Georgien

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/georgien/

Georgien ligger i södra Kaukasus där Europa möter Asien. Landet har genom historien varit ett utsatt byte för regionens stormakter Persien, Turkiet och Ryssland. I vår tid har Georgien söndrats av separatistiska utbrytningar i republikerna Abchazien och Sydossetien. Den före detta sovjetrepubliken är också en bricka i det säkerhetspolitiska spelet mellan Ryssland och Nato.

Georgien – Geografi och klimat

Georgien är ett bergigt land, till ytan ungefär dubbelt så stort som Jämtland. Landet avgränsas i norr och söder av bergskedjorna Stora Kaukasus respektive Lilla Kaukasus. Slättlandet mellan bergskedjorna korsas av Surams bergsrygg, som delar landet i en västlig och en östlig del.

Yta: 69 700 km2 (2022)
Tid: svensk + 2 timmar
Angränsande land/länder: Ryssland, Azerbajdzjan, Armenien, Turkiet
Huvudstad med antal invånare: Tbilisi 1 078 000 (FN-uppskattning 2020)
Övriga större städer: Kutaisi (195 000), Batumi (124 000), Rustavi (121 000) (uppskattning 2011)
Högsta berg: Sjchara (5064 m ö h), Kazbegi (5033 m ö h)
Viktiga floder: Mtkvari

Källor

Georgien – Befolkning och språk

Enligt en folkräkning 2014 utgör georgierna, uppdelade i ett antal undergrupper, mer än fyra femtedelar av befolkningen. Folkräkningar kan dock inte genomföras i utbrytarregionerna Abchazien i nordväst och Sydossetien i norr och tillförlitliga siffror saknas därmed för abchazier och osseter. Före konflikterna uppgick deras andel av befolkningen till knappt två procent vardera.

Fakta – befolkning och språk

Befolkning: georgier 86,8 procent, azerbajdzjaner 6,3 procent, armenier 4,5 procent, ryssar 0,7 procent, osseter 0,4 procent, yazidier 0,3 procent, övriga 1 procent (enligt en folkräkning från 2014 som inte omfattade utbrytarrepublikerna Sydossetien och Abchazien)
Antal invånare: 3 760 365 (2023)
Antal invånare per kvadratkilometer: 65 (2021)
Andel invånare i städerna: 60 procent (2022)
Nativitet/födelsetal: 13,1 per 1000 invånare (2022)
Mortalitet/dödstal: 15,2 per 1000 invånare (2022)
Fertilitetsgrad: 2,1 födda barn per kvinna (2021)
Befolkningstillväxt: 1,3 procent (2023)
Förväntad livslängd: 72 år (2021)
Förväntad livslängd för kvinnor: 77 år (2021)
Förväntad livslängd för män: 67 år (2021)
Andel kvinnor: 53,0 procent (2022)
Språk: georgiska är officiellt språk ¹

1. ryska och olika minoritetsspråk förekommer också

Källor

Georgien – Religion

Flertalet georgier är kristna och medlemmar av den georgiska ortodoxa kyrkan. Religionsfrihet garanteras i grundlagen och respekteras överlag, men små trossamfund som baptister och Jehovas vittnen uppger att de utsätts för trakasserier.

Georgien – Utbildning

Georgierna var under sovjettiden kända för sin jämförelsevis höga utbildningsnivå. Efter självständigheten 1991 råkade hela utbildningsväsendet i kris till följd av penningbrist. Regeringen försöker nu uppmuntra framväxten av privata skolor där föräldrarna själva betalar för barnens undervisning.

Fakta – utbildning

Läs- och skrivkunnighet: 99,6 procent (2019)
Andel barn som börjar grundskolan: 96,4 procent (2018)
Antal elever per lärare i grundskolan: 9 (2018)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP: 3,6 procent (2021)
Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten: 11,5 procent (2021)

Källor

Georgien – Sociala förhållanden

Det georgiska socialförsäkringssystemet har gjorts om från grunden flera gånger och omfattar i dag ålderspensioner, arbetslöshetsersättning, sjukpeng och föräldrapeng med mera.

