Premiärminister Mitsotakis ombildar regeringen

14 mars

Premiärminister Kyriakos Mitsotakis byter ut flera ministrar i sin regering, däribland transport-, migration- och finansministrarna. Utrikes- och försvarsministrarna får dock stanna kvar. Ombildningen uppfattas vara ett försök från Mitsotakis att förhålla sig till sjunkande opinionssiffror och protester mot regeringens hantering av tågkatastrofen 2023.

Mitsotakis regering står emot misstroendeomröstning

7 mars

Parlamentet röstar nej till att fälla premiärminister Kyriakos Mitsotakis regering, med 157 ledamöter som röstar mot förslaget och 136 som röstar för. Det är oppositionspartiet Pasok som står bakom misstroendeomröstningen och skälet är återigen vad man anser vara regeringens bristfälliga hantering av tågkatastrofen 2023 (se Februari 2023). Även förra året riktade oppositionen en misstroendeförklaring mot regering, som dock röstades ned. Enligt opinionsundersökningar tror många invånare att regeringen har gömt undan bevismaterial kring orsaken till tågkraschen. En undersökning av en myndighet ansvarig för flyg- och järnvägssäkerhet har nyligen presenterat uppgifter om att det påträffats spår av någon form av bränsle som kan ha fattat eld i samband med kollisionen och dödat flera av dem som annars skulle ha överlevt själva olyckan.

Ukrainakris tvingar EU storsatsa på försvaret

6 mars

EU:s stats- och regeringschefer samlas i Bryssel för ett extra toppmöte. Vid mötet fattas vad EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen kallar ett ”historiskt” beslut om en gemensam storsatsning på försvaret som blir möjlig genom EU-lån och ändrade budgetregler. Mötet hålls några dagar efter det att USA pausat sitt militära stöd till Ukraina och därmed allvarligt försvagat landets möjlighet att försvara sig mot den ryska aggressionen. Planen är att få loss 800 miljarder euro för att öka EU:s militära styrka. Alla EU-länder utom Ungern ställer sig också bakom ett uttalande till stöd för att Ukraina ska få säkerhetsgarantier och delta i eventuella fredsförhandlingar. 

Kristoppmöte efter USA:s kovändning

17 februari

Efter chockbesked från Vita huset som omkullkastar rådande säkerhetsordning samlas europeiska ledare i Paris för krissamtal. Trumpadministrationen står i begrepp att inleda samtal med Ryssland om kriget i Ukraina, över huvudet på både Ukraina och övriga Europa, och de europeiska ledarna försöker nu hitta ett gemensamt förhållningssätt. Förutom Frankrikes president Emmanuel Macron som kallat till mötet deltar ledarna för Italien, Polen, Spanien, Storbritannien, Tyskland och Danmark (som företräder hela Norden och Baltikum) samt Natos generalsekreterare Mark Rutte, EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och Europeiska rådets ordförande António Costa. 

Konstantinos Tasoulas vald till ny president

12 februari

Det grekiska parlamentet väljer Konstantinos Tasoulas, en bundsförvant till premiärminister Kyriakos Mitsotakis, till ny president och statschef. Det är den fjärde omröstningen som hålls (se Kalendarium). Tasoulas har varit talman i parlamentet. Han kommer att tillträda posten i mars då den nuvarande presidenten Ekaterini Sakellaropoulous mandatperiod löper ut.

Inget resultat efter första omgång av presidentvalet

25 januari

Parlamentet lyckas inte utse en ny president efter en första valomgång. Kyriakos Mitsotakis mittenhögerregering har föreslagit den tidigare talmannen i parlamentet Konstantinos Tasoulas som ny president efter den avgående Ekaterini Sakellaropoulou. Tasoulas får dock endast 160 röster i omröstningen i parlamentet, mot de 200 som erfordras för att en kandidat ska kunna utses. Vänsterkandidaten Louka Katseli får 40 röster, Tasos Giannitsis som stöds av socialdemokratiska Pasok får 34 röster och ytterhögerkandidaten Kostas Kyriakou får 14. En andra valomgång ska hållas den 31 januari. Om det fortfarande inte finns något resultat då sänks tröskeln för antalet röster som erfordras till 180 i tredje omgången och 151 röster i en fjärde omgång. Eftersom Mitsotakis har stöd av 156 ledamöter i parlamentet väntas Konstantinos Tasoulas utses senast i fjärde valomgången.

Syriza utser ny partiledare

24 november

Vänsterpartiet Syriza väljer Sokratis Famellos till ny partiledare efter Stefanos Kasselakis som tvingades avgå i september efter att ha förlorat partimedlemmarnas stöd för sitt ledarskap. Kasselakis, som har en bakgrund inom näringslivet, kritiserades för sitt affärsmässiga sätt att leda partiet. Han ansågs även ha drivit partiet mer mot mitten på den politiska skalan. Dagen före omröstningen bildade Kasselakis ett nytt parti, Demokratirörelsen. Konflikterna inom Syriza har under det senaste året fått till följd att ett 20-tal parlamentsledamöter lämnat partiet. Därmed har socialdemokratiska Pasok gått om Syriza som största oppositionsparti i parlamentet.

Hamnstad plågas av tonvis av död fisk

31 augusti

Ett månadslångt undantagstillstånd införs i hamnstaden Volos, norr om Aten, sedan tiotals ton av död fisk har fyllt hamnen, kusterna och floderna i trakten. Höststormar 2023 ledde till att en sjö längre upp i floderna översvämmades och med flodvattnet flöt mängder av sötvattensfisk ut till havs. Väl ute i det salta havsvattnet kan fisken inte överleva. Med hjälp av båtar och nät förs merparten av den snabbt ruttnande fisken bort.

Skogsbränder utanför Aten kräver människoliv

15 augusti

En människa dör och tusentals tvingas lämna sina hem i samband med bränder utanför Aten. Flera tusen hektar mark förstörs i skogsbränderna, som är de värsta bränderna hittills i år och tros ha utlösts av ett elfel vid Varnavas, nära den historiska staden Marathon, 4 mil nordost om Aten. Först efter tre dagar lyckas brandmännen få kontroll över läget. Till sin hjälp har de insatsteam från flera EU-länder, genom stödprogrammet för katastrofinsatser vid bränder. Regeringen har öronmärkt 4,7 miljoner euro till åtta städer som drabbats. Det ska gå till stöd till både hushåll och enskilda. Kritiker, däribland oppositionspartiet Syriza, anklagar regeringen för räddningstjänstens bristande beredskap.  Premiärminister Mitsotakis har bemött kritiken med att regeringen har beställt sju nya flygplan som ska användas för vattenbombning av bränder. 

Ny demokrati blir störst i EU-valet

9 juni

Greklands regeringsparti Ny demokrati blir störst i valet till EU-parlamentet med 28,3 procent (7 mandat). Näst störst blir vänsterpartiet Syriza med 14,9 procent (4 mandat), medan socialdemokratiska Pasok hamnar på tredje plats med 12,8 procent (3 mandat). Det nationalistiska och proryska Grekisk lösning får 9,3 procent av rösterna (2 mandat), ett resultat som också Kommunistpartiet får. Demokratiska patriotiska rörelsen vinner 4,4 procent (1 mandat), medan Kurs mot friheten erhåller 3,4 procent (1 mandat). Det lilla partiet Foni Logikis Afroditi Latinopoulou får 3 procent av rösterna (1 mandat).

Elva parlamentsledamöter åtalas för att ha lurat väljare

4 april

Åklagare vid Högsta domstolen åtalar elva parlamentsledamöter, de flesta är medlemmar av det högerextrema partiet Spartanerna. Samtliga ställde upp för Spartanerna och valdes in i parlamentet i samband med valet i juni 2023. I dag har fyra ledamöter lämnat partiet och är oberoende. Parlamentsledamöterna anklagas för att ha lurat väljare genom att låta en fängslad tidigare ledare för det förbjudna partiet Gyllenen gryning styra Spartanerna, trots att det är förbjudet. Den fängslade högerextreme Ilias Kasidiaris bidrog till att skapa väljarstöd för Spartanerna vilket gjorde det möjligt för partiet att komma in i parlamentet. Åklagaren har hittat bevis för att den verkliga partiledaren var Kasidiaris och inte Spartanernas officiella ledare Vassilios Stigas. Om ledamöterna bedöms skyldiga i en rättegång kan deras platser komma att fördelas bland de övriga partierna i parlamentet.

Grekland legaliserar samkönade äktenskap

15 februari

Grekland har som första ortodoxa kristna land beslutat att göra det lagligt för personer av samma kön att ingå äktenskap och att adoptera barn. Förslaget hade stöd av premiärminister Kyriakos Mitsotakis men inte alla partimedlemmar i hans konservativa parti Ny demokrati var positiva till lagen, som dock gick igenom med stöd av oppositionspartiet Syriza, vars partiledare själv är homosexuell.  Den grekiska kyrkan hade tydligt uttalat sitt motstånd mot lagförslaget. Demonstrationer mot den föreslagna reformen hölls även på olika håll i landet, bland annat i Aten där omkring 4 000 människor deltog.

Bönder hotar med ökade protester

6 februari

Tiotusentals bönder protesterar i Thessaloniki mot  de svåra villkor som råder för att bedriva jordbruk i landet, däribland höga kostnader för bränsle, ökande inflation, konkurrens från billliga importerade jordbruksvaror och höga krav på klimatåtgärder. De grekiska böndernas aktioner är en del av en protestvåg som började i Tyskland och Frankrike  men även pågår i Belgien och Italien och några andra europeiska länder. Bönderna i Thessaloniki anser också att återuppbyggnaden efter omfattande översvämningar i september förra året går för långsamt. Översvämningar fick negativa konsekvenser för jordbruket och ledde till förlorade inkomster. Premiärminister Mitsotakis har lovat ytterligare ekonomiskt stöd och att skattesubventioner på diesel ska förlängas ytterligare ett år. Men bondeorganisationerna har hittills inte varit nöjda med löftena och planerar nu att utvidga protesterna till andra delar av landet.

Grekland deltar i USA-ledd säkerhetspakt i Mellanöstern

21 december

Grekland är ett av de länder som deltar i en säkerhetsallians som USA presenterar och som ska skydda den viktiga transportleden genom Röda havet och Suezkanalen. Skälet är att huthirebeller i Jemen börjat beskjuta fartyg på Röda havet, som en följd av kriget i Gaza mellan den terrorstämplade organisationen Hamas och Israel som rasar sedan oktober. Huthierna som stödjer Hamas säger sig sikta på fartyg med kopplingar till Israel, men också andra fartyg ska ha träffats. 

Grekland och Turkiet öppnar för varmare relationer

7 december

Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan besöker Aten för första gången på sex år i  samband med att diplomatiska samtal på hög nivå  återupptas mellan länderna. Ett samarbetsorgan för ministrar i de bägge länderna håller också ett möte för första gången sedan 2016. Erdoğan och premiärminister Kyriakos Mitsotakis enas om en plan för hur de båda länderna ska kunna förbättra sina relationer under kommande år genom olika former av samarbete och förtroendeskapande åtgärder såväl som politisk dialog. Länderna ingår även ett icke-bindande vänskapsavtal, där de bland annat lovar att undvika aggressiva uttalanden. De enas också om att sträva efter att fördubbla den bilaterala handeln. Ett av de bidragande skälen till att relationerna förbättrats är bland annat Greklands stöd till Turkiet efter den stora jordbävningen tidigare i år.

Partiledamöter lämnar Syriza

23 november

Nio parlamentsledamöter som tillhör Syriza lämnar partiet. Syriza har sedan Stefanos Kasselakis tillträdde som ny partiledare efter Alexis Tsipras tappat flera platser i parlamentet. Många av dem är erfarna och har tidigare varit ministrar. Syriza vann 47 mandat i valet i juni i år, men har nu endast 36 platser kvar i parlamentet efter medlemstappet.

Framgångar för Ny demokrati i lokalvalen

15 oktober

Det regerande partiet Ny demokrati segrar i åtta av tretton regioner. Men i Aten förlorar den nuvarande borgmästaren Kostas Bakoyannis, även premiärminister Mitsotakis brorson,  mot socialisternas kandidat. Även i landets näst största stad Thessaloniki förlorar Ny demokratis kandidat till borgmästarposten. Premiärminister Kyriakos Mitsotakis ansåg dock att det låga valdeltagandet var bekymmersamt och han tyckte därför inte att det fanns någon större anledning att fira valresultatet. I första omgången av valet som ägde rum för en vecka sedan deltog drygt 42 procent av väljarna men i andra omgången hade antalet sjunkit med nära 12 procentenheter.

Syriza får ny partiledare

24 september

Syriza har utsett den 35-årige affärsmannen Stefanos Kasselakis till ny partiledare efter Alexis Tsipras, som lett partiet sedan 2015. Tsipras avgick i juni efter Syrizas katastrofala resultat i parlamentsvalet. Kasselakis har lovat att verka för rättvisa förhållanden på arbetsmarknaden och att verka sociala rättigheter samt bekämpa korruption.

Värsta skogsbränderna hittills

25 augusti

Omkring 350 skogsbränder härjar samtidigt i landet och enligt ministern för civil beredskap, Vassilis Kikilias, är läget sommaren 2023 allvarligare än någonsin tidigare. Omkring 150 000 hektar (en yta något större än Öland) kommer enligt regeringen att förstöras av lågorna. För några dagar sedan hittades 18 människor som omkommit i en skogsbrand i nordöstra delen av landet nära gränsen till Turkiet. De döda tros vara migranter som tagit sig till Grekland från Turkiet och som hållit sig gömda i skogen utan chans att undkomma elden. Bränder har utbrutit både i norra Grekland och i områden kring huvudstaden Aten men torka och extrem hetta förvärrar läget tillsammans med starka vindar. EU bistår i släckningsarbetet med flygplaner, helikoptrar och brandmän.  Även i juli använde regeringen stora resurser till att försöka släcka skogsbränder på olika håll i landet, bland annat på öarna Rhodos och Korfu. 

Syrizas partiledare avgår

29 juni

Vänsterpartiet Syrizas ledare Alexis Tsipras meddelar att han lämnar sin post till följd av partiets dåliga valresultat, endast 18 procent av rösterna i det senaste parlamentsvalet. Tsipras var premiärminister mellan 2015 och 2019.

Jordskredsseger för Mitsotakis

25 juni

Förre premiärminister Kyriakos Mitsotakis parti Ny demokrati vinner drygt 40 procent av rösterna i det nya parlamentsval, som hålls bara fem veckor efter det förra valet (se Maj). Vänsterpartiet Syriza får endast knappt 18 procent. I enlighet med en ny vallag får Ny demokrati, som segrande parti, hela 50 bonusmandat. Mitsotakis har därmed lyckats med sitt mål att kunna bilda en ny enpartiregering som har egen majoritet i parlamentet. 

Landssorg efter migrantkatastrof

17 juni

Ett 80-tal människor rapporteras döda efter att en fiskebåt lastad med flera hundra migranter kapsejsar i havet i södra Grekland. Omkring 500 människor saknas ännu. Den grekiska regeringen utropar landssorg i tre dagar efter händelsen. Ett hundratal migranter klarar sig med livet i behåll, de flesta av dem män. Men enligt vittnesmål från överlevare ska ett stort antal kvinnor och ett hundratal barn ha befunnit sig under däck på båten som ska ha varit på väg till Italien. Hjälporganisationer riktar kritik mot Grekland för att inte ha satt in räddningsåtgärder i tid. Enligt den grekiska kustbevakningen tackade besättningen nej till hjälp.

Ny demokrati segrar stort i parlamentsvalet

21 maj

Premiärminister Kyriakos Mitsotakis parti Ny demokrati får enligt preliminära resultat minst 40 procent av rösterna i parlamentsvalet, vilket motsvarar omkring 146 mandat. För att få majoritet i parlamentet behövs dock 151 mandat, enligt det rådande valsystemet som dock kommer att ändras i samband med nästkommande parlamentsval. Vänsterpartiet Syriza tappar en stor del av sitt stöd från valet 2019 och får nu omkring 20 procent av rösterna. Socialistpartiet Pasok går däremot framåt och beräknas få närmare 12 procent av rösterna.

Tågkrasch lamslår landet

28 februari

Den hittills värsta tågolyckan i landet inträffar när två tåg krockar nära staden Larissa. 57 människor avlider i den kraftiga kollisionen och ett hundratal skadas. Tågtrafiken ligger nere under över en veckas tid på grund av strejkande järnvägs- och tågpersonal. Omfattande strejker och massdemonstrationer hålls på flera håll i landet i protest mot bristande säkerhet och brister i skötseln av det grekiska järnvägsnätet.  Ett par dagar efter olyckan avgår transportministern och en tågklarerare har gripits misstänkt för att delvis vara ansvarig för kraschen genom att låtit ett godståg färdas på samma spår som ett passagerartåg. 

Premiärminister Mitsotakis klarar misstroendeomröstning

27 januari

Vänsteroppositionen under ledning av tidigare premiärminister Alexis Tsipras utlöser en misstroendeomröstning mot premiärminister Kyriakos Mitsotakis regering i parlamentet. Skälet till omröstningen är de avslöjanden som har kommit under senare tid om att tjänstemän, politiker och tidigare ministrar avlyssnats av den statliga underrättelsetjänsten EYP. Bland annat hör den förre energiministern, arméchefen och den förre nationelle säkerhetsrådgivaren till dessa. Och sommaren 2022 avslöjade partiledaren för socialistpartiet Pasok, Nikos Androulakis, att han avlyssnats (se Augusti 2022). Chefen för den oberoende granskningsorganet ADAE som övervakar kommunikationssäkerhet och individens integritet har nyligen bekräftat att övervakning förekommit efter information från nationella telekombolag. Mitsotakis vinner till slut misstroendeomröstningen efter en het debatt, med 156 röster mot 143.

