Grekland – Inrikespolitik och författning

Grekland är republik med ett parlamentariskt styrelseskick. Under premiärminister Kyriakos Mitsotakis ledning styrs landet av det konservativa partiet Ny demokrati sedan 2019, med undantag för en månadslång period inför ett nyval 2023. Inrikespolitiken färgas av en djup, långvarig ekonomisk kris som har fått stora sociala, humanitära och ekonomiska följder.

Detta kapitel ersätter Politiskt system och Aktuell politik och innehåller information från båda texterna.

Ny demokrati och det socialdemokratiska Pasok turades länge om att inneha regeringsmakten – från Greklands återgång till demokrati 1974 och fram till mitten av 2010-talet. Under den grekiska skuldkrisen och de värsta krisåren, från 2008 och ett årtionde framåt, dalade grekernas förtroende för de båda partierna. Deras dominans bröts när vänsterpartiet Syriza vann en jordskredsseger i valet 2015 och kunde bilda regering. Det var första gången på 40 år som Ny demokrati och Pasok hamnade utanför regeringen.

Syrizaregeringen tvingades dock bryta vallöften om stöd till arbetslösa och till dem som fått sänkta löner och pensioner under krisen. Nya ekonomiska åtstramningar väckte grekernas missnöje och banade väg för Ny demokratis återkomst 2019 då partiet fick egen majoritet i parlamentet.

I parlamentsvalet i maj 2023 fick Ny demokrati över 40 procent av rösterna. Resultatet var oväntat med tanke på en rad problem som Kyriakos Mitsotakis regering ställts inför under mandatperiod, dels en avlyssningsskandal, dels svidande kritik för sättet att hantera en förödande tågolycka (se Viktiga frågor nedan).

Kyriakos Mitsotakis avstod dock från att bli regeringsbildare. Eftersom Ny demokrati var ett fåtal mandat från egen majoritet i parlamentet ville Mitsotakis i stället ha nyval. Då skulle nämligen en ny vallag hinna träda i kraft som ger segrarpartiet 25–50 bonusmandat (se Författning nedan). På så sätt hoppades Mitsotakis kunna säkra egen majoritet för Ny demokrati.

Taktiken lyckades. Nyval hölls i juni och Ny demokrati fick åter drygt 40 procent av rösterna – och 50 bonusmandat. Både Pasok och Syriza backade i valet. Mitsotakis bildade en regering med enbart ministrar från Ny demokrati.

Kyriakos Mitsotakis från högerpartiet Ny demokrati är Greklands premiärminister sedan 2019. Petros Giannakouris/AP/TT

Missnöjet med de etablerade partierna har lett till att ytterkantspartier har tagit sig in i parlamentet. I nyvalet 2023 fick det ultranationalistiska, högerextrema Spartanerna plats i församlingen. En starkt bidragande orsak till framgången var att en fängslad före detta parlamentsledamot för det förbjudna, nynazistiska Gyllene gryning via sociala medier uppmanat sina anhängare att rösta på Spartanerna (se Politiska partier nedan).

Viktiga frågor

Högerregeringen har sedan 2019 drivit en strikt åtstramningspolitik med satsningar på korruptionsbekämpning. För att spara pengar har den bland annat krympt statsförvaltningen och effektiviserat regeringsarbetet.

En central politisk fråga är hur landet ska få kontroll över de stora periodvisa migrationsströmmarna. Många människor från Mellanöstern och Afrika försöker via Grekland ta sig in i EU i jakt på ett bättre liv. Efter en migrationsvåg 2015 avtog strömmen för att 2019 öka igen. Många flyktingar lever under svåra omständigheter i uppsamlingsläger ute i den grekiska övärlden. På ön Lesbos fanns Europas största flyktingläger, Moria, till 2020 då det brann ned. Lägret var byggt för 3 000 personer men hade tagit emot närmare 20 000. Våld, prostitution och droganvändning grasserade i lägret. En långsam beredning av asylärendena bidrar till att försvåra problemen.

Mitsotakisregeringen valde efter tillträdet att söka stöd hos EU-kommissionen och övriga EU-länder samtidigt som gränsbevakningen skärptes. Avvisningen av migranter som inte hade rätt till asyl påskyndades.

