2016

• December

• Dom mot Lagarde

  20 december

  IMF-chefen Christine Lagarde är skyldig till vårdslöshet enligt en fransk domstol, men hon får ingen rättslig påföljd. IMF-styrelsen förklarar att den har fortsatt förtroende för Lagarde. Även den franska regeringen stöder Lagarde. Domen gäller Lagardes inblandning i utbetalandet av 400 miljoner euro till affärsmannen Bernard Tapie (se December 2015).

• Undantagstillståndet förlängs

  16 december

  Nationalförsamlingen och senaten röstar i omröstningar för att förlänga undantagstillståndet till den 15 juli 2017. 

• Premiärminister Valls avgår

  6 december

  Han meddelar samtidigt att han vill ställa upp som presidentkandidat för Socialistpartiet i valet. Han kommer därmed att delta i partiets primärval i januari. Ny premiärminister blir inrikesminister Bernard Cazeneuve. 

• Hollande ställer inte upp för omval

  1 december

  President  Hollande offentliggör sitt beslut att inte kandidera för omval. Han har mycket lågt stöd bland fransmännen. 

• November

• Fillon blir Republikanernas presidentkandidat

  27 november

  Efter den andra omgången av Republikanernas primärval står det klart att han besegrat Juppé och fått drygt två tredjedelar av rösterna. 

• Sarkozy förlorar Republikanernas primärval

  20 november

  Francois Fillon vinner flest röster i Republikanernas primärval till posten som presidentkandidat 2017. Tvåa kommer Alain Juppé. De båda före detta premiärministrarna ska mötas i en avgörande valomgång den 27 november. Den förre presidenten Nicolas Sarkozy erkänner sig. 

• Macron ställer upp i presidentvalet

  16 november

  Emmanuel Macron meddelar att han kommer att ställa upp i presidentvalet som oberoende kandidat. 

• Jadot blir de grönas kandidat

  7 november

  Den tidigare Greenpeace-aktivistenYannick Jadot väljs av EELV till kandidat i presidentvalet 2017. 

• Oktober

• September

• Augusti

• Sarkozy vill ställa upp i presidentvalet 2017

  22 augusti

  Den tidigare presidenten Nicolas Sarkozy meddelar att han ställer upp i kampen om att bli ReSpublikanernas presidentkandidat. Han kommer att avgå som partiledare för att fullt kunna ägna sig åt det kommande valet. Partikollegan Laurent Wauquiez väntas ta över partiledarposten. 

• Förbud mot burkini vållar debatt

  Cannes inför ett förbud mot burkini, en heltäckande baddräkt som blivit populär i många muslimska länder, och följer därmed en handfull andra franska städers exempel. Förbudet möts av upprörda reaktioner från bland andra muslimska organisationer, som kallar det ett utslag av islamofobi. Premiärminister Valls och andra politiker är dock positiva till beslutet eftersom de anser att burkinin inte är förenlig med landets sekulära värderingar. I slutet av månaden meddelar den högsta förvaltningsdomstolen efter att ha granskat den franska staden Villenueve-Loubets burkiniförbud, att detta är olagligt.

• Juli

• Terrorister dödar präst

  26 juli

  Frankrike upplever ytterligare ett terroristattentat när två män tränger in i en kyrka i staden Rouen i norra Frankrike och skär halsen av en 84-årig präst och tar fyra andra som gisslan. Ytterligare en person i gisslan skadas allvarligt innan dramat upplöses och gisslantagarna dödas av en antiterroriststyrka. Islamiska staten meddelar att terroristerna agerade på uppdrag av dem.

• Lagarde åtalas

  En domstol beslutar att åtala Christine Lagarde, chef för internationella valutafonden IMF. Åtalet gäller hennes agerande i samband med en statlig utbetalning när hon som finansminister år 2007 skulle lösa en tvist mellan affärsmannen Bernard Tapie och den statsägda banken Credit Lyonnais (se December 2015). 

• Vapen till Irak

  22 juli

  President Hollande meddelar att Frankrike från och med augusti kommer att
  skicka vapen och instruktörer till Iraks regering som ett stöd i kampen mot Islamiska staten, IS. Frankrike planerar även att skicka ett hangarfartyg till regionen i september.

• Fem personer åtalas för terrorbrott

  22 juli

  Fyra män och en kvinna åtalas för terrorbrott. Polisen meddelar att gärningsmannen i Nice-massakern har "haft logistiskt stöd" innan attacken genomfördes.

• Undantagstillståndet förlängs

  20 juli

  Nationalförsamlingen och senaten röstar för att förlänga undantagstillståndet i hela landet med sex månader. 

• Minst 84 döda i massmord i Nice

  14 juli

  När fransmännen på kvällstid firar sin nationaldag vid stranden i Nice plöjer en 31-årig fransman av tunisisk härkomst med en lastbil rakt genom människomassan i hela två kilometer längs strandpromenaden. Minst 84 människor dödas, däribland tio barn, och fler än 300 skadas. Dödsoffren kommer från tolv olika länder, dock inte Sverige. 30 av dödsoffren är muslimer. Gärningsmannen skjuts ihjäl av polisen när han börjar skjuta kring sig. Gärningsmannen visar sig ha en brottslig bakgrund, men han är inte känd hos underrättelsetjänsterna som radikal islamist eller terrorist. IS tar på sig skulden för dådet men den uppgiften bekräftas inte av någon oberoende källa. Gärningsmannen ska dock ha radikaliserats snabbt på senare tid.