Avlyssningsskandal skakar regeringen

5 januari

Chefen för underrättelsetjänsten EYP och premiärminister Kyriakos Mitsotakis kanslichef meddelar att de avgår på grund av en avlyssningsskandal som briserade i juli. Då avslöjade Nikos Androulakis, ledare för det oppositionella Socialistpartiet Pasok, att hans mobiltelefon hade övervakats. EYP ska enligt regeringens uppgifter ha avlyssnat Androulakis telefon under tre månader från september 2021, när han satt i Europaparlamentet. Avlyssningen avslutades, i enlighet med lagen, sedan Androulakis valts till partiledare. Beslutet att avlyssna telefonen hade godkänts av åklagare enligt premiärminister Mitsotakis men han medger nu att det var ett misstag.

Medelhavsländer kritiserar EU:s migranthantering

13 november

Grekland, Italien, Malta och Cypern säger i ett gemensamt uttalande att de anser det orättvist att de behöver ta emot så många migranter från andra sidan Medelhavet. Länderna menar att andra EU-länder måste vara med och dela på bördan och kräver att EU-kommissionen agerar. De menar också att den flagga som räddningsfartygen seglar under ska avgöra vilka länder som ska ta fullt ansvar för fartygen.

EU når kompromiss om minskad gasanvändning

26 juli

Alla länder i EU utom Ungern går med på en kompromiss om att på frivillig basis minska konsumtionen av naturgas med 15 procent mellan augusti 2022 och mars 2023. Minskningen ska ske för att länderna ska kunna bygga upp ett lager av gas inför en potentiell energikris. Om bristen på gas blir akut kan nedskärningen göras obligatorisk, dock med undantag för vissa industrier och länder. Beslutet fattas sedan Ryssland strypt flödet av gas via ledningen Nord Stream 1 till en femtedel av den normala mängden. Det ryska statliga gasbolaget Gazprom säger att minskningen beror på tekniska problem men EU:s energikommissionär kallar den ”politiskt motiverad”.

EU stoppar guld från Ryssland

21 juli

EU-länderna beslutar att bannlysa import av ryskt guld. Det är den sjunde omgången sanktioner som EU antar sedan den ryska invasionen av Ukraina i februari. EU-länderna utökar också listan över tekniska komponenter som inte får säljas till Ryssland samtidigt som ytterligare 48 personer sätts upp på sanktionslistan tillika med 9 institutioner eller företag, däribland Rysslands största bank – Sberbank.   

EU-sanktioner mot Rysslands handel med olja

30 maj

EU:s stats- och regeringschefer enas om ett sjätte paket med sanktioner mot Ryssland med anledning av kriget i Ukraina. Syftet är att begränsa ryska statens inkomster och därmed försvåra finansieringen av krigsinsatser. Senast vid slutet av 2022 ska nästan all import till EU-länder av rysk olja ha upphört. Ungern har förhandlat hårt för egna önskemål och får igenom ett undantag för olja som transporteras via rörledning. Ett annat inslag i de utvidgade sanktionerna är att Rysslands största bank, Sberbank, ska stängas av från det internationella systemet Swift. Toppmötet beslutar att anslå 9 miljarder euro till Ukrainas regering för att täcka ”omedelbara likviditetsbehov”.

EU-direktiv ger ukrainare skydd

4 mars

EU beslutar att aktivera det så kallade massflyktsdirektivet med anledning av Rysslands attack mot Ukraina. Det innebär att personer som lämnat Ukraina efter den 24 februari har rätt till skydd ”direkt” och ska erbjudas ett års uppehålls- och arbetstillstånd inom EU. De får också rätt till begränsad sjukvård och barnen får rätt till skolgång. Ett halvår senare, i oktober 2022, förlängs direktivet till mars 2024. Vid det laget befinner sig sammanlagt 4,2 miljoner ukrainska krigsflyktingar i EU-länder. 

Skärpta EU-sanktioner mot Ryssland

24 februari

Som en följd av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina enas Grekland och de andra EU-länderna om skärpta sanktioner mot Ryssland. Under veckan som följer antar EU sanktioner i flera steg. De riktas mot Rysslands finansiella system och högteknologiska industrier samt mot högt uppsatta politiker, däribland president Putin och utrikesminister Sergej Lavrov, och delar av eliten runt makthavarna i Kreml. Sanktionerna mot finanssystemet syftar till att underminera Rysslands förmåga att finansiera kriget i Ukraina. Bland annat beslutar EU-länderna att stänga av sju ryska banker från det internationella betalningssystemet Swift som gör det möjligt att snabbt och säkert genomföra transaktioner. Därutöver förbjuds har alla transaktioner med ryska centralbanken liksom nya investeringar i en rysk investeringsfond. EU stänger också sitt luftrum för ryskt flyg och beslutar att förse Ukraina med vapen för 450 miljoner euro. Vidare stoppas sändningar från de ryska mediekanalerna RT och Sputnik som anklagas för att utgöra propagandaorgan för den ryska regeringen. Belarus som låtit ryska trupper tränga in i Ukraina från landets territorium får också en släng av sleven. Drygt tjugo högt uppsatta militärer beläggs med sanktioner och EU beslutar att stoppa importen av en rad exportvaror från Belarus.  Grekland hjälper även Ukraina att försvara sig mot det ryska angreppet genom att skicka militär utrustning, däribland kalasjnikov, och bistår också med humanitärt stöd.

Massprotester i Aten mot vaccinkrav för vårdpersonal

29 augusti

Över 7000 människor demonstrerar i Aten mot det nyligen införda kravet på att anställda inom vården måste vaccineras mot covid-19. Regeringen har också infört flera nya restriktioner i takt med att deltavarianten av coronaviruset sprider sig i landet. Regeringen försöker även uppmuntra fler greker att vaccinera sig mot ovid-19, bland annat genom att det inte längre ska vara gratis att göra ett coronatest.

Gränsen mot Turkiet förstärks för att stoppa afghanska flyktingar

23 augusti

Regeringen meddelar att åtgärder vidtagits för att förhindra massinvandring av asylsökande från Afghanistan efter talibanernas maktövertagande i landet. En planerad förlängning på 4 mil av ett stängsel vid gränsen mot Turkiet har färdigställts och ett elektroniskt övervakningssystem tas i bruk. Premiärminister Kyriakos Mitsotakis har även diskuterat utvecklingen i Afghanistan på telefon och vad som kan göras för att förhindra en ny flyktingvåg till EU likt den som ägde rum 2015.

Höga temperaturer och skogsbränder

10 augusti

Extrem hetta med temperaturer kring 40–45 grader och starka vindar bidrar till att skogsbränder får fäste och blir de svåraste sedan 2007. Ett par människor har dött på grund av bränderna, hundratals har blivit hemlösa och över 100 000 hektar mark har förstörts i lågorna, långt mer än förra året. Flera hundra bränder har härjat i de centrala delarna av landet och i sydväst medan ön Evia öster om Aten har drabbats hårt. Flera europeiska länder bistår med brandmän, flygplan och fordon i kampen mot bränderna. Premiärminister Mitsotakis ber om ursäkt till folket för brister i att stoppa bränderna i ett TV-sänt tal och utlovar ett stödpaket på 500 miljoner euro till ön Evia och att andra drabbade områden få stöd och skogar återställas.

Ledare för Gyllene gryning gripen

2 juli

Christos Pappas, vice partiledare för Gyllene gryning, grips av polis i Aten, över ett halvår efter det att han och  ett 50-tal medlemmar av partiet dömdes till långa fängelsestraff i oktober förra året. Pappas dömdes till ett 13-årigt fängelsestraff.  Efter den uppmärksammade rättegången, som hade pågått i fem år,  flydde dock Pappas. Enligt grekiska medier ska han ha gripits i en bostad i Aten där han har hållit sig gömd.

Grekland kritiseras av Europarådet

12 maj

Grekland kritiseras av Europarådets människorättskommissare för att skickat tillbaka migranter som anländer från Turkiet utan att de har fått sina ärenden prövade. Redan 2018 uppmärksammades de grekiska avvisningarna av Europarådet i en rapport, men landet har trots det inte slutat med förfarandet. Dessutom får säkerhetstjänsten kritik för hårdhänt behandling i samband med avvisningarna. Det ses som problematiskt att de migranter som skickas tillbaka inte har någonstans att söka skydd mot övergrepp och våld. Likaså har landets läger för flyktingar kritiserats för att vara överfulla och för att de som bor där inte kan röra sig fritt.

Stora demonstrationer mot arbetsmarknadsreform

6 maj

Tusentals greker demonstrerar  i flera städer i landet mot regeringens förslag till en ny arbetsmarknadslag. Det som föreslås är bland annat mer flexibla arbetstider efter överenskommelser mellan arbetsgivare och arbetstagare, regler för distansarbete och lagstiftning för att stoppa sexuella trakasserier på arbetsplatser. Oppositionspartierna kritiserar bland annat reformen för att den öppnar för att arbetsgivare kan tvinga arbetstagare till att arbeta mer övertid, vilket redan idag är ett problem – inte minst eftersom den ofta är obetald.

Tidigare ledare för Gyllene gryning gripen i Belgien

28 april

Den grekiske EU-parlamentarikern Ioannis Lagos greps i Belgien av polis sedan han blivit av med sin åtalsimmunitet som ledamot i EU-parlamentet. Han har tidigare varit en av ledarna för det förbjudna det grekiska, nynazistiska partiet Gyllene gryning. Han blev 2019 invald i EU-parlamentet som oberoende kandidat. Ioannis Lagos och flera andra medlemmar av Gyllene gryning dömdes 2020 till långa fängelsestraff av det grekiska rättsväsendet. Lagos ska avtjäna ett 13-årigt fängelsestraff. Grekland har begärt honom utlämnad och en belgisk domstol ska nu avgöra ärendet. (Han utlämnas till Grekland i mitten av maj.)

Nedstängning av Aten efter ny smittspridning

9 februari

Premiärminister Kyriakos Mitsotakis meddelar att nya hårda restriktioner kommer att införas i Aten och området kring huvudstaden för att stoppa spridningen av coronaviruset som på nytt tagit fart. Bland annat kommer skolor och många affärer att hålla stängt. Inte minst är sjukvården satt under hård press. Men vaccineringen mot covid-19 fortskrider i landet och förhoppningar finns om att turistindustrin ska kunna komma igång så småningom. Hösten 2020 tvingades Grekland liksom andra europeiska länder att åter införa restriktioner när en andra våg av coronapandemin drabbade landet.

Turkiet och Grekland i krismöte

25 januari

Efter press från EU och Nato inleder Turkiet och Grekland krissamtal i Istanbul för att lösa upp de spänningar som uppstått i östra Medelhavet, där de är osams om gränser och energitillgångar. Mellan 2002 och 2016 förhandlade regeringarna i Ankara och Aten i 60 omgångar utan att lyckas reda ut osämjan. Nu kan två aktuella omständigheter bidra till att göra de båda Natoländerna mer benägna att komma överens: sanktionshot mot Turkiet från EU och Joe Bidens tillträde på presidentposten i USA.

Ny konflikt med Turkiet

18 december

Turkiet fördömer gripandet av en lokalanställd grek vid det turkiska konsulatet på den grekiska ön Rhodos. Den gripne mannen anklagas för att spionera för Turkiets räkning vilket Turkiet avfärdar. Enligt Turkiet har rättssaken mot mannen konstruerats av kretsar som vill öka spänningarna mellan länderna. Även en annan man har gripits av grekisk polis anklagad för spioneri för Turkiet. Mannen arbetar som kock på en färja mellan Rhodos och den grekiska ön Kastellorizo som ligger i två kilometer utanför Turkiets kust i vatten som Grekland och Turkiet träter om. Mannen misstänks ha tagit foton på grekiska flottans fartyg och försett Turkiet med deras positioner.      

Premiärministern kritiseras för brott mot pandemiregler

4 december

Regeringen ser sig föranledd att gå ut med en förklaring sedan det blivit känt att premiärminister Kyriakos Mitsotakis i strid med regeringens egna rekommendationer gett sig ut på en motorcykeltur i bergen tillsammans med sin fru och fem andra personer. Enligt den nedstängning som råder sedan 7 november måste grekerna ha en godkänd anledning att lämna sina hem, men nu meddelar en regeringstalesman att träning och promenader kan komma på fråga och att Mitsotakis gjorde klart detta redan när nedstängningen infördes. Kritikerna påpekar dock att Mitsotakis också sagt att grekerna bara får lämna sina hem om det är absolut nödvändigt och att en annan minister slagit fast att träning kan genomföras men bara nära hemmet och i sällskap av högst tre personer.

Flygövning provocerar Ankara

24 november

Grekland meddelar att två militära flygövningar ska hållas i Egeiska havet. Övningen berör luftrummet över två öar som Turkiet anser ska vara fria från all militär aktivitet i enlighet med fredsfördragen efter de två världskrigen. Ankara anser att Grekland bryter mot fördragen genom att hålla övningen vilket föranleder Greklands utrikesminister att svara att Turkiet flagrant bryter mot internationell lag genom illegala aktiviteter i östra Medelhavet där Turkiet letar efter gas och olja i omstridda vatten.   

Ny nedstängning införs

7 november

Landet går in i en ny period av total nedstängning som en följd av att coronaviruset sprider sig. Grekerna måste i princip hålla sig hemma och bara mataffärer och apotek får ha öppet. Undantag görs för daghem och för elever i grundskolan upp till årkurs 6. Nedstängningen ska gälla i tre veckor men förlängs stegvis året ut.   

Aten blir sist i Europa med att öppna en moské

3 november

Efter många år av protester öppnar Atens första officiella moské i ett tidigare industriområde. Aten har fram till nu varit den enda huvudstaden i Europa utan en moské. Bygget började projekteras 2007 men stötte genast på starkt motstånd, både från den ortodoxa kyrkan och från nationalister. Flertalet av landets muslimer lever i huvudstadsområdet. Många av dem är migranter som kommit till Grekland under de senaste 20 åren.

Gnissel i relationen med Azerbajdzjan

8 oktober

Grekland och Azerbajdzjan kallar hem sina ambassadörer till respektive land för konsultationer. Bakgrunden är konflikten mellan Armenien och Azerbajdzjan om bergsområdet Nagorno-Karabach. Azerbajdzjan som backas upp av Turkiet hävdar att grekiska medborgare deltar i striderna på Armeniens sida och ber den grekiska regeringen att undersöka saken.  

Gyllene grynings ledarskikt döms till fängelse

7 oktober

En domstol i Aten finner att ledaren för det högerextrema partiet Gyllene gryning Nikos Michaloliakos och andra ledande personer inom partiet är skyldiga till att leda en kriminell organisation. Sammanlagt står 69 personer inför rätta i målet som har pågått i fem år. Michaloliakos och fem av hans närmaste män, däribland EU-parlamentarikern Ioannis Lagos, vice partiledaren Christos Pappas och den före detta partitalesmannen Ilias Kassidiaris får 13 års fängelse. Sammanlagt döms 50 personer för olika brott, däribland mord, överfall och innehav av vapen. Bakgrunden till rättegången är mordet på den 34-årige antifascistiske rapparen Pavlov Fyssos 2013. Fyssos jagades av en grupp medlemmar i Gyllene gryning innan han höggs till döds utanför ett café i en förort till Aten. Mordet väckte ett ramaskri bland grekerna. Bland de åtalade finns Fyssos mördare, den före detta lastbilschauffören Yiorgos Roupakias, som döms till livstids fängelse. Gyllene gryning stod på toppen av sin bana efter parlamentsvalet 2012 och kom in i parlamentet även 2015 men tappade sedan stöd och klarade inte spärren i valet 2019. 

Turkisk reträtt följs av ny framstöt i östra Medelhavet

5 oktober

Turkiet tar hem oljeborrningsfartyget Yavuz från omstridda vatten nära Cypern sedan EU:s stats- och regeringschefer hotat Turkiet med sanktioner men friden blir inte långvarig. Tio dagar senare, den 14 oktober, meddelar Turkiets energiminister att forskningsfartyget Oruc Reis återtagit sin position söder om den grekiska ön Kastellorizo och påbörjat nya mätningar. Oruc Reis kallades hem från området i mitten av september. Tyskland och USA uppmanar Turkiet att ta hem fartyget igen och Grekland säger att landet inte kommer att överväga några diplomatiska lösningar på konflikten så länge Oruc Reis befinner sig i området. Först i slutet av november återvänder Oruc Reis till den turkiska hamnen Antalya.  

Grekland och Turkiet upprättar ”hotline”

25 september

Enligt Nato har militärchefer från Grekland och Turkiet upprättat en så kallad hotline för att förenkla direktkommunikation om militära frågor. Länderna har hållit flera samtal under de senaste veckorna för att upprätta en mekanism som ska hindra att en militär konflikt utlöses av misstag, en risk som ökat på grund av att de båda länderna hållit flera militära övningar i östra Medelhavet. Spänningarna i området har ökat till följd av bråket om rätten till eventuella energitillgångar där. Tyskland har som ordförande i EU:s ministerråd även nyligen lyckats få både Grekland och Turkiet att gå med på samtal för att på diplomatisk väg lösa de underliggande problemen.

Turkiet förlänger provborrning utanför Cypern

16 september

Turkiet meddelar att det kommer att låta fartyget Yavuz fortsätta med provborrning efter olja och gas i havet utanför Cyperns kust fram till 12 oktober.  Premiärminister Mitsotakis uttrycker stark oro över beskedet. Cyperns president Nicos Anastasiades säger i sin tur att regeringen är beredd att föra samtal med Turkiet för att hitta sätt att lösa den upptrappade konflikten mellan länderna. 

Tyskland vill ta emot 1 500 migranter från grekiska öar

14 september

Den tyska regeringen har planer på att ta emot 1 500 utsatta migranter från Lesbos och andra grekiska öar. Det uppger nyhetsbyrån AFP efter att ha haft kontakt med regeringskällor. Tyskland har redan lovat ta emot ett antal ensamkommande barn och unga från det förstörda Moria.