Fakta – sociala förhållanden

Nativitet/födelsetal: 13,1 per 1000 invånare (2022)
Mortalitet/dödstal: 15,2 per 1000 invånare (2022)
Spädbarnsdödlighet: 8 per 1000 födslar (2021)
Fertilitetsgrad: 2,1 födda barn per kvinna (2021)
Förväntad livslängd: 72 år (2021)
Offentliga utgifter för hälsovård per invånare: 320 US dollar (2020)
Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP: 7,6 procent (2020)
Andel kvinnor i parlamentet: 18 procent (2023)

Källor

Georgien – Kultur

Under ”guldåldern” på 1100- och 1200-talen upplevde Georgien sin kulturella blomstringstid. Då skapades en unik arkitektur påverkad av bland annat grekisk, romersk, syrisk och persisk byggnadskonst. Det georgiska nationaleposet "Riddaren i tigerfäll" skrevs vid denna tid av hovskalden Sjota Rustaveli. I nutiden är det framför allt filmkonsten som låter tala om sig.

Georgien – Seder och bruk

Mat och dryck spelar en lika viktig roll i georgisk vardagskultur som i till exempel fransk eller italiensk. Det georgiska köket var det mest kända och uppskattade i det gamla Sovjetunionen och georgierna är med rätta mycket stolta över sin matlagning. Helgalmanackan domineras av de ortodoxa högtiderna, bland dem mer lokala helger som firandet av Jesu dop den 19 januari, Svetitschoveli-katedralens (i staden Mtscheta) dag den 14 oktober eller nationalhelgonet sankt Giorgis dag den 23 november.

Georgien – Äldre historia

Georgien kristnades på 300-talet och splittrades sedan i maktkamp mellan Östrom och persiska furstar. Ett georgiskt kungarike blomstrade under 900–1100-talen men invaderades av mongoler vid mitten av 1200-talet. Ett försvagat Georgien, uppdelat på flera småriken, kom sedan att domineras av turkar och perser innan landet sögs upp i det ryska imperiet 1801. Efter 70 år som en del av Sovjetunionen blev Georgien slutligen självständigt 1991.

Georgien – Modern historia

I mars 1991 röstade georgierna med stor majoritet för full självständighet och i april utropades Georgien som en självständig stat. I maj valdes parlamentets ordförande, Zviad Gamsachurdia, till president med över 86 procent av rösterna. Några val hölls dock inte i Abchazien och Sydossetien. När Sovjetunionen upplöstes senare samma år och Oberoende staters samvälde (OSS) bildades avböjde Georgien att inträda.

Georgien – Demokrati och rättigheter

Den tidigare positiva utvecklingen kring mänskliga rättigheter i Georgien har stannat av något på senare tid. Brister i rättsväsendets oberoende är ett av problemen.

Georgien – Inrikespolitik och författning

Georgien är en republik med ett parlamentariskt styrelseskick. Politiken domineras sedan valet 2012 av partialliansen Georgisk dröm. Landet strävar officiellt efter medlemskap i EU och Nato men regimkritiker anklagar regeringen för att stå Ryssland alltför nära och för att leda landet i en auktoritär riktning. Georgisk dröm korades till segrare även i det senaste parlamentsvalet som hölls den 26 oktober 2024 men oppositionen accepterar inte resultatet.

Fakta – politik

Officiellt namn: Sakartvelo/ Georgien
Statsskick: republik, enhetsstat
Statschef: president Salomé Zurabisjvili (2018–)
Regeringschef: Irakli Kobakhidze (2024–)
Viktigaste partier med mandat i senaste val: Georgisk dröm 89, Koalition för förändring 19, Förenade nationella rörelsen (UNM) 16, Ett starkt Georgien 14, Gakharia för Georgien 12 (2024)
Viktigaste partier med mandat i näst senaste val: Georgisk dröm 90, Styrka i enighet 36, Ett europeiskt Georgien 5, Lelo 4, Strategiskt bygge 4, Georgiska patrioters allians 4, Girchi 4, Medborgare 2, Arbetarpartiet 1 (2020)
Valdeltagande: 59 procent i parlamentsvalet 2024; 56 procent i parlamentsvalets första omgång 2020 och 26 procent i andra omgången (som bojkottades av oppositionen)
Kommande val: parlamentsval 2028; presidentval (indirekt val) 2024

Källor

Georgien – Abchazien

Abchazien som ligger i västra Georgien har förklarat sig självständigt, men självständigheten stöds endast av Ryssland och en handfull andra stater. Georgien och resten av omvärlden betraktar Abchazien som georgiskt territorium.

