 

• Kritik mot behandling av flyktingar i Calais

  Regeringen kritiseras av människorättsorganisationer för att spärra in migranter i ett försök att utrymma de ökända flyktingläger "Djungeln" som uppstått i Calais, där tusentals (ca 4500) migranter väntar på att försöka ta sig till Storbritannien. Förhållandena är undermåliga i lägren med otillräckliga sanitära faciliteter. De flesta bor i tält som inte är anpassade för att klara vintern. Migranter från lägren förs enligt rapporterna till andra delar av landet där de spärras in, enligt officiella talespersoner, i väntan på att deporteras. Men enligt människorättsrapporterna hade bara ett par procent lämnat landet, medan övriga var kvar i förvar.

• November

• Tillslag mot misstänkta terrorister

  Polisen slår några dagar efter terrordåden till mot en lägenhet i Parisförorten Saint-Denis, där en belgisk man som tros vara hjärnan bakom terrordåden misstänks uppehålla sig. En kvinna spränger sig till döds medan en person skjuts till döds av polisen. Ytterligare minst en person dödas i samband med polisingripandet. Det visar sig vara den man som eftersökts för att ha planerat terrorattentaten.

• Vädjan till EU om hjälp

  Den franska regeringen ber övriga om EU-länder om hjälp i striderna mot IS och hänvisar till en solidaritetsklausul i EU:s Lissabonfördrag. Det är första gången som denna klausul om militär hjälp i händelse av att ett medlemsland utsatts för ett väpnat angrepp kommer till användning. Alla EU-länder svarar ja på Frankrikes förfrågan. 

• Hangarfartyg sätts in kriget mot IS

  Från regeringshåll meddelas att ett hangarfartyg skickas till Persiska viken för att bistå i flygattackerna mot IS i Syrien och Irak.

• Nya bombanfall mot IS

  15 november

  Två dagar efter terrordåden genomför franska stridsflygplan omfattande bombningar av Raqqa i Syrien, där IS har sin främsta bas i landet. 

• Terrordåd i Paris

  13 november

  Frankrike inför undantagstillstånd och tre dagars landssorg sedan 130 människor dödats i en serie terrorattentat i Paris. 352 människor skadas, varav ett hundratal allvarligt. Terrorattackerna är de värsta i Frankrike i fredstid, och president Holland kallar attackerna ”en krigshandling” organiserad av Islamiska staten (IS). Attentaten som inträffar under senare delen av kvällen utförs av ett antal beväpnade män och självmordsbombare. Flera restauranger och barer i centrala Paris, i där nära 40 gäster skjuts ned urskillningslöst. Flest dödsoffer krävs när beväpnade män stormar in i en fullsatt konsertlokal, Bataclan, och börjar meja ned publiken med kalasjnikovs. Ett nittiotal människor mister livet innan lokalen stormas av säkerhetsstyrkor. Vid attacken i konserthallen hörs angriparna ropa slagord på arabiska och en av dem uppges ha ropat att skälet till attacken är Frankrikes ingripande i kriget mot Islamiska staten i Syrien. Tre av gärningsmännen dör när de spränger sig själva till döds. Även en fotbollsmatch mellan Frankrike och Tyskland som president Hollande bevistar utsätts då tre självmordsbombare spränger sig själva i luften vid några matställen i anslutning till fotbollsstadion. Dagen därpå gör IS ett uttalande där rörelsen uppger sig vara ansvarig för attackerna och att dessa var en hämnd för Frankrikes flygbombningar av IS-mål i Syrien och i Irak. Senare framkommer att en 29-årig fransman med rötter i Algeriet är en av självmordsbombarna. Han är tidigare känd av polisen för att ha begått flera mindre brott och har återvänt till Frankrike efter en tid i Syrien där han uppges ha radikaliserats. Två franska bröder, som haft sin hemort i Bryssel i Belgien, uppges även ha varit involverade i attentaten. En av dem sprängde sig själv utanför en av restaurangerna där terrordåden utfördes, medan den andre ännu tros vara på fri fot. Ytterligare två av gärningsmännen har tagit sig in i EU via Grekland med hjälp av falska syriska pass och utgett sig för att vara flyktingar. En tredje självmordsbombare identifieras senare som hemmahörande i Strasbourg. Han har vistats en längre tid i Syrien.

• September

• Bombattacker mot IS

  I slutet av månaden genomför Frankrike för första gången bombattacker med stridsflyg mot Islamiska statens baser i Syrien.  

• Augusti

• Nytt terrordåd avvärjt

  Fyra män belönas med Hederslegionen av president Hollande efter att de förhindrat en terroristattack. En kraftigt beväpnad marockan övermannades av de tre amerikanska turisterna, alla utbildade militärer, och en brittisk affärsman när han skulle angripa passagerare på ett tåg mellan Amsterdam och Paris.