Mitsotakis vill bygga ny migrantmottagning på Lesbos

13 september

Efter att det överfulla och omstridda flyktinglägret Moria på Lesbos förstörts av bränder lovar premiärminister Mitsotakis att ett nytt mottagningscentrum ska byggas. Vid en presskonferens säger han att situationen är ett tillfälle för EU att hitta en lösning på migrantproblemen. Han anser att “Europa bör vara mycket mer involverat i styrningen av ett nytt center”. Flera tusen människor har fått hitta tillfälliga boenden efter bränderna och tio EU-länder har lovat att ta emot sammanlagt 400 ensamkommande minderåriga migranter, däribland Frankrike och Tyskland som vardera tar emot mellan 100 och 150 barn.

Turkiskt forskningsfartyg lämnar östra Medelhavet

13 september

Det turkiska forskningsfartyget Oruc Reis som befunnit sig på omstritt vatten nära den grekiska ön Kastellorizo vänder tillbaka till Turkiet. Premiärminister Mitsotakis är nöjd med att den turkiska regeringen inte förlänger Oruc Reis uppdrag och ser det som ett första positivt steg för att minska spänningarna mellan länderna. Fartygets prospektering efter olja och gas i östra Medelhavet har pågått under några veckor som planerat. Men verksamheten har mötts av skarpa protester från den grekiska regeringen och EU och även lett till att militärövningar hållits. En första omgång samtal mellan delegationer från Grekland och Turkiet hölls för några dagar sedan i Nato-högkvarteret i Bryssel. Ledarna för sju EU-länder vid Medelhavet, Frankrike, Italien, Portugal, Spanien, Malta, Grekland och Cypern, möttes också nyligen på den franska ön Korsika, där de enades om att förorda EU-sanktioner mot Turkiet på grund av dess agerande i Medelhavet.

Brand i flyktingläger på Lesbos

9 september

Två bränder utbryter i flyktinglägret Moria på ön Lesbos. Lägret är Greklands största; över 12 000 människor trängs där i byggnader som är avsedda för knappt 3 000. Den första branden upptäcks efter det att ett 30-tal lägerinvånare gjort test som visade att de bar på coronaviruset. Det finns misstankar om att branden är anlagd. Över 3 000 av invånarna i lägret blir hemlösa och förlorar sina ägodelar i branden. Senare bryter ännu en brand ut i en annan del av lägret. Myndigheterna utropar undantagstillstånd på ön. EU utlovar krishjälp till Grekland och Tyskland, som är ordförandeland i EU:s ministerrråd, driver på för att medlemmarna ska enas om ett nytt system för asylhantering.

Grekland ska utöka territorialvatten

27 augusti

Premiärminister Kyriakos Mitsotakis informerar parlamentet om att Grekland planerar att utöka sitt territorialvatten i väster från 6-12 sjömil i Joniska havet. Enligt Mitsotakis finns det även planer på att så småningom även utvidga territorialvatten på andra håll. Utspelet är ett led i den växande konflikten med ärkefienden Turkiet om eventuella gasfyndigheter i Egeiska havet.

Militärövning i östra Medelhavet

26 augusti

Grekland kommer att hålla militärövningar i östra Medelhavet tillsammans med Cypern, Frankrike och Italien. Övningarna ska pågå i tre dagar och de genomförs mot bakgrund av den senaste tidens bråk med Turkiet. Spänningarna har utlösts efter upptäckten av gasfyndigheter utanför Cypern och i havet nära grekiska Kreta. Konflikten trappades nyligen upp sedan Turkiet skickat forskningsfartyget Oruc Reis för att söka efter energifyndigheter i omtvistade havsområden.

Turkiskt sökande efter gas ”hotar freden”

10 augusti

Den grekiska regeringen kritiserar Turkiet för att dess letande efter olja och gas i havet nära grekiska öar ”hotar freden”.  Turkiet har återupptagit letandet efter fyndigheter nära den grekiska ön Kastellorizo och använder ett forskningsfartyg med särskild utrustning för ändamålet. Fartyget eskorteras av fem krigsfartyg. I juli lovade Turkiet att pausa sökandet för att förhandlingar skulle kunna föras efter att Tysklands förbundskansler Angela Merkel bett om det. Men Greklands och Egyptens avtal i början av augusti om att bilda en gemensam ekonomisk zon i östra Medelhavet leder till turkisk ilska och till att landet återupptar sökandet efter olja och gas. Den grekiska regeringen kräver nu att det turkiska fartyget omedelbart tas hem och premiärminister Mitsotakis har bett om ett extrainsatt EU-möte för att diskutera Turkiets "växande provokation”.

Grekland och Egypten enas om havszon

6 augusti

Grekland och Egypten sluter avtal om att bilda en gemensam ekonomisk zon i östra Medelhavet. Samarbetet ska bland annat handla om olja och gas som kan utvinnas i området, enligt den egyptiske utrikesministern. Avtalet ska ses i ljuset av en pågående kapplöpning om havsresurserna. Förra året ingick Turkiet en överenskommelse med Libyens regering i Tripoli, också den om naturtillgångar i östra Medelhavet. Den uppgörelsen, och turkisk prospektering till havs, oroar även Cypern.

Indragna pensioner under finanskrisen betalas ut

29 juli

Premiärminister Mitsotakis meddelar att totalt 1,4 miljarder euro kommer att betalas ut till omkring två miljoner pensionärer vars pensioner skars ned under finanskrisen i början av 2010-talet. Beslutet kommer efter att en domstol nyligen i en dom kom fram till att vissa av nedskärningarna av de allmänna pensionerna som gjordes 2015 och 2016 stred mot lagen.  

EU enas om coronastöd

21 juli

Efter hårda och långdragna förhandlingar enas EU-ländernas ledare om ett gigantiskt stödpaket för att bidra till återuppbyggnaden efter coronakrisen. Totalt omfattar stödpaketet 750 miljarder euro. Omkring hälften, 390 miljarder euro, ska delas ut i bidrag till länder och företag som drabbats hårdast. Resten, det vill säga 360 miljarder, kommer att kunna lånas ut.  Coronastödet kommer att finansieras via gemensamma lån som tas av EU-kommissionen. EU:s medlemmar går gemensamt i borgen för lånen för första gången någonsin. Länder som drabbats hårt under pandemin kommer att få stöd, däribland Spanien och Italien, som sedan tidigare har ett utsatt läge med hög statsskuld. Det gäller även Grekland som kommer att få 72 miljarder euro i stöd. Vid EU-toppmötet antas också en långtidsbudget på 1 075 miljarder euro för åren 2021–2027. Överenskommelsen om budgeten ska  dock godkännas av Europaparlamentet. 

Grekland tillåter åter flyg till grekiska övärlden

1 juli

Regeringen godkänner åter flygresor från ett antal europeiska länder till viktiga turistmål i den grekiska övärlden. Landets internationella flygplatser tar redan emot flyg från utlandet och landets hamnar tar åter emot färjor från Italien. Men flyg från Storbritannien, USA, Ryssland, Turkiet och Sverige kommer att tillåtas först från 15 juli.

Italien och Grekland ingår avtal om havszoner

9 juni

Italiens och Greklands utrikesministrar undertecknar ett avtal om ländernas ekonomiska zoner i Joniska havet mellan länderna och löser därigenom tvister om fiskerättigheter. Avtalet är baserat på en tidigare överenskommelse mellan länderna från 1977 och ska ratificeras av ländernas parlament innan det kan träda i kraft. En överenskommelse mellan Turkiet och Libyen om havsgränser, som irriterat den grekiska regeringen, bedöms ha drivit på avtalet mellan Grekland och Italien.

Grekland förlänger restriktioner för migrantläger

7 juni

Trots att övriga samhället nu öppnas igen kommer restriktionerna för flyktinglägren att kvarstå. Regeringen införde den 21 mars karantänsregler för att stoppa coronavirusets spridning i flyktingläger på grekiska öar. Grekland har hittills lyckats förhindra en större virusspridning i landet och hittills har knappt 3000 invånare smittats och 180 människor dött i sjukdomen covid-19, som orsakas av coronaviruset. Från mitten av juni kommer flygen successivt åter att börja trafikera flygplatserna i Aten och Thessaloniki medan mindre flygplatser kommer att öppnas från 1 juli. Resenärer som kommer från områden som har hög smittspridning kommer att behöva tillbringa en till två veckor i karantän.

EU-länder tar emot ensamkommande flyktingbarn

20 april

Förflyttningen av de första unga ensamkommande migranterna från flyktingläger på öarna Lesbos, Samos och Chios inleds med att tolv barn får åka till Luxemburg. Nästa steg är att ett 50-tal barn ska tas emot av Tyskland. I mars lovade ett tiotal EU-länder att ta emot totalt 1 600 ensamkommande barn och tonåringar som en del i ett samarbetsinitiativ mellan EU-kommissionen och grekiska myndigheter, vilket även har stöd av UNHCR och andra migrantorganisationer. Grekland har fått kritik för att de över 5 000 minderåriga migranterna som befinner sig i landet lever under svåra förhållanden, i flyktingläger men ibland även i polisens häkten. Coronakrisen har förstärkt problemen med inte minst trångboddhet i flyktingläger, då virusutbrott har lett till att lokaler tvingats stänga.

Greker ska stanna hemma för att hindra coronaspridning

22 mars

Premiärminister Kyriakos Mitsotakis meddelar att nya strikta regler för att vistas utanför hemmet införs. Det är bara tillåtet att gå utanför hemmet för att ta sig till arbetet, handla mat och mediciner, läkarbesök och för motion utomhus. De som vågar sig ut måste ha med sig ett intyg och legitimation. Att inte följa reglerna kan leda till böter på 150 euro. Hittills har 15 människor dött i sjukdomen covid-19.

Kina skänker en halv miljon andningsskydd

21 mars

Sjukvården som fortfarande kämpar med sviterna efter skuldkrisen väntas få brist på medicinsk utrustning som behövs för vården av människor som insjuknat i covid-19. Inte minst väntas ansiktsskydd bli en bristvara, något som gör att ett statligt kinesiskt elbolag och det delvis kinesiskägda elföretag Admie i Grekland skänker över 500 000 ansiktsskydd till sjukvården.

Flera åtgärder för att stoppa coronaspridning

16 mars

Myndigheterna meddelar att landets gränser mot Albanien och Nordmakedonien stängs och att kryssningsfartyg inte kommer att få lov att lägga till vid grekiska hamnar. Redan tidigare har alla affärer utom livsmedelsaffärer och apotek stängts liksom skolor, universitet, biografer och idrottsanläggningar. Åtgärderna görs i ett försök att begränsa spridningen av coronaviruset. Enligt rapporterna har trehundra personer hittills blivit sjuka.

Grekland inför tillfälligt stopp av asylhantering

2 mars

Premiärminister Mitsotakis meddelar att inga asylärenden kommer att tas emot under en månad framöver. Beslutet är ett sätt för Grekland att hantera krisen vid gränsen till Turkiet, där tusentals migranter från grannlandet vill ta sig över gränsen till Grekland och EU. FN:s flyktingorganisation UNHCR kritiserar beslutet för att strida mot flyktingkonventionen från 1951 såväl som EU:s flyktinglagar.

Migranter i Turkiet stoppas vid gränsen

28 februari

Enligt FN har minst 13 000 migranter samlats vid gränsen mellan Grekland och Turkiet. Gränsen har öppnats av Turkiet så att syriska flyktingar kan ta sig in i EU. Grekiska gränsposteringar uppges ha använt tårgas för att hindra migranter att illegalt ta sig in i landet. Omkring 3,6 miljoner syriska flyktingar befinner sig i Turkiet, som i en överenskommelse med EU från 2016 lovat att ta hand om migranterna i utbyte mot ekonomiskt stöd.

Nya protester mot flyktingläger på grekiska öar

26 februari

Invånare på Lesbos, Chios och Samos strejkar åter i protest mot regeringens planer på att även i fortsättningen ha flyktingläger på öarna. De existerande lägren, som inte räcker till för alla de asylsökande som kommer till landet, ska ersättas med nya lokaler med större kapacitet under 2020. Öborna är emellertid kritiska till planerna och vill bara acceptera mindre anläggningar där asylsökande tas emot och sedan slussas vidare eller skickas tillbaka till Turkiet.

Första kvinnliga presidenten utsedd

22 januari

Parlamentet röstar ja till att utse Ekaterini Sakellaropoulou till landets nya president. Hon är dotter till en domare i Högsta domstolen i Grekland, och jurist utbildad i bland annat Paris. Hon blir landets första kvinnliga statschef i modern tid. Sakellaropoulou kommer att tillträda som president den 13 mars.

Protester mot flyktingläger på Lesbos, Samos och Chios

22 januari

Fler tusen öbor på tre öar i den grekiska övärlden – Lesbos, Samos och Chios, där regeringen förlagt stora läger för migranter – ordnar en generalstrejk med stängningar av affärer och transportmedel samtidigt som demonstrationer hålls. Invånarna protesterar mot regeringens planer på att bygga nya stora flyktingläger på öarna och ersätta de som redan finns. Flyktinglägren är ett säkerhetsproblem, menar demonstranterna och de reagerar också på de humanitära problemen i lägren. I lägret Moria på Lesbos bor 19 000 asylsökande, trots att det endast har kapacitet för 2800.  Människorättsorganisationer varnar för ökande främlingsfientlighet och rasism. 

Grekland, Cypern och Israel undertecknar avtal om gasledning

20 januari

Premiärminister Kyriakos Mitsotakis undertecknar tillsammans med premiärministrarna från Israel och Cypern det slutliga avtalet om att bygga en 190 mil lång gasledning för att transportera naturgas från israeliska och cypriotiska gasfält till Europa. Ledningen är tänkt att dras via den grekiska ön Kreta och det grekiska fastlandet vidare till Europa. Målet från de europeiska ländernas sida är inte minst att minska beroendet av rysk gas.

Regeringen vill skicka tillbaka tusentals migranter till Turkiet

30 september

Regeringen meddelar att den kommer att börja att skicka tillbaka migranter till Turkiet för att försöka underlätta problemet med överfulla läger på öar i södra Egeiska havet. Inte minst ön Lesbos har tagit emot många migranter, över 10 000, under de senaste tre månaderna. De överfulla lägren har orsakat säkerhetsproblem som bränder och oroligheter. Enligt regeringens planer ska 10 000 migranter ha sänts tillbaka till Turkiet fram till slutet av 2020.

Regeringen vill återbetala IMF-lån i förtid

16 september

I ett försök att spara pengar begär premiärminister Kyriakos Mitsotakis att Grekland ska få betala tillbaka IMF-lån i förtid. Det ska enligt nyhetskällor handla om nära 3 miljarder euro av IMF-lånet som totalt uppgår till 8,8 miljarder euro. Enligt finansminister Christos Staikouras kan Grekland därigenom spara in hela 70 miljoner euro som annars skulle gå till ränteinbetalningar. Greklands skuldbörda är fortsatt tung, år 2018 motsvarade statsskulden omkring 180 procent av BNP.

Skatter sänks och poliser och vårdpersonal utökas

22 juli

Greklands nya mitten-höger-regering, ledd av Kyriakos Mitsotakis, vinner en förtroendeomröstning i parlamentet. Skattesänkningar aviseras, tidigare än väntat. I valrörelsen lovade Mitsotakis bland annat sänkt fastighetsskatt till 2020, men en första sänkning kommer redan i år. Dessutom sänks bolagsskatten. 1 500 nya poliser ska rekryteras till städerna och cirka 2 000 vårdanställda till grekiska sjukhus.

Grekland erkänner Venezuelas Guaido

12 juli

Den nya grekiska högerregeringen meddelar att Grekland kommer att följa den allmänna EU-linjen och erkänna oppositionsledare Juan Guaido som Venezuelas president. Den tidigare vänsterregeringen under Alexis Tsipras hade valt att inte göra detta.

Storseger för Ny demokrati

7 juli

Högerpartiet Ny demokrati vinner det nyss utlysta parlamentsvalet med stor marginal. Ny demokrati får 39,9 procent av rösterna mot 31,5 procent för det regerande Syriza. Resultatet ger Ny demokrati 158 av parlamentets 300 mandat och Syriza 86 (det vinnande partiet tilldelas 50 extra mandat). På tredje plats kommer Rörelsen för förändring med lite mer än 8 procent av rösterna och 22 mandat följt av Kommunistpartiet som får drygt 5 procent och 15 mandat. Två nykomlingar – Grekisk lösning och MeRA25 – får 3,7 respektive 3,4 procent vilket ger 10 respektive 9 mandat. Främlingsfientliga Gyllene gryning hamnar på 2,9 procent och kommer därmed inte in i parlamentet. Valdeltagandet uppgår till närmare 58 procent. 

Oberoende greker deltar inte i valet

9 juni

Högerpartiet Oberoende greker kommer inte att delta i parlamentsvalet den 7 juli enligt partiledaren Panos Kammenos, tidigare försvarsminister i Alexis Tsipras koalitionsregering. Skälet är framför allt partiets dåliga resultat i valet till Europaparlamentet i maj, då det endast fick omkring 0,8 procent av rösterna.

Jordskredsseger för oppositionen i lokalvalen

2 juni

Det största oppositionspartiet, borgerliga Ny demokrati, segrar i 12 av Greklands 13 regioner visar resultaten efter andra omgången av de lokala och regionala valen. I den första valomgången som hölls den 26 maj samtidigt som EU-valet, tog partiet makten i fem av landets regioner. I Aten blir en brorson till Ny Demokratis ledare Kyriakos Mitsotakis borgmästare.

Parlamentsval i juli

27 maj

Premiärminister Tsipras meddelar att han kommer att be presidenten att utlysa val till parlamentet redan den 7 juli på grund av det regerande Syrizas dåliga resultat i EU-valet den 26 maj och i de lokala valen som hölls samtidigt. I de lokala valen visar tidiga prognoser på en storseger för oppositionspartiet Ny demokrati. Parlamentsval måste hållas senast i oktober i år.