• Sju män fängslas för samröre med IS

  6 juli

  Sju män döms till mellan sex och nio års fängelse för att ha rekryterat och tränat IS-krigare i Syrien. 

• Åtal för medhjälp till terrorism

  6 juli

  Två män åtalas vid en fransk domstol för att ha hjälpt den misstänkte terroristen Salah Abdeslam att fly till Bryssel efter attackerna i Paris den 13 november 2015. 

• Förbud mot förnekande av folkmord

  1 juli

  Nationalförsamlingen antar enhälligt en lag som förbjuder förnekande av alla sorters brott mot mänskligheten. Lagen är en uppföljare till det lagförslag som antogs i januari 2012 och som gjorde det straffbart att förneka påståendet att det ottomanska imperiet (Turkiet) begick ett folkmord på armenier 1915. Det lagförslaget ogiltigförklarades närmast omgående av författningsdomstolen som menade att det inskränkte yttrandefriheten. Det nya lagförslaget är mindre specifikt och omfattar förnekande av folkmord, krigsbrott och slaveri. Efter omröstningen i nationalförsamlingen ska förslaget gå vidare till senaten.

• Juni

• Polisman dödad i terrordåd

  13 juni

  En man som uppger sig ha koppling till Islamiska staten (IS) hugger ihjäl en polisofficer i Magnanville utanför Paris. Även en kvinna dödas av mannen. Inrikesministern anser att dådet är ett terroristattentat.

• Maj

• Konflikten trappas upp

  När den vänsterorienterade fackföreningen CGT väljer att gå in kampen mot regeringen i protest mot arbetsmarknadsreformen och hur den drivits igenom blir konsekvenserna för samhället snabbt allvarliga. CGT-medlemmar inleder strejker på 16 av landets 19 kärnkraftverk, som förser landet med tre fjärdedelar av elen. Strejker pågår på flera oljeraffinaderier, vilket leder till stor brist på drivmedel på landets bensinstationer. Även hamnarbetare i flera stora hamnar strejkar, liksom anställda inom tågtrafiken. 

• Regeringen vinner misstroendevotum

  12 maj

  En omröstning begärd av oppositionen i syfte att fälla regeringen och dess arbetsrättsreform får inte tillräckligt med stöd i nationalförsamlingen (246 röstar emot regeringen, men det hade behövts 288 för att misstroendeförklaringen skulle ha gått igenom). Att regeringen genomdrev arbetsmarknadsreformen leder till upprörda reaktioner även på gatorna i Paris och andra stora städer, där tusentals människor demonstrerar de följande dagarna.

• Regeringen driver igenom arbetsmarknadsreform

  10 maj

  Hollande och hans regering driver igenom förändringar av arbetsrätten utan omröstning i nationalförsamlingen enligt en särskild lag som gör detta möjligt. Reformen kan bara förkastas om regeringen förlorar en förtroendeomröstning i nationalförsamlingen.

• Den militanta separatistgruppen FLNC på Korsika lägger ned sin militära kamp

  3 maj

  Korsikas nationella befrielsefront har sedan 1970-talet med militära medel försökt uppnå självständighet för Korsika. Från den 22 oktober avslutar den nu sin väpnade kamp. Skälet är att den vill låta Korsikas nya lagstiftande församling arbeta i fred.

• April

• Frankrike ska bygga nya ubåtar åt Australien

  29 april

  Den franska skeppsbyggaren DCNS gör en jätteaffär när företaget får uppdraget av Australien att bygga 12 nya ubåtar. Kontraktet är värt 50 miljarder dollar. Premiärminister Valls meddelar att affären är så viktig att han själv kommer att övervaka projektet. 

• Ett 20-tal poliser skadas i demonstrationer

  28 april

  Tiotusentals människor demonstrerar i Paris, Marseille och flera andra större städer mot förslagen att ändra arbetsmarknadslagstiftningen. Ett hundratal våldsamma aktivister grips i anslutning till demonstrationer efter sammansdrabbningar med polis. 

• Salah Abdeslam åtalas för delaktighet i Parisattentaten.

  27 april

   Han åtalas för bland annat för mord, vapeninnehav och samröre med terroristorganisation.

• Protester på väg att urarta

  17 april

  Så kallade Nuit Debout-demonstrationer (ungefär "Uppe på natten") som inleddes som fredliga protester i mars (se Mars 2016) mot regeringens förslag till förändringar av arbetsmarknadslagstiftningen blir allt våldsammare. Minst 3000 unga demonstranter har varje kväll ockuperat delar av centrum i Paris (Place de la Republique) i protest mot arbetsmarknadsreformer som anses hota arbetstagares rättigheter. Demonstranterna består av flera olika grupper, dock främst välutbildad medelklass, som förenas i kritik av eliten. Sammanstötningar mellan polis och maskerade aktivister har blivit vanligare och 400 människor har hittills gripits.

