Grekland – Aktuell politik

Grekland är en parlamentarisk demokrati och en republik vars president främst har representativa uppgifter. Under premiärminister Kyriakos Mitsotakis ledning styrs landet av det konservativa partiet Ny demokrati sedan 2019, med undantag för en månadslång period inför ett nyval 2023. Inrikespolitiken färgas av en djup, långvarig ekonomisk kris som har fått stora sociala, humanitära och ekonomiska följder.

Ny demokrati och det socialdemokratiska Pasok turades länge om att inneha regeringsmakten – från Greklands återgång till demokrati 1974 och fram till mitten av 2010-talet. Under den grekiska skuldkrisen och de värsta krisåren, från 2008 och ett årtionde framåt, dalade grekernas förtroende för de båda partierna. Deras dominans bröts när vänsterpartiet Syriza vann en jordskredsseger i valet 2015 och kunde bilda regering. Det var första gången på 40 år som Ny demokrati och Pasok hamnade utanför regeringen.

Syrizaregeringen tvingades dock bryta vallöften om stöd till arbetslösa och till dem som fått sänkta löner och pensioner under krisen. Nya ekonomiska åtstramningar väckte grekernas missnöje och banade väg för Ny demokratis återkomst 2019 då partiet fick egen majoritet i parlamentet.

I parlamentsvalet i maj 2023 fick Ny demokrati över 40 procent av rösterna. Resultatet var oväntat med tanke på en rad problem som Kyriakos Mitsotakis regering ställts inför under mandatperiod, dels en avlyssningsskandal, dels svidande kritik för sättet att hantera en förödande tågolycka (se Viktiga frågor nedan).

Kyriakos Mitsotakis avstod dock från att bli regeringsbildare. Eftersom Ny demokrati var ett fåtal mandat från egen majoritet i parlamentet ville Mitsotakis i stället ha nyval. Då skulle nämligen en ny vallag hinna träda i kraft som ger segrarpartiet 25–50 bonusmandat (se Författning nedan). På så sätt hoppades Mitsotakis kunna säkra egen majoritet för Ny demokrati.

Taktiken lyckades. Nyval hölls i juni och Ny demokrati fick åter drygt 40 procent av rösterna – och 50 bonusmandat. Både Pasok och Syriza backade i valet. Mitsotakis bildade en regering med enbart ministrar från Ny demokrati.

Missnöjet med de etablerade partierna har lett till att ytterkantspartier har tagit sig in i parlamentet. I nyvalet 2023 fick det ultranationalistiska, högerextrema Spartanerna plats i församlingen. En starkt bidragande orsak till framgången var att en fängslad före detta parlamentsledamot för det förbjudna, nynazistiska Gyllene gryning via sociala medier uppmanat sina anhängare att rösta på Spartanerna (se Politiska partier nedan).

Viktiga frågor

Högerregeringen har sedan 2019 drivit en strikt åtstramningspolitik med satsningar på korruptionsbekämpning. För att spara pengar har den bland annat krympt statsförvaltningen och effektiviserat regeringsarbetet.

En central politisk fråga är hur landet ska få kontroll över de stora periodvisa migrationsströmmarna. Många människor från Mellanöstern och Afrika försöker via Grekland ta sig in i EU i jakt på ett bättre liv. Efter en migrationsvåg 2015 avtog strömmen för att 2019 öka igen. Många flyktingar lever under svåra omständigheter i uppsamlingsläger ute i den grekiska övärlden. På ön Lesbos fanns Europas största flyktingläger, Moria, till 2020 då det brann ned. Lägret var byggt för 3 000 personer men hade tagit emot närmare 20 000. Våld, prostitution och droganvändning grasserade i lägret. En långsam beredning av asylärendena bidrar till att försvåra problemen.

Mitsotakisregeringen valde efter tillträdet att söka stöd hos EU-kommissionen och övriga EU-länder samtidigt som gränsbevakningen skärptes. Avvisningen av migranter som inte hade rätt till asyl påskyndades.

I samband med en ny flyktingvåg 2024 hoppas Grekland att EU:s nya migrationspakt ska underlätta situationen. Pakten antogs av Europaparlamentet i april samma år och ska genom ökad samordning och gemensamma regler bidra till säkrare gränser och effektivare hantering av asylärenden.

De omfattande och återkommande skogsbränder som Grekland sommartid plågas av är ett annat problem. 2021 förstörde bränderna hundratusentals hektar skog. Premiärminister Mitsotakis bad om ursäkt för att hans regering inte hade agerat tillräckligt snabbt för att få kontroll över elden. Han bytte ut den ansvarige ministern och inrättade ett särskilt departement för civilt skydd och beredskap.

Under 2022 upptog ”Greklands Watergate” mycket av regeringens energi. I juli avslöjades att Pasokledaren Nikos Androulakis hade avlyssnats av underrättelsetjänsten EYP hösten 2021, då han var ledamot i Europaparlamentet. Avlyssningen hade godkänts av åklagare och avslutades när Androulakis blev Pasokledare, men den skadade regeringens förtroende och spädde på det redan utbredda politikerföraktet.

Chefen för EYP och Mitsotakis kanslichef avskedades, men snart uppdagades att fler politiker och statstjänstemän, även tidigare ministrar, hade övervakats av EYP. När oppositionen utlyste en misstroendeomröstning om avlyssningsskandalen klarade sig regeringen bara med knapp marginal.

Nästa utmaning för Mitsotakisregeringen kom i februari 2023 när 57 människor omkom i en tågkollision (se Kalendarium). Olyckan väckte vrede bland grekerna när säkerhetsbrister och misskötsel av järnvägen upptäcktes. Strejker och demonstrationer hölls, och transportministern fick avgå. I mars 2024 överlevde regeringen en andra misstroendeomröstning som initierats av oppositionen sedan uppgifter framkommit om att en läckt ljudinspelning skulle ha manipulerats för att framställa den mänskliga faktorn som enda olycksorsak. Någon vecka före omröstningen hade en parlamentarisk utredning friskrivit högt uppsatta politiker från ansvar för olyckan.

Följ den löpande händelseutvecklingen i Kalendarium. 

Om våra källor