Syriza backar i EU-valet

26 maj

Premiärminister Alexis Tsipras parti Syriza tappar väljarstöd i valet till Europaparlamentet. Partiet får enligt preliminära resultat omkring 24 procent av rösterna, vilket är en tillbakagång med nio procentenheter, och sex mandat i parlamentet. Den främsta konkurrenten konservativa Ny demokrati får däremot stöd av en tredjedel av väljarna, vilket innebär att partiet får 7 mandat i Europaparlamentet.

Grekland ingår flyktingavtal med Portugal

8 mars

Enligt Greklands migrationsdepartement har man kommit överens med Portugal om att gradvis flytta 1000 flyktingar och asylsökande dit. Över 70 000 flyktingar och migranter befinner sig i Grekland och flera av dem bor i överfulla läger i den grekiska övärlden. Situationen är särskilt svår på Lesbos och Samos. Problemen har bland annat orsakats av att problem i hanteringen av asylärenden, men det handlar också enligt den grekiska regeringen om att andra EU-länder inte tar emot asylsökande.

Höjning av minimilönen

28 januari

Greklands premiärminister Alexis Tsipras meddelar att minimilönen från och med februari kommer att höjas med 11 procent, från 586 euro till 650. Utspelet sågs som ett sätt för Tsipras och hans parti Syriza att försöka förbättra sina opinionssiffror inför det stundande parlamentsvalet vilket ska äga rum senast i oktober. Högeroppositionella Ny demokrati har ett stort försprång framför Syriza i opinionsmätningar.

Parlamentet godkänner Nordmakedonienavtal

25 januari

Med 153 röster mot 146 godkänner parlamentet till slut den kontroversiella och omdebatterade ”Prespesöverenskommelsen” med den makedonska regeringen. Avtalet ger Greklands grannland i norr rätt att byta namn till Nordmakedonien. Därigenom är namntvisten mellan länderna som pågått i 27 år över. Debatten i parlamentet pågår i nära 40 timmar. Ledamöter från högerextrema Gyllene gryning menar att godkännandet innebär landsförräderi och även mitten-högeroppositionen är starkt kritisk.

Tusentals protesterar i Aten mot Makedonienavtalet

20 januari

Enligt polisen deltar omkring 60 000 människor i protester i Aten mot avtalet med Makedonien om att ändra landets namn till Nordmakedonien. Det finns starkt kritik mot att den grekiska regeringen är villig att gå med på namnändringen eftersom många menar att det endast är den grekiska provinsen i norr som får heta Makedonien. Att invånarna dessutom ska få kallas makedonier och språket makedonska gör dem ännu mer upprörda. Det grekiska parlamentet väntas rösta om avtalet i veckan (se även juli 2018 ). Deltagarna i protesterna kommer från hela landet, inte minst från de norra delarna, och de har även olika partitillhörigheter – från yttersta högern till lång ut på vänsterkanten. Ett 30-tal maskerade demonstranter, som kastar sten mot parlamentsbyggnaden, bemöts med tårgas av polisen.

Tsipras vinner förtroendeomröstning

16 januari

Premiärminister Alexis Tsipras klarar med knapp marginal en förtroendeomröstning i parlamentet. När försvarsminister Kammenos nyligen lämnade regeringen tillsammans med ytterligare några ministrar från hans parti Oberoende greker förlorade Tsipras-regeringen sin majoritet i parlamentet. På Tsipras uppmaning hålls därför en omröstning om förtroendet för regeringen. Av 300 ledamöter (299 närvarande) väljer 151 att ge sitt stöd till Tsipras medan 148 röstar emot.

Regionalt gasforum bildas

14 januari

Sju länder i östra Medelhavet enas om att inrätta ett regionalt samarbete kring gasutvinning, med kansli i Kairo. De som står bakom Östra Medelhavets gasforum, som blir organisationens namn, är Egypten, Israel, Cypern, Grekland, Italien, Jordanien och Palestinska myndigheten. Naturgas har hittats på flera ställen i östra Medelhavet de senaste åren och några av länderna har redan bilaterala avtal om utvinning.

Försvarsminister Kammenos avgår

11 januari

Försvarsminister Panos Kammenos, partiledare för nationalistiska partiet Oberoende greker (Anel), meddelar att han avgår i protest mot regeringens överenskommelse i namnfrågan med Makedonien. Även Anels övriga sex ministrar lämnar regeringen. Makedoniens parlament röstade den 11 januari ja till att ändra landets namn till Nordmakedonien. För att namnbytet ska äga rum måste emellertid även Greklands parlament godkänna uppgörelsen.

UNHCR oroas av ökning av ensamkommande barn

2 november

FN:s flyktingorganisation UNHCR och grekiska tjänstemän uppger att det har skett en ökning med 40 procent jämfört med förra året av antalet migranter som kommer till Grekland via gränsen i nordöst mot Turkiet. Hittills har cirka 11 000 migranter tagit sig över gränsen. En stor andel av dessa är särskilt utsatta människor som ensamkommande barn och ungdomar eller familjer med småbarn.  

Flygförbindelse till Makedonien

1 november

För första gången på tolv år går det åter att flyga mellan Grekland och Makedonien sedan en flyglinje öppnats mellan Aten och Makedoniens huvudstad Skopje. Flygförbindelserna återupptas sedan Makedoniens parlament den 19 oktober tagit ett första steg mot att byta namn till Nordmakedonien.

Utrikesminister avgår till följd av Makedonienfrågan

17 oktober

Grekland utrikesminister Nikos Kotzias avgår efter ett gräl med försvarsminister Panos Kammenos om en överenskommelse med Makedonien om ett namnbyte. Kotzias var huvudförhandlare när de båda länderna i somras beslöt att Makedonien skulle byta namn till Nordmakedonien i utbyte mot att Grekland skulle gå med på att grannlandet får medlemskap i bland annat Nato och EU. Men Kammenos och hans parti Oberoende greker är emot avtalet och har hotat att lämna regeringen. Premiärminister Tsipras tar nu själv över ledningen av utrikesdepartementet.

Hundratals migranter flyttas efter kritik mot överbeläggning

21 september

Sedan hjälporganisationer riktat kritik mot överfyllda flyktingläger på öarna Lesbos och Samos och varnat för svåra hälsokonsekvenser för migranterna börjar myndigheterna flytta hundratals migranter till ett flyktingläger i nordvästra delen av landet. Enligt officiell statistik befinner sig över 10 000 migranter på Lesbos, varav 9 000 i lägret Moria – tre gånger så många som lägret är anpassat för. Lägret i Samos rymmer 650 migranter men hyser för närvarande 3 600.  

Sjunkande arbetslöshet

9 augusti

Greklands arbetslöshet har sjunkit under 20-procentsstrecket för första gången på sju år, rapporterar den statistiska byrån Elstat. Andelen arbetslösa greker ligger på 19,5 procent. I augusti 2017 var siffran 21,7 procent. Trots förbättringen har Grekland den högsta arbetslösheten inom EU. Fortfarande är 40 procent av landets ungdomar utan jobb och var fjärde kvinna går arbetslös.

Tsipras: "Svartbyggen ska rivas"

7 augusti

Premiärminister Tsipras säger att tusentals olagligt byggda bostäder och andra byggnader kommer att rivas. Beslutet är ett resultat av att det står klart att svartbyggen i Mati och andra områden runt Aten försvårat räddningsarbetet vid bränderna och hindrat människor från att fly elden. Enligt Tsipras ska fler än 3 200 byggnader rivas med omedelbar verkan.

Sista utbetalningen på nödlånen

6 augusti

Grekland mottar den sista utbetalningen (på 15 miljarder euro) i det åttaåriga finansiella räddningsprogrammet. Programmet avslutas formellt den 20 augusti.

Diplomatiskt gräl med Ryssland

6 augusti

Ryssland kallar till sig Greklands ambassadör i Moskva för att informera om ”ömsesidiga åtgärder” efter det att Grekland utvisat två ryska diplomater som Aten anklagar för att blanda sig i Greklands relationer med Makedonien. Samtidigt stoppades två ryssar från att resa in i Grekland. Enligt den grekiska TV-kanalen ERT1 har Ryssland försökt uppvigla till protester bland grekerna mot namnavtalet mellan Grekland och Makedonien.

Chefer för polis och brandkår avskedas

5 augusti

Regeringen byter ut såväl rikspolischefen som chefen för landets brandkår. Det sker som en följd av kritiken mot räddningsinsatsen under de svåra bränderna utanför Athen i juli.

Minister avgår efter bränderna

3 augusti

Ministern med ansvar för polisen avgår som en direkt följd av hanteringen av bränderna i området kring Athen i juli. Fler än 90 människor omkom i bränderna, däribland många barn. Ett 40-tal ligger kvar på sjukhus. Oppositionen har anklagat regeringen för att inte ha gått ut i tid med varningar till boende i riskområdena och att man inte inlett en evakuering innan katastrofen var ett faktum. Ny demokrati kräver premiärminister Tsipras avgång. Regeringen har försvarat sig med att säga att det snabba brandförloppet i badorten Mati den 23 juli gjorde en räddningsinsats näst intill omöjlig samt att mängder av fuskbyggen på otillåtna plats bidrog till händelseutvecklingen.

Ett 90-tal döda i svåra bränder

23 juli

Ett drygt 90-tal människor omkommer och runt ett par hundra skadas när starka varma vindar gör att skogs- och buskbränder snabbt sprider sig i utkanterna av Athen, där många greker befinner sig i sina sommarhus. Bland de döda finns flera barn. Hundratals hus blir till aska och stora arealer pinjeskog brinner upp. Tjugofem människor saknas i bränderna. Starka misstankar finns om att bränderna är anlagda. Regeringen utlyser tre dagars landssorg.

Flertalet greker ogillar avtalet med Makedonien

8 juli

En undersökning publicerad i dagstidningen Ethnos visar att 58 procent av 9 800 tillfrågade greker är emot överenskommelsen med Makedonien om att grannlandet ska byta namn till Republiken Nordmakedonien. Fyrtiofem procent kallar överenskommelsen ”landsförräderi”. Motståndarna är främst upprörda över att språket i grannlandet ska få heta makedonska och att invånarna ska kallas makedonier. Arton procent av de tillfrågade grekerna sympatiserar med ett nynazistiskt armébefäl som nyligen föreslog att landets politiska ledare ska gripas för att på så sätt stoppa avtalet. För att få igenom namnbytet har Grekland lovat att inte längre motarbeta Makedoniens försök att bli medlem av EU och Nato.

"Greklands kris är över"

23 juni

Eurozonens 19 finansministrar konstaterar att Greklands skuldkris är över, samtidigt som de enas om att betala ut ytterligare 15 miljarder euro till den grekiska regeringen för att underlätta för landet när det ska lämna räddningsprogrammet den 20 augusti. Den grekiska regeringen har tagit emot sammanlagt 274 miljarder euro i tre räddningspaket sedan 2010. Priset har varit en rad ekonomiska reformer som bland annat lett till en hög arbetslöshet och till att ekonomin krympte med en fjärdedel på bara några år.

Preliminärt avtal om namnbytet undertecknas

17 juni

Grekland och Makedonien undertecknar ett preliminärt avtal som säger att Makedonien ska döpas om till Republiken Nordmakedonien för att lösa den 27 år gamla namnkonflikten de bägge länderna emellan (se Utrikespolitik och försvar). Avtalet skrivs på i fiskebyn Psarades på sjön Prespas södra strand, som utgör en del av gränsen mellan de två länderna. Samtidigt som avtalet undertecknas drabbar cirka 500 demonstranter samman med kravallpolis i byn Pisoderi, drygt två mil därifrån. Sex demonstranter och lika många poliser skadas i de våldsamma protesterna mot avtalet. Ett permanent avtal kan ingås först när de bägge ländernas parlament godkänt överenskommelsen samt att den underställts en folkomröstning i Makedonien.

Protester mot namnavtalet med Makedonien

16 juni

Premiärminister Tsipras och hans regering vinner en förtroendeomröstning i parlamentet med siffrorna 153-127. Omröstningen är ett misslyckat försök av oppositionella Ny demokrati att rikta en misstroendeförklaring mot regeringen för det avtal den planerar att underteckna med Makedonien för att nå en lösning i konflikten om grannlandets namn. Enligt avtalet ska grannlandet heta Republiken Nordmakedonien. Utanför parlamentet samlas hundratals demonstranter i protest mot avtalet. Några kastar sten och bensinbomber mot polisen som svarar med tårgas. Motståndet gäller främst det faktum att språket och folket i grannlandet ska kallas makedonska respektive makedonier.

Sista utbetalningen från nödlånen

14 juni

Euroländerna enas om att betala ut en miljard euro till Grekland som en följd av att landet genomfört ytterligare ekonomiska reformer. Därmed ser Grekland ut att kunna lämna det tredje räddningsprogrammet i augusti som planerat. Landet har sedan 2010 fått tre räddningspaket från EU, IMF och ECB (Europeiska centralbanken). Detta är den sista utbetalningen från det tredje paketet.

Namnfrågans lösning: Nordmakedonien

12 juni

Den segdragna konflikten med Makedonien kan vara över sedan parterna enats om att Republiken Makedonien ska byta namn till Republiken Nordmakedonien (Republika Severna Makedonija). Namnbytet blir nu föremål för en folkomröstning i Makedonien och en omröstning i det grekiska parlamentet.

Grekland avvisar turkiskt förslag om fångutväxling

22 april

President Pavlopoulos avvisar ett förslag från den turkiska regeringen om att utväxla två grekiska soldater som sitter fängslade i Turkiet mot åtta turkiska soldater i Grekland som regeringen i Ankara vill ha utlämnade. De bägge grekiska soldaterna är åtalade för spionage i Turkiet sedan de gått över gränsen den 2 mars 2018. Soldaterna säger att de gick vilse i dimman. De åtta turkiska soldaterna flydde till Grekland efter det misslyckade kuppförsöket i Turkiet 2016. Regeringen i Ankara misstänker dem för delaktighet i kuppförsöket.

Parlamentet avbryter mutbrottsutredning

18 april

Parlamentet lägger ner en mutbrottsutredning riktad mot tio högt uppsatta politiker, däribland två före detta premiärministrar, som anklagas för att ha låtit ett dotterbolag till det schweiziska läkemedelsbolaget Novartis muta läkare till att skriva ut bolagets läkemedel till underpriser (se Februari 2018). Parlamentets utskott säger att det saknar kompetens för att bedöma fallet och återbördar det till rättsväsendet.

Stridspilot dör i kraschlandning

12 april

En grekisk stridspilot dödas när hans flygplan misslyckas med en landning på en ö i Egeiska havet. Olyckan sker efter det att piloten slutfört en flygning i ett luftrum som Grekland betraktar som sitt men som turkiskt stridsflyg ibland befinner sig i. Det händer att de grekiska och turkiska piloterna jagar varandra i området.

Ny utbetalning görs

28 mars

Länderna i eurozonen betalar ut ytterligare 5,7 miljarder euro ur det tredje och sista räddningspaketet. En sista utbetalning på en miljard euro ska göras senare i vår.

Varoufakis bildar gräsrotsparti

26 mars

Den före detta finansministern Yanis Varoufakis presenterar ett nytt politiskt parti med namnet MeRA25, en akronym för Rörelsen för demokrati i Europa 2025. Det är ett EU-vänligt gräsrotsparti som ställer sig i opposition till etablissemanget och har medlemmar från ”vänstern, liberalismen, miljörörelsen och feminismen”. MeRA25 ska kandidera i såväl EU-valet som det grekiska allmänna valet 2019. Partiet utlovar ”ansvarsfull olydnad”. På partiets agenda står en rekonstruktion av statsskulden, sänkta skatter samt inrättandet av ett statligt bolag som ska handha hushållens skulder samt skydda dem som har bankskulder.

Strid om religionsundervisningen

21 mars

Högsta domstolen slår fast att regeringens lagförslag om att modernisera religionsundervisningen i grekiska skolor strider mot författningen. Den vänsterdominerade regeringen strävar efter att skilja kyrkan från staten och vill därför reformera religionsundervisningen som idag baseras på traditionella grekisk-ortodoxa värderingar. Men den inflytelserika ortodoxa kyrkan motsätter sig detta, och den nuvarande författningen ger den grekisk-ortodoxa kyrkan en särställning jämfört med andra religioner även om religionsfrihet råder. Regeringen lovar dock att fortsätta arbeta för ”förnyelse, pluralism och demokratisering av studieprogrammen”.

Regeringen lättar på kapitalkontrollen

5 mars

Regeringen släpper ytterligare på den kapitalkontroll som infördes i juni 2015. Nu kan grekerna ta ut max 2 300 euro i kontanter per månad jämfört med 1 800 euro tidigare. Vid utlandsresa kan 2 300 euro i sedlar tas ut från banken. Gränsen för bankuttag från utlandet har också höjts, till 2 000 euro varannan månad. Kapitalkontrollen infördes för att förhindra att bankkunder under skuldkrisens kulmen skulle plocka ut alltför mycket pengar alltför snabbt. Den grekiska ekonomin har sakta stärkts sedan dess och visade en BNP-tillväxt på 1,4 procent 2017. EU-ekonomer godkänner en lånutbetalning på 5,7 miljarder euro. Räddningsprogrammet från långivarna upphör i augusti 2018. Då väntas Grekland stå på egna ben.

Migrationsministern byts ut

28 februari

Premiärminister Tsipras avskedar migrationsminister Ioannis Mouzalas, som under flyktingkrisen 2015 riktade skarp kritik mot EU:s migrationspolitik. Under krisen kom hundratusentals migranter via Turkiet till Grekland, vilket ansträngde grekernas redan skuldtyngda ekonomi. Ny migrationsminister blir Dimitris Vitsas, tidigare vice försvarsminister och medlem av regeringspartiet Syriza.