Georgien – Sydossetien

Sydossetien i norra Georgien har utropat självständighet, men självständigheten stöds endast av Ryssland och en handfull andra stater. Georgien och större delen av omvärlden betraktar Sydossetien som georgiskt territorium.

Georgien – Utrikespolitik och försvar

Georgien ligger i konflikt med Ryssland. Georgiens ambition att bli Natomedlem ledde till växande konfrontation med Moskva, och 2008 utbröt ett georgisk-ryskt femdagarskrig. I och med kriget svalnade det västliga stödet till Georgien en del och Natomedlemskapet sköts på framtiden. Rysslands anfall mot Ukraina 2022 har drivit på georgiska ambitioner att söka EU-medlemskap.

Fakta – försvar

Armén: 19 050 man (2022) ¹
Flygvapnet: 1 300 man (2022) ²
Militärutgifter i andel av BNP: 1,43 procent (2022)
Militärutgifter i andel av statsbudgeten: 5,3 procent (2022)

1. inklusive 4 050 värnpliktiga
2. inklusive 300 värnpliktiga

Källor

Georgien – Ekonomisk översikt

Georgien är rikt på naturtillgångar och har ett gynnsamt geografiskt läge längs handelsvägen mellan Kaspiska havet och Svarta havet. Det finns goda förutsättningar för frukt- och vinodling samt turism. Men väpnade konflikter, ekonomisk vanskötsel och korruption har hämmat omvandlingen av en nedgången centralstyrd planekonomi till en fungerande marknadsekonomi.

Fakta – Ekonomi

BNP per invånare: 6 628 US dollar (2022)
BNP-tillväxt: 10,1 procent (2022)
Total BNP: 24 605 miljoner US dollar (2022)
Jordbrukets andel av BNP: 6,1 procent (2022)
Industrins andel av BNP: 21,5 procent (2022)
Servicesektorns andel av BNP: 59,9 procent (2022)
Inflation: 11,6 procent (2022)
Statsskulden i andel av BNP: 39,8 procent (2022)
Utlandsskuld: 22 053 miljoner US dollar (2021)
Valuta: lari
Varuexport: 5 593 miljoner US dollar (2022)
Varuimport: 13 450 miljoner US dollar (2022)
Bytesbalans: -1,9 miljarder US dollar (2021)
Varuhandeln i andel av BNP: 77 procent (2022)
Viktigaste exportvaror: metaller, vin och frukt
Största handelspartner: Ryssland, Turkiet, Azerbajdzjan
Mottaget bistånd per invånare: 207 US dollar (2021)

Källor

Georgien – Naturtillgångar, energi och miljö

Georgien har stora tillgångar av mangan och koppar samt mindre fyndigheter av guld, silver, järn och kol. Landets energibehov täcks till största delen av importerad naturgas och olja, men vattenkraften som har goda naturliga förutsättningar är under utbyggnad.

Fakta – energi och miljö

Utsläpp av växthusgaser totalt: 17,67 miljoner ton koldioxidekvivalenter (2020)
Utsläpp av växthusgaser per invånare: 4,75 ton koldioxidekvivalenter (2020)
Utsläpp av koldioxid totalt: 10 255 tusen ton (2020)
Utsläpp av koldioxid per invånare: 2,8 ton (2020)
Utsläpp av metangas totalt: 5 133 tusen ton koldioxidekvivalenter (2020)

Källor

Georgien – Jordbruk

Jordbruk är fortfarande Georgiens viktigaste näringsgren. Det står för ungefär en femtedel av exporten och sysselsätter nästan hälften av alla invånare. Men jordbruksproduktionen har sjunkit stadigt sedan 1990-talet och jordbrukets andel av bruttonationalprodukten (BNP) har minskat från 33 procent 1996 till bara 7 procent.

Fakta – jordbruk och industri

Jordbrukets andel av BNP: 6,1 procent (2022)
Andel av landytan som används för jordbruk: 34,1 procent (2018)
Andel av landytan som är skogbevuxen: 40,6 procent (2020)
Industrins andel av BNP: 21,5 procent (2022)

Källor

Georgien – Industri

Den georgiska industrin var under sovjettiden starkt beroende av import av halvfabrikat och bränsle från andra sovjetrepubliker och dess produkter såldes huvudsakligen inom Sovjetunionen. I Georgien tillverkades bland annat verkstadsmaskiner, jordbruksredskap, konstgödsel, syntetfibrer och läkemedel. Den lätta industrin dominerades av textil- och livsmedelstillverkning.