I samband med en ny flyktingvåg 2024 hoppas Grekland att EU:s nya migrationspakt ska underlätta situationen. Pakten antogs av Europaparlamentet i april samma år och ska genom ökad samordning och gemensamma regler bidra till säkrare gränser och effektivare hantering av asylärenden.

De omfattande och återkommande skogsbränder som Grekland sommartid plågas av är ett annat problem. 2021 förstörde bränderna hundratusentals hektar skog. Premiärminister Mitsotakis bad om ursäkt för att hans regering inte hade agerat tillräckligt snabbt för att få kontroll över elden. Han bytte ut den ansvarige ministern och inrättade ett särskilt departement för civilt skydd och beredskap.

Under 2022 upptog ”Greklands Watergate” mycket av regeringens energi. I juli avslöjades att Pasokledaren Nikos Androulakis hade avlyssnats av underrättelsetjänsten EYP hösten 2021, då han var ledamot i Europaparlamentet. Avlyssningen hade godkänts av åklagare och avslutades när Androulakis blev Pasokledare, men den skadade regeringens förtroende och spädde på det redan utbredda politikerföraktet.

Chefen för EYP och Mitsotakis kanslichef avskedades, men snart uppdagades att fler politiker och statstjänstemän, även tidigare ministrar, hade övervakats av EYP. När oppositionen utlyste en misstroendeomröstning om avlyssningsskandalen klarade sig regeringen bara med knapp marginal.

Nästa utmaning för Mitsotakisregeringen kom i februari 2023 när 57 människor omkom i en tågkollision (se Kalendarium). Olyckan väckte vrede bland grekerna när säkerhetsbrister och misskötsel av järnvägen upptäcktes. Strejker och demonstrationer hölls, och transportministern fick avgå. I mars 2024 överlevde regeringen en andra misstroendeomröstning som initierats av oppositionen sedan uppgifter framkommit om att en läckt ljudinspelning skulle ha manipulerats för att framställa den mänskliga faktorn som enda olycksorsak. Någon vecka före omröstningen hade en parlamentarisk utredning friskrivit högt uppsatta politiker från ansvar för olyckan.

Följ den löpande utvecklingen i Kalendarium.

FÖRFATTNING

Författningen från 1975 föreskriver att Grekland har ett parlamentariskt system där presidenten är statschef och formell överbefälhavare. Presidenten väljs av parlamentet för en femårsperiod. Två tredjedelar av parlamentets ledamöter måste vara eniga om en presidentkandidat. Annars hålls en ny omröstning. Om en president inte har kunnat röstas fram efter tre omgångar utlyses nyval till parlamentet. Därefter kan presidenten väljas med enkel majoritet (hälften av ledamöterna plus en).

Presidenten utser premiärminister och på dennes rekommendation övriga regeringsmedlemmar. Om ingen av ledarna för de fyra största partierna i parlamentet lyckas bilda regering försöker presidenten bilda en samlingsregering. Misslyckas även detta utser presidenten någon, i regel en högt uppsatt domare, att leda en expeditionsministär fram till nyval. Om två på varandra följande regeringar avgått i snabb takt kan presidenten upplösa parlamentet och utlysa nyval.

Endast parlamentet har rätt att avskeda premiärministern, utlysa folkomröstningar och införa undantagstillstånd. Parlamentet har en kammare med 300 ledamöter, som tillsätts genom allmänna val för högst fyra år. För att komma in i parlamentet måste ett parti få minst tre procent av rösterna. Rösträttsåldern sänktes 2016 från 18 år till 17 år.

På initiativ av den nytillträdda vänsterregeringen avskaffades 2016 ett valsystem där det parti som fått flest röster genom proportionella val tilldelades ytterligare 50 mandat i syfte att skapa stabila majoritetsregeringar. Den nya vallagen skulle börja gälla från och med valet 2023. Men Ny Demokrati återinförde ett bonussystem 2020, vilket användes första gången i samband med nyvalet i juni 2023. Genom bonussystemet tilldelas det största partiet 20 extra mandat, om det får över 25 procent av rösterna, och ett mandat per varje halv procentenhet därefter, upp till ett maximum på 50 bonusmandat.

Lagar som antas av parlamentet ska godkännas av presidenten. Denne kan återföra ett beslut om en ny lag till parlamentet för betänkande men har ingen egentlig vetorätt. Parlamentet kan ställa presidenten inför riksrätt om förslaget stöds av två tredjedelar av ledamöterna. 