Finansministern avgår

27 februari

Finansminister Dimitri Papadimitriou avgår bara några timmar efter det att hans fru Rania Antonopoulos avskedats som minister med ansvar för att minska arbetslösheten. Antonopoulos, som är välbärgad, fick avgå sedan det uppdagats att hon fått ett bostadsbidrag på cirka 1 000 euro i månaden för att hon inte har ett permanent boende i Grekland, utan i USA.

Tio politiker utreds i misstänkt muthärva

22 februari

Parlamentet inleder en granskning av tio högt uppsatta politiker, däribland två tidigare premiärministrar, som av åklagare misstänks ha låtit det schweiziska läkemedelsbolaget Novartis muta läkare till att skriva ut bolagets läkemedel till underpriser. Enligt åklagare har prisuppgörelserna kostat den grekiska staten runt tre miljarder euro. Några av politikerna misstänks också för att själva ha tagit emot mutor samt för penningtvätt. De ska ha innehaft sina politiska poster under perioden 2006–2015.

Samtal återupptas om namntvisten med Makedonien

4 februari

Stora demonstrationer hålls i Athen och Thessaloniki mot att samtalen återupptas i FN:s regi om namntvisten med Makedonien (se Utrikespolitik och försvar). Förhandlingarna i den långvariga tvisten, under ledning av FN-medlaren Matthew Nimetz, har legat nere sedan 2014. Men både premiärminister Tsipras och hans makedoniske motpart Zaev har nu uttryckt förhoppningar om att namnfrågan kan lösas.

Sista utbetalningen av nödlånen godkänns

19 januari

Greklands långivare ger klartecken för en sista utbetalning på motsvarande 44 miljarder kronor på räddningspaketet. Det sker sedan det grekiska parlamentet några dagar tidigare röstat ja till ännu ett åtstramningspaket som de internationella långivarna krävt. En rad planerade pensionssänkningar genomförs och utförsäljningen av egendom tillhörande skuldsatta personer ska snabbas på. Flera protester och strejker, bland annat i Atens tunnelbana, hålls inför omröstningen. Regeringen pekar dock på att arbetslösheten nu sjunker och att tillväxten tagit fart samt att paketet även innehåller höjda barnbidrag med flera bidrag.  I augusti 2018 väntas Grekland stå på egna ben, då nödlånen löper ut efter åtta år.

Migrationsproblem i fokus för södra Europa

10 januari

Ledare för sju EU-länder i Sydeuropa (Grekland, Cypern, Malta, Italien, Frankrike, Spanien och Portugal) samlas för ett toppmöte i Rom. I ett gemensamt uttalande uttrycker de sitt stöd för EU:s gemensamma migrationspolitik. De enas om att EU behöver stärka bevakningen av unionens yttre gräns, bekämpa människosmuggling och göra mer för att åtgärda problem i migranternas hemländer. De uppmanar alla EU-medlemmar att ge mer hjälp till de länder som tar emot flest asylsökande/migranter.

Muslimer får avgöra familjetvister i vanlig domstol

10 januari

Parlamentet ändrar lagen så att det blir möjligt för landets muslimska minoritet att välja mellan en vanlig grekisk domstol och de muslimska sharialagarna för att lösa familjerättsliga tvister som skilsmässor, vårdnadstvister och arvsfrågor. Tidigare har muslimer vanligtvis vänt sig till en mufti (en muslimsk rättslärd person) som kritiker anser ofta dömer till mannens fördel. I brottsmål gäller inte sharia i Grekland.

Asyl till turkisk helikopterpilot upphävs

8 januari

Turkisk kritik av grekiskt asylbeslut

30 december

Grekiska myndigheter beviljar politisk asyl till en helikopterpilot som förde sju turkiska militärer till Grekland efter det turkiska kuppförsöket i juli 2016. Frågan har skapat spänningar till Turkiet, som har begärt att piloten och de sju militärerna ska utlämnas till Turkiet. De grekiska myndigheterna anser dock att pilotens mänskliga rättigheter skulle vara i fara vid en utlämning. En grekisk domare säger att det inte finns några bevis för att mannen varit inblandad i kuppförsöket. Premiärminister Tsipras säger att asylbeslutet borde upphävas och att regeringen ska överklaga ärendet till appellationsdomstolen.

Statsbudgeten antas

19 december

Parlamentet antar 2018 års statsbudget, som är den sista under den ekonomiska räddningsaktion som EU och Internationella valutafonden (IMF) genomför tillsammans med Grekland. Därefter ska den grekiska ekonomin övervakas av långivarna. EU säger att den grekiska ekonomin ska övervakas tills 75 procent av lånen från unionen är avbetalda. I 2018 års budget bibehålls flera höga skatter och nya kostnadsnedskärningar görs.

Strejker i protest mot nya budgetåtstramningar

14 december

Ett antal fackförbund utlyser en generalstrejk i 24 timmar i protest mot regeringens planer på nya nedskärningar i statsbudgeten samt fortsatt höga skatter. Omkring 16 000 människor går ut i strejk i Aten och runt 4 500 strejkar i Thessaloniki. Strejken orsakar störningar i såväl transportsystemen som den offentliga servicen på exempelvis skolor och sjukhus. Den fortsatt strama finanspolitiken beror på att budgetunderskottet ska minskas rejält under 2018 i enlighet med överenskommelsen med långivarna EU och Internationella valutafonden (IMF) (se även Ekonomisk översikt).

Flyktingavtal mellan Grekland och Turkiet

11 december

Grekland och Turkiet ingår ett avtal om att även flyktingar på det grekiska fastlandet ska kunna transporteras tillbaka till Turkiet. Det tidigare avtalet mellan EU och Turkiet från 2016 säger att endast papperslösa flyktingar som befinner sig på de egeiska öarna ska kunna återföras till Turkiet. Ändringen sker sedan behovet av att flytta tusentals flyktingar från de överfulla lägren på öarna till byggnader med värme på fastlandet blir allt mer akut i takt med att vintern närmar sig. EU-länder har tidigare varit tveksamma till att flytta flyktingarna till fastlandet då man befarat att de därfrån skulle försöka ta sig vidare norrut. Grekland ska flytta 8 000 av de cirka 15 000 flyktingarna på öarna Lesbos, Kios, Samos, Kos och Leros till fastlandet där man kan erbjuda bättre boende.

Regeringen underlättar för landets fattigaste

14 november

Flyktingströmmen ökar igen

19 oktober

Enligt FN:s flyktingkommissariat UNHCR anlände 5 000 migranter från Turkiet till grekiska öar under september, vilket markerar en kraftig ökning jämfört med tidigare under året, då totalt 13 320 anlände mellan januari och 20 augusti. Migrantströmmen över Egeiska havet minskade påtagligt efter EU:s uppgörelse med Turkiet i mars 2016. Att den nu ökar igen kan sammanfalla med allt sämre relationer mellan EU och Turkiet. Förhållandena i lägren på öarna Samos, Lesbos, Kos, Chios och Leros beskrivs som mycket dåliga. De flyktingar som nu kommer till Grekland riskerar att fastna i dåligt utrustade läger eftersom det i princip är omöjligt att fortsätta upp genom Europa.

Grekland ut ur skamvrån

25 september

EU stryker Grekland från listan över medlemsländer vars budgetunderskott överstiger tillåtna 3 procent av BNP. Som mest uppgick det grekiska underskottet till mer än 15 procent 2009, medan det för 2017 väntas sluta på 1,2 procent. Eurogruppens ordförande Jeroen Dijsselbloem säger att Grekland nu måste slutföra nödvändiga ekonomiska reformer före årets slut så att unionens räddningsinsatser ska kunna avslutas.

Reformpaket för offentliga sektorn

30 augusti

Regeringen lägger fram en plan för att reformera och effektivisera den offentliga sektorn under de närmaste tre åren. Avsikten är att undanröja de problem som bidragit till landets djupa ekonomiska kris. Enligt planen ska utbildningen av offentligt anställa förbättras, bemanningen av statliga verk och företag bättre motsvara sektorns behov, digitala kunskaper prioriteras vid anställningar och regelverken förenklas.

Två miljarder till flyktinghjälp

27 juli

EU-kommissionen beslutar att ge Grekland 209 miljoner euro, motsvarande runt 2 miljarder kronor, för att hjälpa flyktingar som sitter fast i undermåliga läger att hyra lägenheter och betala för sina omkostnader.

Grekland tillbaka på finansmarknaden

26 juli

Grekiska centralbanken säljer statsobligationer för tre miljarder euro till en femårig ränta på 4,625 procent. Senast grekiska staten auktionerade ut obligationer var 2014, då räntan blev 4,95 procent. Premiärminister Tsipras säger att detta visar att den grekiska ekonomin är på väg upp ut den långvariga djupa krisen och hoppas att Europeiska centralbanken ECB ska övertalas att pumpa in friskt kapital i landet.

Juristkritik mot regeringen

24 juli

På årsdagen av militärregimens fall 1974 förefaller president Pavlopoulos läxa upp regeringen för en rad påhopp på rättsväsendet. I ett tal för att högtidlighålla demokratins återupprättande påminner presidenten om att domstolarna måste få arbeta utan påverkan och att lagstiftarna måste respektera deras oberoende. Inlägget sker efter en tids hätsk debatt om ledande regeringspolitikers offentliga kritik mot domslut. Domarnas och åklagarnas intresseorganisation har jämfört politikernas försök att påverka rättsväsendet med de auktoritära ingreppen mot domstolsväsendena i Turkiet och Polen.

IMF beviljar lån "i princip"

20 juli

IMF godkänner ett ettårigt lån till Grekland på 1,8 miljarder dollar, men kommer inte att betala ut några pengar förrän eurozonen enas om en plan för skuldavskrivning. IMF-chefen Lagarde säger att Grekland inte kan klara sina åtaganden gentemot långivarna förrän landets europeiska partner skriver ned sina återbetalningskrav. Hon tillägger att Grekland och euroländerna måste enas om en skuldavskrivningsplan "snart".

Ny utbetalning av nödlån

15 juni

Grekland räddas undan en ny kris när euroländerna efter en lång dragkamp slutligen enas om att göra en ny utbetalning från det tredje räddningspaketet för Grekland. Utbetalningen omfattar 8,5 miljarder. Därmed klarar regeringen i Aten nästa låneinbetalning som ska ske i juli. Efter att ha genomfört ett antal tuffa reformer hade den grekiska regeringen även hoppats  få skuldlättnader men framförallt Tyskland motsätter sig sådana. Istället får Grekland nu löfte om att lånen ska omförhandlas 2018 och att nivån på inbetalningarna ska anpassas efter tillväxten. Därmed bidrar Internationella valutafonden (IMF) med en del pengar. IMF har fram till nu inte deltagit i det tredje räddningspaketet då Greklands skuldnivå ansetts vara ohållbar. 

Nya samtal med Makedonien om namnfrågan

14 juni

Förhandlingar mellan Grekland och Makedonien om namnet Makedonien återupptas. Grekland motsätter sig att grannlandet kallar sig Makedonien vilket också är namnet på en provins i norra Grekland. Tvisten har pågått sedan 1991 då Makedonien blev ett självständigt land. Så länge tvisten inte är löst blockerar Grekland Makedoniens möjligheter att bli medlem i Nato och EU. Den regering som tillträdde i Makedonien i början av juni är angelägen om att lösa konflikten och säger sig nu vara redo att kompromissa i namnfrågan. 

Nytt krispaket antaget

18 maj

Parlamentet antar ett nytt åtstramningspaket som sänker statens pensionskostnader med 4,9 miljarder euro och ökar andelen invånare som måste betala statlig skatt. Paketet antogs med 153 röster mot 128. Regeringen hoppas kunna få ut 7 miljarder euro efter eurozonens finansministermöte den 22 maj.

Protester mot nedskärningar

17 maj

Tusentals greker demonstrerar i främst Aten och Thessaloniki mot nya sänkningar av pensioner och sänkt tröskel för skattebefriad inkomst. Demonstrationerna sammanfaller med en dygnslång strejk som genomförs dagen innan parlamentet ska rösta om förslagen, som är en förutsättning för fortsatt utbetalning av EU:s och IMF:s ekonomiska stöd.

Turkiska soldater utlämnas inte

3 maj

En domstol blockerar för andra gången en begäran från Turkiet om att få soldater som flydde till Grekland med en helikopter i samband med kuppförsöket i juli 2017 utlämnade. Domstolsbeslutet gäller tre av de åtta soldaterna. En utlämningsbegäran för tre andra har redan avvisats, medan två ärenden inte har avgjorts. 

Flygplatsförsäljning klar

12 april

Grekiska staten avslutar arbetet med att sälja 14 regionala flygplatser till det tyska konsortiet Fraport för 1,2 miljarder euro. Konsortiet ska enligt avtalet driva och utveckla flygplatserna i 40 år och betala 22,9 miljoner euro i hyra varje år. Privatiseringen av flygplatserna var ett av villkoren för EU:s nödpaket på 86 miljarder euro som godkändes i juli 2015. Bland de flygplatser som berörs är de i Thessaloniki och på turistöarna Mykonos, Santorini och Korfu. Uppgörelsen med EU omfattar även privatisering av hamnar och andra statliga tillgångar. 

Eftergifter åt långivarna

7 april

Grekland går med på ändringar av pensioner och skatter som ska ge besparingar på motsvarande 2 procent av BNP från 2020, säger eurozonens ordförande Jeroen Dijsselbloem. En grupp ekonomiska experter från EU ska sändas till Aten inom kort för att finslipa detaljerna kring uppgörelsen, som ska leda till att låneutbetalningarna kan fortsätta. 

Fortsatt ekonomisk nedgång

6 mars

Reviderade siffror över den grekiska ekonomins utveckling visar på en nedgång under 2016 med 0,05 procent. Det var det åttonde året i rad som Greklands BNP krympte. Särskilt kraftig var nedgången under det sista kvartalet, med 1,2 procent jämfört med tredje kvartalet och med 1,1 procent jämfört med samma period 2015. 

Nya samtal om skuldkrisen

20 februari

Greklands regering går med på att diskutera nya ekonomiska reformer för att få fortsatt stöd från EU och IMF. I flera månader har det rått dödläge i landets kontakter med långivarna om budgetmål och skuldavskrivningar. IMF kräver konkreta åtgärder för att vara med på det stödpaket på 86 miljarder euro som Grekland fick löfte om 2015. Finansminister Tsakalotos ska ha gått med på en rad åtstramningar som ska träda i kraft direkt om Grekland inte uppfyller sina budgetmål. Det gäller bland annat en översyn av skatte- och pensionssystemen samt reglerna för arbetsmarknaden. Samtidigt säger en grekisk regeringstalesman att de nya reformerna inte ska innebära fler åtstramningar för grekiska folket. 

Extrapengar till pensionärer

15 december

Parlamentet godkänner att fattiga pensionärer får en engångssumma som sammanlagt kommer att kosta staten 617 miljoner euro. Regeringen säger att pengarna ska tas från ett skatteöverskott på en miljard euro, men landets långivare säger att den oväntade utgiften väcker frågor om Greklands löften om att leva upp till kraven för stödlånen. ECB, EU-kommissionen och Europeiska räddningsfonden säger att de ska ta ställning till om eurogruppens senaste löften om skuldavskrivningar ska godkännas.

Proteststrejk mot EU-drivna reformer

24 november

Greklands offentligt anställda genomför en endagsstrejk i protest mot förändrade arbetsmarknadslagar och pensionsvillkor samt privatisering av statliga tillgångar. Läkare, lärare och kommunanställda är bland dem som lägger ned arbetet och de flesta fartygen ligger kvar i hamnarna. Omkring 3 000 personer tågar till parlamentet under slagord som "Beskatta de rika". Inne i byggnaden börjar ledamöterna debattera budgeten för 2017, som förutser en tillväxt på 1,7 procent men bygger på höjda skatter, inklusive momsen, för att öka statens intäkter. 

Regeringen ombildas

5 november

Premiärminister Tsipras presenterar en ny regering med få nya ansikten men där många ministrar flyttas till andra uppdrag. Avsikten med ombildningen tros vara att visa ambition att påskynda det reformarbete som långivarna kräver.

Tsipras stärker sin ställning

16 oktober

Premiärminister Tsipras väljs om som ledare för Syriza. Han stöds av 93,54 procent av de 2 700 elektorerna vid partiets kongress. Senast han valdes om 2013 var stödet 74 procent. 

Begränsad utbetalning av nödlån

10 oktober

Eurozonens finansministrar godkänner en utbetalning av 1,1 miljarder euro av nödlånet. Grekland hade räknat med 2,8 miljarder euro. Resterande 1,7 miljarder euro hålls inne tills den grekiska regeringen har redogjort mer detaljerat för de reformer som parlamentet antagit. 

Nya ekonomiska reformer godkänns

27 september

Parlamentet antar ett lagpaket som ska leda till fortsatta utbetalningar av internationella stödlån. Elmarknaden ska omorganiseras, privatiseringarna av statliga företag påskyndas och hanteringen av lån som inte återbetalas förbättras. Bland de företag som privatiseras är elproducenten Dei och det statliga vattenverket. 

Brand i flyktingläger på Lesbos

20 september

En eldsvåda i flyktinglägret Moria på ön Lesbos tvingar tusentals internerade att fly ut ur det taggtrådsstängslade lägret. Branden utbryter efter det att flyktingar protesterat mot rykten om att myndigheterna planerar en massdeportation till Turkiet.  

EU ger flyktingbistånd

10 september

EU ger ett bistånd på 129 miljoner dollar till organisationer som hjälper till med att förse flyktingar i Grekland med förnödenheter som mat, bostäder och undervisning till barn. Ungefär 60 000 migranter sitter fast i läger i landet sedan intilliggande länder stängt gränserna samtidigt som återförandet av flyktingar till Turkiet går långsamt.  