• Terrordåd avvärjt

  En invånare i Paris grips av polisen efter att ha stått under bevakning under lång tid. Det uppdagas att han planerat ett terrorattentat mot en konsertlokal i Paris. Hans plan var att skjuta mot publiken med ett handeldvapen. Mannen hade återvänt efter att ha utbildats av IS i Syrien.

• Jean-Marie Le Pen utesluts ur Nationella fronten

  Partiet fattar beslut om uteslutningen efter ett tillfälligt beslut av Marine Le Pen. (se Maj 2015) 

• Överenskommelse med Ryssland om vapenaffär

  En överenskommelse nås till slut med Ryssland om den avbrutna försäljningen av två franska Mistralfartyg (se Augusti 2014). Frankrike kommer att kompensera Ryssland för alla utgifter som landet haft i samband med affären, däribland träning av marinsoldater, anpassning av hamnen i Vladivostok etc. 

• Juli

• Flyktingkaos i Calais

  Situationen i hamnstaden Calais väcker internationell uppmärksamhet efter det att hundratals migranter försökt storma avspärrningar kring tunneln under Engelska kanalen i ett försök att ta sig över till Storbritannien. Fransk polis skickas till Calais för att stoppa intrångsförsöken. Många migranter väntar i läger (kallat Djungeln) i Calais på att kunna ta sig till Storbritannien. Nära ett tjugotal människor har omkommit i samband med att de försökt ta sig genom tågtunneln. 

• Terrordåd avvärjs

  Tre personer grips misstänkta för att ha planerat en terrorattack mot en militär anläggning i Port-Vendres. Planen ska ha varit att döda så många militärer som möjligt på basen och att därefter halshugga befälhavaren vid anläggningen. En av misstänkta uppgavs ha haft kontakter med IS i Syrien.

• Bönder protesterar

  Franska bönder spärrar under drygt en vecka av en rad vägar som leder till och från Tyskland och Spanien. Det sker i protest mot vad bönderna ser som orättvis konkurrens från billigare importerade jordbruksvaror. Med sina traktorer blockerar bönderna lastbilar med importvaror vid flera gränsövergångar. Protesterna skapar omfattande trafikkaos. 

• Juni

• Nytt terrordåd

  En utredning om terrorbrott inleds sedan en man hittats halshuggen vid en gasfabrik i närheten av Lyon och en bil kört in fabriken i ett försök att orsaka en explosion. Händelsen liknas vid terrororganisationen Islamiska statens metoder och staten försätts i högsta beredskap. En man som var anställd av mordoffret grips och erkänner dådet. 

• Amerikanskt spionage mot presidenten

  Internetsajten Wikileaks uppger att den amerikanska underrättelseorganisationen NSA har spionerat på Frankrikes president under perioden 2006-2012.

• Ny förtroendeomröstning i nationalförsamlingen

  Premiärminister Valls driver åter igenom ett ekonomiskt reformpaket i nationalförsamlingen genom att använda sig av en författningsparagraf som innebär att det inte behöver hållas någon omröstning. Skälet är liksom i februari (se Februari 2015) att han saknar stöd från socialistpartiets vänsterfalang. Agerandet leder till att oppositionen kräver att det ska hållas en omröstning om förtroendet för regeringen i parlamentet. 198 ledamöter röstar ja till att fälla regeringen, men för att detta ska bli aktuellt krävs minst 289 röster.

• Maj

• UMP byter namn

  Nicolas Sarkozys parti UMP genomför ett namnbyte till Republikanerna (les Républicains).

• Ny terrorlag

  Nationalförsamlingen antar ett nytt lagförslag som ger underrättelseorganisationer utvidgade befogenheter att samla in tele- och datakommunikation i samband med misstänkta fall av terroristverksamhet. Bland annat blir det möjligt att samla in så kallad metadata.

• Jean-Marie Le Pen utesluts ur Nationella fronten

  Partiledaren Marine Le Pen drar tillfälligt in hans medlemskap i partiet (se April).

• April

• Kvinna dödad i terrordåd

  En 33-årig fransyska dödas i Villejuif, en förort till Paris, av en algerisk medborgare. Mannen uppges ha planerat att slå till mot två kyrkoförsamlingar i orten och hade bilen full av automatgevär. Senare greps kumpaner till mannen.