Läs om Greklands rättsväsen i Demokrati och rättigheter. 

POLITISKA PARTIER

Greklands regeringsparti Ny demokrati (Nea Dimokratia) grundades 1974 som en paraplyorganisation för liberaler, konservativa och tidigare rojalister med målet att återupprätta demokratin efter militärstyret. Partiet står för traditionell marknadsliberal högerpolitik med starkt stöd för EU och försvarsalliansen Nato. Ny demokrati förlorade stort till Syriza i de två val som hölls 2015 men återkom till makten genom en överlägsen valseger 2019. I EU-parlamentet tillhör Ny demokrati partigruppen EPP. 

Radikala vänsterns koalition (Synaspismos Rizospastikis Aristeras, Syriza) uppstod som en allians mellan tio olika partier 2004 och blev ett regelrätt parti 2013. Syriza kunde efter valsegern 2015 bilda regering tillsammans med det nybildade högerpartiet Oberoende greker (Anexartiti Ellines, Anel) som grundats av avhoppare från Ny Demokrati. Alliansen mellan Syriza och Oberoende greker sågs som en ohelig allians. De två stod långt ifrån varandra ideologiskt, men förenades i ett kraftigt motstånd mot tidigare regeringars åtstramningspolitik och i den EU-skepsis som under krisåren vuxit sig starkare i det tidigare så EU-vänliga Grekland. Syriza straffades av väljarna i valet 2019 då partiet förlorade nästan hälften av sina mandat, men kom på andra plats i valet i juni 2023. 

I slutet av 2023 lämnade elva ledamöter Syriza och bildade Nya vänstern (Néa Aristerá). Syriza och Nya vänstern ingår i partigruppen Vänstern i EU-parlamentet. 

Det socialdemokratiska partiet Panhellenska socialiströrelsen (Panellinio Sosialistiko Kinima, Pasok) växte fram ur motståndsrörelsen under diktaturen 1967–1974 (se Modern historia). Partiet förespråkade från början socialism och ville att Grekland skulle lämna Nato och EG (nuvarande EU). Efterhand kom Pasok att omvandlas till ett socialdemokratiskt parti med en EU- och marknadsvänlig politik. I valet 2009 blev Pasok största parti men det kom rejält på efterkälken i valen 2012 och 2015. Pasok gick 2017 samman med några småpartier och bytte i samband med detta namn till Rörelse för förändring (Kinima Allagis, Kinal). Partiet kom på tredje plats i valet 2019. Som ett sätt att återknyta till sin långa historia återtog partiet 2023 sitt gamla namn och kallar sig nu Pasok – Rörelse för förändring. Pasok ingår i EU-parlamentet i den socialdemokratiska partigruppen S&D. 

Greklands kommunistparti (Kommunistiko Komma Elladas, KKE) är landets äldsta parti, grundat redan 1918. Partiet är starkt antiamerikanskt och har sitt främsta stöd bland fackligt aktiva och småbönder. Partiet blev fjärde störst i valet 2023. Det har mandat i EU-parlamentet men sitter inte med i någon partigrupp. 

Det nationalistiska och proryska Grekisk lösning (Elliniki Lisi) grundades 2016 och finns representerat i parlamentet sedan 2023. I EU-parlamentet hör Grekisk lösning till partigruppen ECR. 

Det nazistiskt inspirerade Gyllene gryning (Chrisi Avgi) har rötter tillbaka i 1980-talet och tog sig för första gången in i parlamentet 2012. Det blev tredje största parti efter Syriza och Ny demokrati i valet 2015, men lyckades inte ta sig över treprocentsspärren 2019. Gyllene gryning har blivit omtalat för sina våldsamma demonstrationer och skarpa kritik mot invandring och tidigare regeringars hantering av skuldkrisen. Partiet klassades 2020 som en kriminell organisation av en domstol i Aten och ledarna dömdes till fängelse (se Kalendarium). 

Det ultranationalistiska och högerextrema Spartanerna (Spartiátes) grundades 2017 av den officielle partiledaren Vasilis Stigkas. Partiet fick i junivalet 2023 fem procent av rösterna, mycket tack vare stöd från den fängslade Ilias Kasidiaris, en av ledarna för Gyllene gryning. Högsta domstolen förbjöd Spartanerna att ställa upp i EU-valet 2024 då det inte uppfyllde vallagens krav. 

Om våra källor