”Reformtakten alltför långsam”

9 september

Euroländernas finansministrar varnar vid ett möte i Bratislava för att Greklands reformarbete går för långsamt. Landet har bara genomfört två av de 15 reformer som krävs för nästa lånutbetalning, på 2,8 miljarder euro.

Tsipras vill ändra författningen

25 juli

Premiärminister Tsipras vill ändra Greklands författning och införa ett större mått av "direkt demokrati", där folkomröstningar ska användas oftare än hittills. Han vill också begränsa parlamentsledamöternas tjänstgöringstid till två mandatperioder och skilja kyrkan från staten. Om han får gehör för sina förslag kan de införas tidigast efter nästa parlamentsval, som är tänkt att hållas 2019. 

Valreformer godkänns

21 juli

Parlamentet godkänner att rösträttsåldern sänks med ett år till 17 år. Samtidigt beslutas att de 50 extra parlamentsplatser som tillfaller det största partiet ska slopas. Den sänkta rösträttsåldern träder i kraft redan vid nästa val, däremot avskaffas inte de 50 bonusplatserna förrän vid valet därefter, eftersom det förslaget inte fick den två tredjedelars majoritet som fordrades i det fallet. 

Hamnen i Pireus säljs

1 juli

Parlamentet godkänner att en majoritetspost i hamnen i Pireus säljs till det kinesiska konsortiet Cosco. Företaget fick igenom sitt krav om att inte behöva garantera att alla jobb blir kvar.

EU godkänner miljardutbetalning

25 maj

Eurozonens finansministrar godkänner en utbetalning av 10,3 miljarder euro till Grekland. 7,5 miljarder euro ska överföras till Grekland i juni och resten senare i flera mindre utbetalningar. 

Nya åtstramningar

22 maj

Parlamentet antar en ny uppsättning besparingar och skattehöjningar för att försäkra sig om fortsatta utbetalningar av stödlån. Bland annat införs en mekanism som ska leda till ytterligare minskade statliga utgifter om budgeten överskrids under året. 

Viss framgång i förhandlingarna inom eurogruppen

10 maj

Vid ett möte mellan eurozonens finansministrar uppnås enighet om att Grekland i någon form ska få viss skuldlättnad. Gruppen utesluter dock att landet ska få regelrätta skuldavskrivningar. 

Beslut om höjda inkomstskatter

9 maj

Parlamentet godkänner en rad förslag från regeringen om nya åtgärder för att minska statens kostnader och öka dess inkomster. Nya skatter för hög- och medelinkomsttagare aviseras, samt sänkta bidrag till en del pensionärer.

Demonstrationer i Aten och Thessaloniki

9 maj

Som en reaktion på parlamentets beslut om nya åtstramningar i statens finanser går runt 20 000 offentliganställda ut i strejk i Aten och Thessaloniki. 

Offentlig strejk mot pensionsändringar

7 april

De offentliganställdas förbund Adedy genomför en dygnslång strejk i protest mot de förändringar av pensions- och skattesystemen som långivarna kräver. Strejken slår hårt mot bland annat flygtrafiken och sjukhusen.

Larm om papperslösas tillvaro

7 april

Amnesty International säger att papperslösa migranter på öarna Lesbos och Chios lever under förfärliga villkor som en följd av EU-avtalet om att migranter ska kunna sändas tillbaka till Turkiet. I väntan på att deras ansökningar om asyl behandlas hålls de enligt människorättsorganisationen inlåsta med nästan ingen tillgång till rättslig eller medicinsk hjälp. 

Hundratals migranter förs tillbaka till Turkiet

4 april

Omkring 200 migranter förs tillbaka till Turkiet från grekiska öar under den första dag som avtalet mellan EU och Turkiet gäller. Migranterna kommer att förvaras i läger medan turkiska myndigheter försöker göra upp med flyktingarnas hemländer om de ska få återvända dit. Samtidigt fortsätter flyktingar att ta sig till Grekland trots ovissheten om möjligheterna att få asyl i ett EU-land.  

Ändrad asyllag antagen

1 april

Parlamentet antar en ändring av asyllagen som gör det möjligt att sända tillbaka flyktingar till Turkiet. Lagen antas bara några dagar innan den första återsändningen planeras ske.

FN-kritik mot flyktinguppgörelse

23 mars

FN:s flyktingorgan UNHCR kritiserar uppgörelsen mellan EU och Turkiet, som enligt organisationen lett till att de som anlänt till Lesbos efter det att avtalet trätt i kraft stängs in i anläggningar som liknar häkten. UNHCR avbryter en del av sin verksamhet i protest mot tvångsinterneringen. Det gör även bland andra Läkare utan gränser och Norska flyktingrådet. Trots att Turkiet ska stoppa alla flyktingar fortsätter hundratals att komma till främst Lesbos.

EU-hjälp med flyktingbördan

18 mars

Grekland utlovas omfattande hjälp av EU med att hantera problemet med upp till 60 000 flyktingar som blivit strandsatta i Grekland sedan gränserna norrut stängts. Enligt en uppgörelse med Turkiet ska alla som anländer till Grekland från den 20 mars återsändas till Turkiet. De som redan finns i Grekland och begär politisk asyl där ska få sina fall individuellt prövade och ges rätt att överklaga avslag. Avtalet tvingar Grekland att skyndsamt bygga upp en omfattande organisation för asylhantering. En rad EU-länder väntas sända personal till Grekland för att hjälpa till, sammanlagt tusentals personer. 

Halv miljon flyktingar sista kvartalet

10 mars

EU:s gränsmyndighet Frontex rapporterar att nästan en halv miljon flyktingar tog sig in i Grekland utan tillstånd under sista kvartalet 2015. Av dem sade sig 46 procent vara syrier och 28 procent afghaner.

Nödbidrag från EU för flyktingkrisen

2 mars

EU-kommissionen anslår 700 miljoner euro under tre år till Grekland och andra länder för att kunna hantera den stora strömmen av flyktingar. Grekland har för egen del begärt 480 miljoner euro för att kunna ta hand om de upp till 100 000 flyktingar som regeringen befarar snart kommer att vara fast i landet på grund av att alla gränser norrut är stängda. Detta är första gången EU anslår humanitärt bistånd till egna medlemsländer. Planen måste godkännas av samtliga medlemsländer och av EU-parlamentet för att träda i kraft. Det är dessutom oklart varifrån pengarna ska tas.

Kaos vid norra gränsen

28 februari

Allt mer kaotiska förhållanden råder vid gränsen mot Makedonien, där tusentals flyktingar inte tillåts passera. Tysklands förbundskansler Angela Merkel säger att EU inte kan låta det ekonomiskt tyngda medlemslandet Grekland drabbas av totalt kaos genom att stänga sina gränser så att flyktingarna fastnar i Grekland.

Diplomatisk tvist med Österrike

25 februari

Grekland kallar hem sin ambassadör i Wien för konsultationer i en upptrappad tvist med Österrike om hanteringen av flyktingar. Dessutom vägrar den grekiska regeringen att ta emot ett besök av den österrikiska inrikesministern sedan hon ifrågasatt det lämpliga i att Grekland får fortsätta ingå i Schengensamarbetet, eftersom landet enligt henne inte klarar att bevaka sin yttre gräns.

Protest mot flyktinghantering

23 februari

Regeringen överlämnar en formell protest till Österrike, sedan regeringen i Wien kallat länderna på Balkan till ett möte om flyktinghanteringen utan att bjuda in Grekland. Grekiska regeringen ser med oro hur den ena staten efter den andra stänger gränsen eller kraftigt begränsar intaget av flyktingar, vilket den befarar kan ge en dominoeffekt som slutar med att hundratusentals flyktingar blir fast i Grekland.

Tårgas mot demonstranter

14 februari

Polisen avfyrar tårgas mot ett par tusen människor på ön Kos som protesterar mot att där ska uppföras en anläggning för att ta emot och registrera flyktingar. Under tryck från övriga EU har grekiska regeringen lovat att snabbt bygga så kallade hotspots på fem öar i Egeiska havet för att bättre kunna hantera flyktingströmmen. Fyra av de fem mottagningsanläggningarna rapporteras vara färdiga.

Landsomfattande strejk

4 februari

Tiotusentals greker deltar i en landsomfattande strejk mot regeringens planerade ändringar av pensionsreglerna. Stora delar av de allmänna transporterna står stilla. Regeringen vill sänka taket för pensionerna från 2 700 euro per månad till 2 300 och införa en garanterad lägsta pension på 384 euro.

Strejker mot ändrade pensionsregler

28 januari

Tusentals jordbrukare blockerar vägar kring Thessaloniki i protest mot de ekonomiska försämringar som planerade ändringar av pensionssystemet och skatteregler väntas ge dem. Även journalister strejkar, med följd att tidningar inte kan tryckas och etermedierna blir utan nyheter. Strejker bland sjömännen stoppar färjetrafiken. 

EU-kritik av gränskontroll

27 januari

EU-kommissionen skriver i en rapport att Grekland grovt underlåtit att kontrollera den passfria Schengenunionens gemensamma yttre gräns. Under den stora flyktingtillströmningen hösten 2015 missade de grekiska myndigheterna alltför ofta att registrera och ta fingeravtryck på personer som kom in i landet via Turkiet. Om en majoritet av EU:s medlemsländer ställer sig bakom rapporten riskerar Grekland att utestängas ur Schengensamarbetet.

Grekland viker sig för IMF

13 januari

Regeringen viker sig för de internationella långivarnas krav att IMF ska få ett inflytande över landets pågående tredje stödpaket.

Ny ledare för Ny demokrati

10 januari

Oppositionspartiet Ny demokrati väljer Kyriakos Mitsotakis till ordförande i en medlemsomröstning. Han besegrar Vangelis Meimarakis som lett partiet provisoriskt sedan juli 2015, när Antonis Samaras avgick efter det att grekiska folket i en folkomröstning sagt nej till villkoren för stödpaketet till Grekland. Mitsotakis tillhör en av landets ledande politiska familjer. Hans far Konstantinos var premiärminister 1990–1993 och hans syster Dora Bakogianni var utrikesminister 2006–2009.  

Stram budget för 2016

1 december

Med knapp marginal antar parlamentet regeringens budgetförslag för 2016.

Driften av flygplatser säljs ut

1 december

Regeringen skriver kontrakt med det tyska företaget Fraport om driften av 14 grekiska flygplatser. Det är den dittills största privatiseringen som den Syriza-ledda regeringen fattat beslut om. Kontraktet ger staten 1,2 miljarder euro.

Ny lag om ”dåliga lån”

1 december

Parlamentet antar en lag som gör det möjligt för banker att sälja "dåliga lån" (utlånade pengar som bankerna inte räknar med att få tillbaka) till privata indrivningsföretag. Lagen ska stärka bankernas kapital.

Samkönade par kan registrera partnerskap

1 december

Parlamentet tillåter registrerat partnerskap för samkönade par. Lagen reglerar egendoms- och arvsfrågor men ger inte rätt till adoption av barn.

Utbetalning hålls inne

1 november

Långivarna håller inne en utbetalning på två miljarder euro från stödpaketet. Skälet är att de vill se att regeringen driver igenom lagar som bland annat tillåter konfiskering av bostäder med förfallna lån.

Regeringskritisk strejk

1 november

För första gången genomförs en generalstrejk mot den Syrizaledda regeringens åtstramningspolitik. Omkring 20 000 människor deltar i en demonstration i Aten.

Regeringen försvagas något

1 november

Regeringens majoritet i parlamentet minskar när två ledamöter – en från Syriza och en från Oberoende greker – utesluts för att de vägrat rösta, i enlighet med regeringens linje, för en lag som gör det möjligt att beslagta obetalda lägenheter.

Utbetalning genomförs

1 november

Eurozonens finansministrar godkänner att två miljarder euro betalas ut från stödpaketet. Dessutom beviljas tio miljarder euro i kapitaltillskott till de grekiska bankerna, sedan de fyra ledande bankerna lyckats höja sitt samlade kapital med över fem miljarder euro från privata finansiärer.

Flyktingströmmen når sin kulmen

1 oktober

I början av månaden kommer runt 7 000 flyktingar om dagen till Grekland, enligt Internationella migrationsorganisationen (IOM), men 70 procent av dem fortsätter nu direkt till Makedonien.

Skriande brist på kapital i bankerna

1 oktober

Ett så kallat stresstest utfört av ECB visar att landets fyra största banker inte skulle klara en ny större kris. Återkapitalisering av bankerna är ett av kraven för det tredje stödpaketet och den måste vara slutförd senast vid årsskiftet. En viktig orsak till bankernas brist på kapital är att de har lånat ut stora belopp till privatpersoner som sannolikt aldrig kan betala tillbaka sina skulder.

Syriza segrar i nyvalet

20 september

I nyvalet till parlamentet blir Syriza åter största parti med 35 procent av rösterna (145 mandat), mot 28 procent (75 mandat) för Ny demokrati som blir näst störst. Gyllene gryning får 7 procent (18 mandat) och blir tredje största parti. Pasok får 17 mandat, Kommunistpartiet 15 mandat, Floden får 11 mandat, Oberoende greker 10 mandat och slutligen går 9 mandat till Centerunionen. Folklig enhet, som bildats genom en utbrytning ur Syriza, tar sig inte in i parlamentet. Valdeltagandet är rekordlågt, 57 procent.

Grekland vädjar om hjälp med flyktingkrisen

1 september

Bara under månadens första dygn skeppas nästan 4 300 migranter från öar i Egeiska havet till Aten, för att därifrån kunna ta tåget upp genom Europa. Det utfattiga Grekland har svårt att hantera den stora flyktingströmmen och vädjar till EU om en samlad lösning på krisen.

Syriza bildar ny regering

1 september

Syriza väljer även denna gång att bilda en koalitionsregering med det EU-kritiska högerpartiet Oberoende greker. Tsipras återinsätter de flesta ministrarna i den gamla regeringen. Exempelvis återkommer Evklidis Tsakalotos som finansminister.

Aktiebörsen åter öppnad

3 augusti

Aktiebörsen i Aten öppnar efter att ha varit stängd i fem veckor. De flesta aktier faller brant. Störst är raset för bankerna, vars aktier tappar 30 procent i värde.

Svårt hantera flyktingströmmen

1 augusti

Under månaden kommer i genomsnitt över 2 000 flyktingar till Grekland varje dag. Särskilt öarna Kos och Lesbos får ta emot många migranter. På Kos, dit 100–500 människor söker sig dagligen, väntar 3 000 flyktingar under svåra förhållanden på att bli registrerade som asylsökande. Vid flera tillfällen drabbar migranter samman med öns polis.

Stödpaketet får godkänt av eurozonen

1 augusti

Euroländernas finansministrar godkänner det tredje stödpaketet, på 86 miljarder euro. Beslutet måste även antas av en rad nationella parlament. Det är oklart om IMF ställer sig bakom paketet, eftersom fonden vill se någon form av skuldavskrivning för Grekland, vars nuvarande skuldbörda den anser vara orimlig.

Första utbetalningen görs

1 augusti

Sedan en rad nationella parlament godkänt stödpaketet till Grekland gör eurozonens finansministrar en omedelbar utbetalning på 23 miljarder euro.

Regeringen begär avsked

1 augusti

Så snart det nya stödpaketet säkrats lämnar regeringen in sin avskedsansökan till president Pavlopoulos och ber denne utlysa nyval så snart som möjligt.

Syriza splittras

1 augusti

Regeringspartiets vänsterfalang hoppar av och bildar ett nytt parti, Folklig enhet. Med 25 ledamöter blir det parlamentets tredje största parti. Det leds av Panagiotis Lafazanis, som avskedades som energiminister av Tsipras efter att ha vägrat stödja regeringens linje.

Övergångsregering bildas

1 augusti

Sedan inget parti lyckats bilda en ny regering ger presidenten i uppdrag åt Högsta domstolens ordförande, Vasiliki Thanou, att tillfälligt leda landet. Presidenten utlyser samtidigt nyval till den 20 september. Thanou, som är kritisk till åtstramningspolitiken, blir Greklands första kvinnliga regeringschef.

Formella förhandlingar om stödlån inleds

27 juli

Formella förhandlingar inleds mellan regeringen och företrädare för EU-kommissionen, Europeiska centralbanken (ECB) och Internationella valutafonden (IMF) om ett tredje stödpaket till det skuldtyngda Grekland. Förhandlingarna leder till ökad splittring inom Syriza, där flera ledande politiker i vänsterfalangen lämnar partiet.

Nej-sidan vinner folkomröstningen

5 juli

Grekerna avvisar bestämt de lånekrav som IMF, EU och ECB ställer. I en folkomröstning röstar 61 procent av väljarna nej, medan 39 procent röstar ja. Valdeltagandet är 62,5 procent. För många greker är detta ett budskap till långivarna om att de inte längre accepterar de åtstramningar som har gjort var fjärde grek arbetslös. Resultatet väcker bestörtning i stora delar av eurozonen.

Finansminister Varoufakis avgår

1 juli

Kort efter det att folkomröstningen hållits meddelar den kontroversielle finansministern Varoufakis sin avgång – sannolikt för att underlätta fortsatta förhandlingar med de andra euroländerna. Varoufakis ofta drastiska ordval har irriterat andra länders ministrar och kan sägas ha haft en negativ inverkan på förhandlingsklimatet. Varoufakis efterträds av Evklidis Tsakalotos, som sedan i april haft en central roll i den grekiska förhandlingsdelegationen.

Krismöte i Bryssel

1 juli

Euroländernas finansministrar samlas till krismöte i Bryssel, två dagar efter folkomröstningen. Den grekiska delegationen kommer till mötet utan nya förslag på besparingar, varpå den får två dagar på sig att överlämna en detaljerad lista över nya reformer.