• Svagt stöd för Hollande

  16 april

  En opinionsundersökning visar att president Hollande endast skulle få 15 procent av rösterna om han väljer att ställa upp i presidentvalet 2017. Hollande har sagt att han kommer att ge besked om han ska kandidera i valet mot slutet av 2016. 

• Ekonomiminister Emmanuel Macron bildar egen politiska rörelse

  Macrons rörelse heter En Marche (Framåt!) och den ska enligt ministern varken tillhöra vänstern eller högern. President Hollande och ministrar i regeringen svarar med markeringar om att Macron måste göra sitt jobb och vara lojal mot Hollande och regeringen.

• Misstänkt för terrordådet i Paris ska utlämnas från Belgien

  Salah Abdeslam, (se Mars 2016) kommer att utlämnas från Belgien efter det att han först förhörts för delaktighet i ett annat dåd. Salah Abdeslam utlämnas därefter den 27/4.

• Mars

• Förslag om författningsändringar faller

  President Hollande meddelar att han inte kommer att gå vidare med förslagen om att ändra författningen så att dömda terrorister skulle kunna förlora sitt franska medborgarskap. Hans beslut att släppa det kontroversiella förslaget kommer efter det att senaten antagit en annan version av författningsförslaget än nationalförsamlingen tidigare antagit. Nationalförsamlingen hade strukit en formulering om att det bara var terrorister med dubbelt medborgarskap som skulle förlora sitt medborgarskap, medan senaten behållit den. 

• Misstänkt för terrordådet i Paris grips

  18 mars

  Salah Abdeslam, som tros vara den ende av gärningsmännen som överlevt har varit på rymmen sedan terrorattentaten i Paris den 13 november 2015 (se November) grips i Bryssel. 

• Protester mot arbetsmarknadsreformer

  Regeringens förslag om att göra det enklare för arbetsgivare att anställa och sparka anställda leder till demonstrationer över hela landet. Bland de som protesterar finns såväl gymnasieelever och miljöaktivister som universitetsstuderande och lärare. Demonstrationerna sprider sig över landet och fortsätter under månaden.

• Nytt flyktingläger öppnar

  9 mars

  Ett flyktingläger som håller högre standard och fyller internationella krav öppnar utanför Calais. Lägret har 200 uppvärmda stugor och riktiga toaletter och duschar. Läkare utan gränser står bakom lägret med stöd från franska staten. 

• Våldsamt när flyktingläger utanför Calais ska utrymmas

  1 mars

  Franska myndigheters försök att tömma och stänga ett flyktingläger (kallat Djungeln) utanför Calais i nordvästra Frankrike slutar i kaos och våldsamheter. De uppemot 5 000 flyktingarna i lägret protesterar mot polisens behandling genom att kasta stenar mot dem samt sticka flera skjul i brand. Några flyktingar försöker stoppa trafiken på en väg en bit från lägret. Polisen bemöter protesterna med tårgas. Franska aktivister tar flyktingarnas parti och genomför en sittstrejk, de sätter sig på skjultak och vägrar flytta på sig. Hundratals flyktingar försöker ta sig vidare till Belgien, som dock har stängt gränsen mot Frankrike. En del av de avhysta flyktingarna erbjuds platser i ett nybyggt läger strax intill. Men det är osäkert om de får plats i det nya lägret.

• Februari

• Sarkozy föremål för ny rättsutredning

  Den förre presidenten misstänks för att ha brutit mot lagen genom att ha använt mer pengar än tillåtet i sin valkampanj. Sarkozy utreds redan för inblandning i flera andra skandaler och korruptionsaffärer, däribland för att ha tagit emot pengar från Libyens diktator Muammar Gaddafi till sin valkampanj 2007. 

• Undantagstillståndet förlängs

  Nationalförsamlingen godkänner i en omröstning ett förslag, som senaten redan sagt ja till, om att förlänga undantagstillståndet som infördes efter terrordåden i november 2015 till den 26 maj.

• Intern kritik mot Hollande

  25 februari

  I en debattartikel i Le Monde riktar 17 vänsterpolitiker stark kritik mot Hollande för att hans politik "försvagar landet". 

• Utrikesminister Laurent Fabius avgår

  10 februari

  Fabius har blivit nominerad av president Hollande till att bli ordförande för författningsdomstolen. Han efterträds kort därefter på utrikesministerposten av Jean-Marc Ayrault.

• Samarbete med Belgien

  1 februari

  Den franske och den belgiske premiärministern beslutar om att samarbete närmare kring terrorbekämpning.

• Januari

• Ekonomin växer

  BNP växte med 1,1 procent 2015 visar officiell statistik. Det är den starkaste tillväxten på fyra år.

• Justitieministern avgår

  Christiane Taubira avgår som justitieminister i protest mot planerna på att terrordömda med dubbelt medborgarskap ska förlora sin ställning som franska medborgare.

• Ökning av asylansökningar

  1 januari

  Nära 80 000 migranter ansökte om asyl 2015 enligt officiell statistik. Det är en ökning med en femtedel jämfört med året innan.