• Jean-Marie Le Pen ställer inte upp i regionala valen

  Nationella frontens grundare tänker inte kandidera i valet i regionen Provence-Alpes-Côte d’Azur i sydöstra Frankrike till förmån för 25-åriga barnbarnet Marion Marechal-Le Pen, som han vill ska ställa upp som förstanamn i hans ställe. Jean-Marie Le Pen drar sig ur efter ett bråk med dottern och ledaren för Nationella fronten, Marine Le Pen. Hon läxade i mars upp sin far och meddelade att hon inte skulle stödja honom i de regionala valen efter det att han återigen sagt att nazisternas gaskamrar bara var " en detalj i historien". Marine Le Pen har sedan hon tillträdde som partiledare 2011 haft som mål att tvätta bort Nationella frontens stämpel som rasistiskt och antisemitiskt och hon har höga ambitioner inför presidentvalet 2017. 

• Skattelättnader för företag

  Regeringen inför skattelättnader för företag i syfte att få fart på investeringar. Företagen får möjlighet att dra av kostnad för industriella investeringar från taxerad vinst under en femårsperiod.

• Mars

• Bakslag för Socialistpartiet i lokalval

  22 mars

  I valen till landets omkring 100 departement får partiet cirka 25 procent av rösterna och hamnar långt efter vinnaren UMP (i allians med UDI) under dess nyvalde ledare Nicolas Sarkozy. UMP tar kontroll över 67 departement - vilket är 27 fler än tidigare. Socialistpartiet backar till 34 departement. Nationella fronten, får trots att det gör ett bra val med 22 procent av rösterna, inte kontroll över något departement. 

• Förslag till åtgärder mot terrorism

  Regeringen presenterar ett nytt lagförslag som ska göra det möjligt att insamla tele- och internetdata från personer som misstänks ha koppling till terroristverksamhet. Förslaget möter hård kritik från människorättsorganisationer som menar att det kränker den privata integriteten, men det har stöd bland de stora partierna. Nationalförsamlingen ska rösta om förslaget i maj.

• Komiker dömd för antisemitism

  Komikern Dieudonne, känd för sina kontroversiella framföranden som fällts för att vara antisemitiska och lett till höga böter, döms åter för antisemitiska yttranden. Den här gången ska han betala 22 500 euro. 

• Februari

• Attentat mot judisk församling

  En 30-årig fransman knivskadar tre soldater som vaktar en judisk församlingslokal i Nice. 

• Budgetkrav från EU

  Frankrike får en frist till 2017 att minska sitt budgetunderskott till den nivå som eurosamarbetet stadgar: högst 3 procent av BNP. Senast i april måste franska regeringen överlämna en trovärdig plan till EU för hur den tänker uppnå målet. EU-kommissionen kräver att budgetunderskottet ska pressas ned till 4,0 procent under 2015, till 3,4 procent 2016 och 2,8 procent 2017. Franska regeringen har redan utlovat en stegvis sänkning i ungefär samma takt, men EU-kommissionen säger sig inte ha fått någon plan för hur detta skulle ske.

• Regeringen vinner förtroendeomröstning

  Oppositionspartierna begär en omröstning i nationalförsamlingen efter det att premiärminister Valls använt sig av en särskild författningsparagraf för att driva igenom en kontroversiell förändring av arbetsmarknadslagstiftningen i nationalförsamlingen (se Aktuell politik).

• Januari

• Massdemonstration i Paris

  Attentaten leder till en omfattande debatt om yttrande- och pressfrihet och terroristbekämpning i Frankrike. Över 1,5 miljoner människor, däribland 40 stats- och regeringschefer från omvärlden, deltar i en gatumarsch i Paris för att markera gemenskap och protestera mot terrordåden. 

• Attentat mot Charlie Hebdo

  7 januari

  Tre svartklädda gärningsmän bryter sig in på tidningsredaktionen och skjuter tolv människor till döds och skadar sju. Fyra av de döda är tecknare på tidningen, som 2011 publicerade en karikatyr av profeten Muhammed. Förövarna ska under det kallblodiga attentatet ha ropat att de gett profeten Muhammed upprättelse. Fransk polis inleder efter dådet ett omfattande spaningspådrag för att få tag på gärningsmännen, som nu identifierats som två bröder, Said och Cherif Kouachi, som var tidigare kända av polisen och hade en bakgrund i militanta islamistiska rörelser. Dagen därpå skjuts en polis till döds och en man skadas i södra Paris. Senare visar det sig att förövaren, Amedy Coulibaly, har koppling till bröderna Kouachi. Dessa dödas av polisen när de plötsligt går till attack efter att ha förskansat sig i en industrilokal utanför Paris. Även Amedy Coulibaly skjuts till döds när polisen stormar en judisk mataffär i Paris där Coulibaly tagit flera som gisslan och dödat fyra människor samtidigt som han krävt att bröderna Kouachi ska få gå fria.