Tsipras anklagas för löftesbrott

1 juli

En timme innan tidsfristen går ut överlämnar den grekiska delegationen en ny reformplan, i vilken man går långivarna till mötes på en rad punkter som grekerna sagt nej till i folkomröstningen. Bland reformerna märks höjd pensionsålder, höjd moms och en snabbare privatiseringsplan. Förslagen får kritik från delar av Syriza, där Tsipras anklagas för att ha svikit sina vallöften. Parlamentet antar reformplanen, men ett tiotal ledamöter från Syriza går emot regeringen eller lägger ned sina röster.

Klart för nya förhandlingar

1 juli

Euroländernas regeringschefer ger grönt ljus till att inleda förhandlingar med Grekland om ett tredje räddningspaket, nu på 86 miljarder euro. EU beräknar att de senaste veckornas politiska tumult har kostat den grekiska staten 25–30 miljarder euro. 

Tuffa lånevillkor

1 juli

Villkoren för ett nytt stödpaket blir betydligt hårdare än de som regeringen avvisade i juni och som väljarna sade nej till i folkomröstningen. Tsipras tvingas gå med på att statliga tillgångar på uppemot 50 miljarder euro ska placeras i en fond som den grekiska regeringen inte kan styra över. Merparten av dessa tillgångar ska användas till skuldavbetalningar.

Stödpaketet får godkänt

1 juli

Parlamentet godkänner förutsättningarna för det nya stödlånet, men 32 av Syrizas 149 ledamöter går emot regeringen och 6 Syriza-ledamöter lägger ned sina röster. Tsipras avskedar en minister och två vice ministrar som röstat nej.

Grekland får snabblån, bankerna öppnas

1 juli

Eurozonens finansministrar ger Grekland ett snabblån på drygt 7 miljarder euro för att landet ska klara sina omedelbara utgifter och kunna öppna bankerna. Den 20 juli öppnas bankerna efter att ha varit stängda i tre veckor, men möjligheten att ta ut pengar är fortfarande begränsad. Den grekiska statsskulden uppgår nu till cirka 170 procent av BNP.

”En förödmjukad nation”

26 juni

Långivarna EU, ECB och IMF erbjuder Grekland fem månaders förlängning av räddningsprogrammet mot att regeringen går med på ytterligare reformer, som skulle minska statens kostnader drastiskt. Enligt premiärminister Tsipras avkrävs Grekland åtgärder som enligt honom innebär en förödmjukelse mot en hel nation.

Folkomröstning utlyses om lånekraven

1 juni

Premiärminister Tsipras överraskar alla parter med att utlysa en folkomröstning om långivarnas krav. Han säger också att regeringen kommer att förespråka ett "nej" till lånevillkoren. EU förklarar att förhandlingarna nu avbryts och att de senaste erbjudandena dras tillbaka. Parlamentet godkänner den planerade folkomröstningen, som ska hållas redan den 5 juli.

Bankerna stängs tillfälligt

1 juni

Som en följd av sammanbrottet i förhandlingarna med långivarna – och den akuta brist på pengar som det har lett till – beslutar regeringen att alla grekiska banker ska vara stängda i sex arbetsdagar och att invånarna får ta ut högst 60 euro per dag ur bankomaterna.

Utan stöd från omvärlden

1 juni

Eurozonens finansministrar förlänger inte det stödprogram som löper ut vid månadsskiftet. En direkt följd blir att Grekland – som första europeiska land dittills – inte kan återbetala ett IMF-lån.

Gyllene gryning-rättegången skjuts åter upp

7 maj

Rättegången mot 69 ledande personer inom det högerextrema partiet Gyllene gryning ajourneras på nytt sedan ett antal åtalade inte infinner sig i rätten.

”Utan pengar om två veckor”

1 maj

Regeringen lyckas än en gång göra en amortering till IMF i sista stund men tvingas ta pengar ur ett nödfallskonto för att få ihop de 750 miljoner euro som krävs. Eurozonens finansministrar berömmer Grekland för de framsteg som gjorts under förhandlingarna men säger att fler konkreta besparingsåtgärder krävs för att landet ska få ut mer pengar. Enligt finansminister Varoufakis kan Grekland stå helt utan kontanter inom två veckor.

Rättegång inleds mot Gyllene grynings partitoppar

20 april

En rättegång inleds i Aten mot 69 medlemmar av det högerextrema partiet Gyllene gryning. De står åtalade för medlemskap i en kriminell organisation samt för mord på en antirasistisk rappare och en invandrare samt en rad överfall. Bland de åtalade finns ledaren Nikos Michaloliakos och partiets samtliga 18 ledamöter i det förra parlamentet. Flera av de ledande partiföreträdarna uteblir från de inledande domstolsförhandlingarna. Rättegången beräknas pågå i flera månader. De åtalade riskerar upp till 20 års fängelse.

Inget krigsskadestånd från Tyskland

1 april

Tyskland avvisar ett krav från den grekiska regeringen på drygt 278 miljarder euro i krigsskadestånd. Den tyska regeringen hänvisar till ett skadestånd som betalades ut 1960 och säger att det avtal som slöts med de båda tyska staternas allierade i samband med landets återförening 1990 satte ett formellt stopp för andra världskriget. Därmed kan inga fler krav på skadestånd komma i fråga enligt den tyska regeringen.

Tsipras besök i Moskva väcker oro

1 april

Premiärminister Tsipras träffar Rysslands president Vladimir Putin i Moskva. Inom EU finns farhågor om att Putin ska lyckas utnyttja Greklands ekonomiska kris till att slå in en kil i unionen och försvaga EU-ländernas samsyn i frågan om sanktioner mot Ryssland. Men Ryssland uppges endast ha erbjudit Grekland moraliskt stöd och ett långsiktigt samarbete – inga pengar. Putin säger att Tsipras inte har begärt något ekonomiskt stöd.

Grekland betalar av IMF-skuld

1 april

Grekland infriar löftena till IMF och betalar skulden på 459 miljoner euro på förfallodagen. 

Kommunerna med flera krävs på pengar

1 april

Regeringen beordrar alla offentliga institutioner att överlämna sina ekonomiska reserver till staten, som behöver tre miljarder euro inom de närmaste två veckorna för att kunna betala ut löner och sociala ersättningar, betala räntor på skulder och betala ytterligare en skuld till IMF. Pengarna ska sättas in på ett särskilt konto hos centralbanken. Företrädare för kommunerna säger att det är orimligt att ta kommunala medel i beslag och att detta kan leda till att en rad verksamheter som skolor och vård lamslås. Parlamentet godkänner regeringens dekret.

Affärsman krävs på miljarder

1 april

En av Greklands ledande företagare, Leonidas Bobolas, grips av polis och beordras av en åklagare att betala 1,8 miljoner euro till staten, motsvarande undanhållen skatt. Han lovar att betala "så snart som möjligt". Enligt en schweizisk dagstidning har grekiska affärsmän minst 1,4 miljarder euro på schweiziska bankkonton. Förhandlingar pågår mellan de grekiska och schweiziska regeringarna om hur dessa konton ska hanteras.

Misslyckade förhandlingar

1 april

Efter ett misslyckat ministermöte i Riga gör premiärminister Tsipras ändringar i den grekiska förhandlingsdelegationen och ger den omstridde finansministern Varoufakis en mer tillbakadragen roll. Ledare för delegationen blir istället vice utrikesminister Evklidis Tsakalotos. 

ERT ska återskapas

1 april

Parlamentet röstar för att återupprätta det offentliga radio- och TV-företaget ERT som stängdes av besparingsskäl av den förra regeringen 2013. Det nya ERT beräknas få 2 300 anställda och finansieringen ska ske genom en licens på tre euro per månad för varje abonnent.

Hjälp till de fattigaste

1 mars

Parlamentet antar en lag som ska hjälpa de grupper som drabbats hårdast av de ekonomiska nedskärningarna. Lagen ger rätt till gratis el och matkuponger för de allra fattigaste. Statens kassakista är nu nästan tom och Tysklands finansminister Wolfgang Schäuble säger att "tiden tycks rinna ut" för Grekland.

EU ger humanitärt stöd

1 mars

EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker erbjuder Grekland två miljarder euro för att lindra den humanitära krisen. Pengarna tas från redan anslagna medel för utvecklingsfrågor som inte kommit till användning. Juncker betonar att pengarna inte går till den grekiska statskassan utan till att skapa tillväxt och stödja det grekiska samhället.

Desperat jakt på kontanter

1 mars

I jakt på kontanter driver regeringen in drygt 600 miljoner euro från statliga verksamheter, bland annat sjukvården, Atens tunnelbanebolag, det statliga elverket och Atens vattenverk. Dessutom uppges 300 miljoner euro i jordbruksstöd från EU ha använts till att betala löner för offentliganställda. Det är ovisst om staten har tillräckligt med pengar för att betala pensioner och de offentliganställdas löner i mars.

”Avtal måste hållas”

1 februari

Premiärminister Tsipras och finansminister Varoufakis reser runt i Europa för att söka stöd för sina idéer om hur Grekland ska ta sig ur skuldkrisen – utan att få gehör. Beskeden är att ingångna avtal måste hållas.

EU kallsinnigt till nytt stödprogram

1 februari

I sitt första tal i parlamentet efter valsegern står premiärminister Tsipras fast vid Syrizas vallöften att höja minimilöner och pensioner, avskaffa fastighetsskatten och stoppa privatiseringar av statliga företag. Han säger nej till EU:s erbjudande om mer tid för det pågående stödprogrammet och kräver istället ett nytt ekonomiskt stöd så att Grekland kan klara sig till dess att ett helt nytt stödprogram har förhandlats fram. Beskeden från EU är avvisande.

Förhandlingarna strandar

1 februari

Förhandlingarna mellan Greklands nya regering och övriga euroländer om villkoren för stödpaketet strandar. Grekland får fyra dagar på sig att lämna in en ansökan om ett halvårs förlängning av det pågående stödprogrammet. I annat fall avbryts stödet vid månadsskiftet. Den grekiska regeringen avvisar förslaget som "oacceptabelt".

Pavlopoulos blir ny president

1 februari

Parlamentet väljer den förre inrikesministern Prokopis Pavlopoulos från Ny demokrati till ny president. Han stöds av 233 av de 300 ledamöterna redan i första valomgången.

Regeringen tvingas ge vika för långivarna

1 februari

Regeringen lämnar in en formell ansökan om sex månaders förlängning av stödprogrammet och lovar att under denna tid hålla en strikt budgetbalans samt anta nya lagar mot skattebrott och korruption. Regeringen tvingas också ge upp motståndet mot att EU-kommissionen, ECB och IMF ska fortsätta övervaka hur landet sköter sina åtaganden.

Regeringens sparprogram får godkänt

1 februari

Euroländernas finansministrar beviljar Grekland fyra månaders förlängning av stödprogrammet. Regeringen får två dygn på sig att lämna in en lista över de reformer som ska genomföras. I den lovar regeringen att inte avbryta privatiseringar av statliga företag och att alla nya sociala stödprogram ska rymmas inom budgeten. En rad insatser mot skattesmitning, smuggling och korruption utlovas också. Reformerna får med viss tvekan klartecken från IMF, EU-kommissionen, ECB och den tyska förbundsdagen.

Klar valseger för Syriza

25 januari

I nyvalet till parlamentet får det radikala vänsterpartiet Syriza 36 procent av rösterna och 149 av 300 mandat. Näst störst blir Ny demokrati med 28 procent (76 mandat). Gyllene gryning och Floden får vardera 6 procent av rösterna (17 mandat vardera), följda av Kommunistpartiet med 15 mandat. Oberoende greker och Pasok får vardera 13 mandat.

Vänstern och högern bildar koalition

1 januari

Syrizas ledare Alexis Tsipras utses till regeringsbildare och tar genast kontakt med högerpartiet Oberoende greker, som går med på att bilda en koalitionsregering. De två partierna står ideologiskt långt från varandra, men de förenas i ett starkt motstånd mot de hårda lånevillkoren från EU och IMF. Den 40-årige Tsipras blir den yngste grekiske premiärministern på 150 år. Till ny finansminister utses ekonomen Gianis Varoufakis, känd för sitt hårda motstånd mot låneuppgörelserna med EU och IMF. 

Två utförsäljningar stoppas

1 januari

Den nya regeringen stoppar en planerad försäljning av 67 procent av aktierna i Pireus hamn samt 30 procent av aktierna i landets största elbolag. Båda privatiseringarna ingår i uppgörelsen med långivarna.

Regeringen vill omförhandla hela räddningspaketet

1 januari

Tsipras regering säger att den inte vill ha nästa utbetalning på 7,2 miljarder euro. Den vill istället omförhandla hela stöduppgörelsen. Tysklands förbundskansler Angela Merkel säger att det inte kan bli fråga om någon ny skuldnedskrivning för Grekland utöver de miljarder som privata långivare och banker redan skrivit av.

”Budgeten alltför optimistisk”

1 december

Parlamentet antar en budget för 2015 som bygger på en prognos om viss tillväxt och minskat underskott. EU:s finansministrar anser att budgeten är alltför optimistisk och kräver att det internationellt övervakade åtstramningsprogrammet fortsätter under 2015. En uppgörelse om budgeten är nödvändig för att Grekland ska få den sista utbetalningen av stödlånen.

Förtida presidentval utlyses

1 december

Premiärminister Samaras utlyser presidentval till den 17 december – två månader tidigare än väntat. Valet hålls i parlamentet och väntas ske i tre omgångar. Om Samaras kandidat inte blir vald måste premiärministern utlysa nyval till parlamentet. Enligt opinionsmätningarna skulle det resultera i en seger för Syriza. Presidentvalet tidigareläggs för att ett nyval då skulle genomföras redan i februari. På så sätt skulle en Syriza-ledd regering inte hinna omförhandla lånevillkoren med EU.

Dimas blir regeringens presidentkandidat

1 december

Regeringen utser den tidigare EU-kommissionären Stavros Dimas till sin presidentkandidat. Premiärminister Samaras vädjar till parlamentets ledamöter att stödja Dimas för att undvika nyval och en nationell kris. EU-kommissionens nyvalde ordförande Jean-Claude Juncker väcker uppmärksamhet genom att säga att han hoppas att det grekiska folket inte ska "rösta fel", det vill säga på Syriza, om det blir nyval till parlamentet.

Förre finansministern åtalas

1 december

Giorgos Papakonstantinou åtalas för att ha strukit anhörigas namn från en lista över greker med bankkonton i Schweiz. Syftet ska ha varit att skydda dem från en skatterazzia. Ex-ministern åtalas för dokumentförfalskning och trolöshet mot huvudman. 

Nyval till parlamentet utlyses

1 december

Nyval till parlamentet utlyses till den 25 januari 2015 sedan regeringens presidentkandidat Stavros Dimas inte lyckats samla tillräckligt med stöd bland den lagstiftande församlingens ledamöter.

Förhandlingarna om nödlånen strandar

1 november

Förhandlingarna mellan regeringen och långivarna EU och IMF om villkoren för fortsatta lånutbetalningar strandar. Regeringen anser att långivarnas krav på besparingar på uppemot tre miljarder euro under 2015 är kraftigt överdrivna. Samtidigt lamslås samhället av en dygnslång facklig strejk. Nästan alla kommunikationer står stilla och myndighetskontor är stängda. Sjukhusen behandlar bara akuta fall.

Striktare lagar mot rasistiskt våld

1 september

Maximistraffet för hets mot folkgrupp och rasistiskt motiverat våld höjs från två till tre års fängelse. En individ som fälls för dessa brott kan dömas till uppemot 30 000 euro och en organisation till 100 000 euro. Lagen gör det förbjudet att förneka förintelsen av judar under andra världskriget samt att glorifiera judeförföljelsen. Det har tagit parlamentet mer än ett år att enas om den nya lagen, bland annat på grund av att Ny demokrati först har velat ge den ortodoxa kyrkan och försvarsmakten åtalsimmunitet för antisemitiska och andra rasistiska uttalanden. Gyllene grynings snabba uppgång i opinionen har dock fått parlamentet att påskynda arbetet.

EU-skeptiker går framåt i EU-valet

1 maj

I valet till EU-parlamentet får partier på höger- och vänsterkanten framgång. Det är främst partier som motsatt sig åtstramningspolitiken och som är EU-skeptiska som går framåt. Syriza får flest röster: 27 procent och 6 av Greklands 21 mandat. Ny demokrati kommer på andra plats med 23 procent (5 mandat). Gyllene gryning går starkt framåt och blir tredje största parti med 9 procent (3 mandat). Den nya alliansen Olivträdet, dominerad av Pasok, får 8 procent (2 mandat), medan det nybildade EU-vänliga mitten-vänsterpartiet Floden vinner 7 procent (2 mandat) och Kommunistpartiet får 6 procent (2 mandat). Det sista mandatet går till Oberoende greker, som vinner 3,5 procent av rösterna. Valdeltagandet är 60 procent.

Återställda löner för flera yrkesgrupper

1 maj

Parlamentet beslutar att landets domare ska återgå till den lönenivå som de hade innan deras löner och pensioner bantades med 27 procent 2012, på grund av sparkrav. Även poliser, soldater, brandmän och annan statlig uniformerad personal väntas återfå sina gamla löner. Att retroaktivt återställa lönerna för alla dessa yrkesgrupper kommer enligt medier att kosta staten närmare en miljard euro.

Fem högerextrema parlamentsledamöter åtalas

1 april

Fyra parlamentsledamöter från Gyllene gryning åtalas för medlemskap i en kriminell organisation och en femte blir åtalad för olaga vapeninnehav.

Grekland säljer statsobligationer

1 april

När landet lyckas sälja statsobligationer för tre miljarder euro betraktas det som ett första steg tillbaka till den internationella finansmarknaden. Det är fyra år sedan grekiska statspapper lockade internationella investerare.

Regeringen försvagas

1 mars

Parlamentet godkänner nya besparingar som regeringen ska göra för att få ut nya pengar från räddningspaketet. En ledamot av Ny demokrati utesluts efter att ha vägrat stödja förslagen. Därmed är regeringens majoritet i parlamentet bara två mandat. Långivarna säger att utbetalningar ska göras i april, juni samt juli.

Grekland övertar ordförandeskapet för EU

1 januari

Grekland blir unionens ordförandeland under det första halvåret 2014.

Ny valallians bildas

1 januari

Socialdemokratiska Pasok går samman i en valallians med det nybildade Progressiva demokratiska partiet inför valet till EU-parlamentet i maj.

Belöning utlovas för tips om extremister

1 januari

Staten utlyser en belöning på fyra miljoner euro för uppgifter som kan hjälpa polisen att gripa fem efterlysta extremister. En miljon euro erbjuds för tips som kan leda till gripandet av en medlem av den vänsterextrema 17 november-rörelsen samt en miljon vardera för två medlemmar av anarkistiska Revolutionär kamp. En miljon euro erbjuds även för uppgifter som leder fram till gripandet av två män som skjutit ihjäl två medlemmar av Gyllene gryning.

Parlamentet antar budgeten för 2014

1 december

Budgeten för 2014 antas av parlamentet. Den innebär besparingar på sammanlagt 3,1 miljarder euro. Enligt regeringen ska åtstramningarna leda till att landets BNP växer med 0,6 procent under året. Långivarna – EU-kommissionen, ECB och IMF – misstror regeringens prognoser. Medan regeringen räknar med ett budgetunderskott på drygt en halv miljard euro bedömer långivarna underskottet till över 1,5 miljarder euro.

Ny fastighetsskatt

1 december

Parlamentet antar en ny fastighetsskatt, som väntas inbringa 2,65 miljarder euro under 2014. En ledamot från Ny demokrati röstar emot lagförslaget och utesluts ur partiet. Därmed minskar regeringens majoritet till 153 av 300 mandat.

Mutor vid vapenköp

1 december

En avdelningschef vid försvarsdepartementet grips och erkänner att han under 1990-talet tog emot cirka 16 miljoner euro i mutor i samband med vapenaffärer med företag i en rad länder, däribland Sverige. Finansdepartementet säger sig ha kunnat återföra sju miljarder euro till staten. Stora vapenköp under en följd av år anses vara en av orsakerna till att Grekland har dragit på sig så stora skulder.

Två medlemmar av Gyllene gryning mördas

1 november

Två medlemmar av Gyllene gryning skjuts ihjäl och en tredje skottskadas utanför ett av det högerextrema partiets kontor i Aten.

Misstroendevotum stoppas

1 november

Parlamentet röstar ned ett förslag från Syriza om att rikta en misstroendeförklaring mot regeringen. Förslaget kommer efter det att polisen drivit bort journalister från ERT som ockuperat det stängda etermediebolagets lokaler och fortsatt nyhetsrapporteringen via internet. En ledamot från Pasok som röstat med oppositionen utesluts ur partiet.

Före detta minister döms till 20 års fängelse

1 oktober

Den förre försvarsministern Akis Tsochatzopoulos från Pasok döms till 20 års fängelse för penningtvätt och mutbrott. Även Tsochatzopoulos fru, exfru, dotter och 13 andra personer fälls för penningtvätt.

Statligt stöd till Gyllene gryning slopas

1 oktober

Parlamentet drar in det ekonomiska stödet till Gyllene gryning (873 000 euro 2013). Enligt en ny lag ska statligt stöd inte utgå till ett parti vars ledare, eller en tiondel av dess folkvalda representanter, utreds för medlemskap i en kriminell organisation eller för terrorbrott.

Antifascistisk rappare mördas

1 september

En antifascistisk rappare knivmördas i en förort till Aten. Mördaren och hans gäng misstänks vara anhängare till Gyllene gryning. Mordet utlöser antifascistiska demonstrationer med krav på att Gyllene gryning ska förbjudas. Det högerextrema partiet nekar till kopplingar till mordet. Polisen griper Gyllene grynings ledare Nikolaos Michaloliakos, flera av dess parlamentsledamöter och en rad andra ledande partiföreträdare. De anklagas för att tillhöra en kriminell organisation och för delaktighet i mord och misshandel. Anhängare till Gyllene gryning demonstrerar mot gripandena.

Klartecken för utbetalning

1 juli

Eurozonens finansministrar ger klartecken till en utbetalning på 6,8 miljarder euro till Grekland. Stödet ska betalas ut i omgångar efter bedömning av de åtstramningar som långivarna kräver. Bland annat ska 4 000 statsanställda avskedas.

Statliga ERT börja åter sända

1 juli

Det statliga TV- och radiobolaget ERT börjar åter sända i begränsad omfattning. Samtidigt meddelar regeringen att ett nytt statligt radio- och TV-bolag ska bildas inom två månader.

Tusentals offentliganställda sägs upp

1 juli

Parlamentet röstar igenom de nya nedskärningar i den offentliga sektorn som krävs för att långivarna EU och IMF ska betala ut 6,8 miljarder euro. Fyra tusen offentliganställda sägs upp före årets slut. Därtill sänker regeringen momsen på mat från 23 till 13 procent för att stimulera inhemsk konsumtion och turismen. Omröstningen i parlamentet föregås av omfattande protester i flera städer och en ny landsomfattande strejk.

Rederierna bidrar frivilligt till statskassan

1 juli

Merparten av Greklands rederier donerar betydande belopp till statskassan. Genom en uppgörelse med regeringen ska rederierna under de kommande tre åren ge staten runt 140 miljoner euro per år. De 441 berörda rederierna äger 90 procent av de fartyg som går under grekisk flagg. Under krisen har rederierna fått hård kritik för att de gjort stora vinster i lågskatteländer.

Nytt statsägt etermediebolag ska bildas

1 juli

Parlamentet beslutar att ett nytt statsägt radio- och TV-bolag ska bildas. Bolaget får namnet Nerit (Nya hellenska radion, internet och televisionen).

ERT stängs av besparingsskäl

1 juni

Det statliga TV- och radiobolaget ERT tvingas upphöra med sina sändningar efter ett sparbeslut från regeringen. Oppositionen talar om en statskupp och facken utlyser en generalstrejk. Högsta förvaltningsdomstolen olagligförklarar stängningsbeslutet och beordrar att sändningarna återupptas, dock i begränsad omfattning.

Stängningen av ERT orsakar regeringskris

1 juni

Stängningen av ERT får det lilla regeringspartiet Demokratiska vänstern att lämna regeringen, vars majoritet i parlamentet minskar till tre mandat. Avhoppet föranleder en regeringsombildning som innebär att Pasoks ledare Evangelos Venizelos blir vice premiärminister och utrikesminister. Regeringens majoritet ökar till fem mandat när två oberoende parlamentsledamöter går med i Ny demokrati.

"Hatets soppkök"

1 maj

Polisen använder tårgas för att stoppa Gyllene grynings matutdelningar till enbart greker på ett torg i Aten. Stadens borgmästare talar om "hatets soppkök".

Miljöprotester mot gruva

1 maj

I norra Grekland skadas flera människor i våldsamma protester mot regeringens och ett kanadensiskt företags planer på att öppna en guldgruva där.

Fängelse för tidigare minister

1 mars

Förre ministern Akis Tsochatzopoulos, veteranpolitiker inom Pasok, döms till åtta års fängelse och böter på en halv miljon euro för att han inte har deklarerat alla sina ekonomiska tillgångar, bland annat en bostad. Därefter åtalas tre tidigare ministrar för skattebrott.

Nya hårda lånekrav

1 mars

Greklands långivare kräver att antalet offentliganställda ska minskas med 150 000 under de följande två åren.

Den sociala oron tilltar

1 februari

Strejker genomförs i kollektivtrafik och sjukvård i protest mot regeringens budgetbesparingar. Sjömän strejkar på grund av uteblivna löner men beordras i arbete av regeringen, sedan öar blivit utan matleveranser. I Aten utbryter kravaller bland medellösa och desperata greker, när frukt och grönt tar slut vid en gratisutdelning som bönder ordnar i protest mot höjda skatter och ökande levnadskostnader.

Syrizas opinionsstöd växer

1 februari

Vänsterpartiet Syriza får starkast stöd i två opinionsmätningar. På andra plats kommer Ny demokrati.

Regeringsparti utesluter två parlamentariker

1 januari

Regeringspartiet Demokratiska vänstern utesluter två parlamentsledamöter. Skälet är att de stöder oppositionspartiet Syrizas krav att Pasok-ledaren och förre finansministern Evangelos Venizelos ska utredas tillsammans med förre finansministern Giorgos Papakonstantinou för hanteringen av listan över eventuella skatteflyktingar (se December 2012).

Fler skattehöjningar

1 januari

Parlamentets majoritet röstar i strid med oppositionen igenom skattehöjningar, som ska ge 2,5 miljarder euro mer till staten varje år. Inkomstsskatten såväl som bolags- och fastighetskatten höjs i ett försök att uppfylla de internationella långivarnas villkor.

”Ovärdig flyktinghantering”

1 december

Amnesty International kritiserar Greklands flyktinghantering som ovärdig EU:s Nobelpris. Flyktingar är inspärrade under omänskliga förhållanden, och liv sätts på spel när flyktingar skickas tillbaka i båtar utan flytvästar, enligt människorättsorganisationen.

Högt uppsatt Pasok-politiker utesluts

1 december

Pasok utesluter den förre finansministern Giorgos Papakonstantinou på grund av att han misstänks ha strukit släktingar från en lista över grekiska medborgare med bankkonton i Schweiz. Listan används i utredningar av förmögna grekers eventuella skatteflykt.

Ytterligare ett krispaket godkänns

1 november

Regeringen lägger fram ett krispaket med skattehöjningar, sänkta löner och pensioner, höjd pensionsålder, uppluckrad anställningsrätt med mera (se Ekonomi). Målet är att få ut 31,5 miljarder euro i krislån. Utanför parlamentet demonstrerar nära 100 000 människor, och brandbomber möts av polisens tårgas. Krispaketet godkänns av parlamentet med endast 153 av 300 röster, sedan flera 

Parlamentet godkänner budgeten

1 november

En budget för 2013 antas, där nära hälften av åtstramningarna på 9,4 miljarder euro betalas med pensionssänkningar samt lönesänkningar. Eurozonens finansministrar och de internationella långivarna går med på att ge Grekland ytterligare två års frist, till 2016, med att få ner sitt budgetunderskott. Men Grekland får vänta på euroländernas beslut om nästa utbetalning av krislån. 

Antalet självmordsförsök ökar

1 november

Officiell statistik visar att självmordsförsöken i Grekland ökade med över en tredjedel under de ekonomiska krisåren 2009–2011.

Beslut om skuldavskrivning

1 november

Eurozonens finansministrar och IMF beslutar att minska Greklands skulder med 40 miljarder euro till år 2020. De öppnar även för en utbetalning av 43,7 miljarder euro av stödpaketet på nära 130 miljarder. Pengarna ger regeringen möjlighet att betala ut offentliga löner och pensioner.

Redaktör åtalas efter avslöjande om skatteflykt

1 oktober

En redaktör grips och åtalas för brott mot personuppgiftslagen, sedan han publicerat en lista över drygt 2 000 greker, bland andra kända politiker och företagare, som placerat stora summor på bankkonton i Schweiz för att undgå skatt i Grekland. Redaktören riskerar fängelse men frikänns senare i rätten. Regeringen anklagas för att ha underlåtit att angripa skatteflykten, då listan långt tidigare överlämnats av nuvarande IMF-chefen Christine Lagarde.

Våldsamma protester mot EU

1 september

Närmare 15 000 människor protesterar i Thessaloniki mot regeringens planerade budgetnedskärningar. Demonstranterna bränner EU:s flagga i protest mot de sparkrav som EU och IMF ställt för att Grekland ska få nödlån. Senare hålls en dags generalstrejk, då tiotusentals människor deltar i demonstrationer som leder till våld och polisinsats med tårgas. 

Rasistiskt motiverade attacker ökar snabbt

1 september

Enligt FN:s flyktingorgan UNHCR har rasistiska attacker ökat alarmerande under året, men ingen förövare har straffats. 87 attacker har rapporterats mellan januari och september, men fallen befaras vara fler då emigranter inte polisanmäler av rädsla för att bli avvisade.

Nya miljarder ska sparas

1 augusti

Regeringen fattar beslut om budgetåtstramningar på 11,5 miljarder euro för att uppfylla långivarnas villkor.

Gränsbevakningen skärps markant

1 augusti

Grekland trefaldigar bevakningen av gränsen mot Turkiet för att stoppa flyktingar från inbördeskrigets Syrien. Ett par tusen papperslösa immigranter grips i Aten för att avvisas. Polisen beskriver aktionen som nödvändig för nationens överlevnad och förklarar att Grekland inte har råd med gästfrihet. Det beräknas finnas cirka 350 000 papperslösa immigranter i landet. 

Skyhög ungdomsarbetslöshet

1 augusti

Arbetslösheten överskrider 25 procent och i åldersgruppen 15–24 år går 58 procent utan jobb.

Ny demokrati segrar i andra nyvalet

1 juni

Det andra nyvalet på drygt en månad blir en seger för Ny demokrati, som får 30 procent av rösterna. Syriza får 27 procent och Pasok 12 procent. Ny demokratis ledare Antonis Samaras får i uppdrag att bilda ny regering och stöds förutom av sitt eget parti även av Pasok och Demokratiska vänstern. Tillsammans har de 179 mandat av 300 mandat. Samaras tillträder som premiärminister tre dagar efter valet.

Grekland vädjar om tidsfrist

1 juni

Den nya regeringen vill att EU, IMF och ECB ska ge Grekland två års frist att uppfylla sparkraven på 237 miljarder euro för stödlånen. Regeringen vill även begränsa budgetåtstramningarna och öka ersättningen till arbetslösa. Samtidigt planeras privatiseringar för att skapa intäkter till statskassan. Till ny finansminister utses ekonomen Giannis Stournaras.

De stora partierna backar i nyvalet

1 maj

Både Pasok och Ny demokrati straffas av väljarna i nyvalet till parlamentet. Deras gemensamma resultat mer än halveras jämfört med valet 2009. Ny demokrati får 19 procent av rösterna och Pasok bara 13 procent. Det ger tillsammans 149 av de 300 mandaten. På andra plats kommer vänsteralliansen Syriza med 17 procent. Det starkt främlingsfientliga Gyllene gryning tar sig in i parlamentet med knappt 7 procent av rösterna. 

Tillfällig regering och nytt nyval

1 maj

Alla försök att bilda en ny regering misslyckas och ytterligare ett nyval måste utlysas. Tills vidare styrs landet av en expeditionsministär ledd av domaren Panagiotis Pikrammenos.

Självmord väcker starka känslor

1 april

En utblottad pensionär tar sitt liv utanför parlamentet i Aten efter att ha skrivit i ett meddelande att han inte längre står ut med att leta bland soporna efter något att äta. Tragedin sätter fokus på hur krisen slår mot det grekiska folket (se även November 2012).

Lägsta möjliga kreditbetyg

1 mars

Kreditvärderingsinstitutet Moody's sänker Greklands kreditbetyg till C, vilket är det lägsta möjliga för ett land. Motiveringen är att kreditgivare inte kommer att få tillbaka pengar som lånats till Grekland.

Pasok byter partiledare

1 mars

Finansminister Evangelos Venizelos efterträder Giorgos Papandreou som ledare för Pasok.

Grekland närmar sig statsbankrutt

1 februari

Regeringen tvingas besluta om sänkta minimilöner, sänkta pensioner, 150 000 färre offentliganställda på tre år, privatiseringar och liberalisering av arbetsmarknaden. Flera ministrar lämnar regeringen i protest mot sparpaketet. Beslutet möts av starka folkliga protester. 

Nyval ska hållas i maj

1 februari

Eurozonens finansministrar säger ja till nya krislån på 130 miljarder euro efter försäkran om att sparbeslutet står fast även efter det nyval som utlysts till maj och privata banker lovat skriva av Greklands skulder med över 100 miljarder euro. Lånen ska användas för att betala av tidigare och dyrare skulder. 

Stora belopp lämnar landet

1 februari

Enligt finansministern har många folkvalda fört ut stora penningbelopp ur landet, medan greker i allmänhet uppmanats att inte ta ut sina pengar för att inte skada banksystemet och förvärra krisen.

Nya budgetåtstramningar

1 december

Parlamentet godkänner den nya regeringens budgetåtstramningar, som krävts av EU och IMF för Greklands andra stödpaket på 130 miljarder euro. Målet med sparpaketet är att minska budgetunderskottet från 9 till 5,4 procent av BNP i 2012 års budget. 

Fattigdomen ökar snabbt i Aten

1 december

Enligt Atens borgmästare har fattigdomen ökat kraftigt i huvudstaden under det gångna året. Bland annat ska antalet hemlösa ha ökat med 20 procent.

Regeringen tvingas avgå

1 november

Beskedet om folkomröstningen väcker sådan förvåning i Grekland och upprördhet i EU att Papandreou och hans regering tvingas avgå. 

En övergångsregering bildas

1 november

En blocköverskridande övergångsregering bildas under ledning av ekonomen Loukas Papadimos, som bland annat varit vice chef för ECB. I regeringen ingår Pasok, Ny demokrati och högerpartiet Laos. Pasoks Evangelos Venizelos sitter kvar som finansminister. Regeringens mest akuta uppgift blir att säkra utbetalningen av de 8 miljarderna euro för att klara pensionerna och de statliga lönerna i december.

Statsskulden stiger snabbt

1 oktober

Statsskulden har stigit till 350 miljarder euro, eller 160 procent av BNP. Regeringen säger sig inte klara långivarnas krav på minskat budgetunderskott. Beskeden sänker börserna i Europa och utlöser nya strejker och protester i Grekland. Regeringen går med på att säga upp 30 000 statsanställda för att få den sjätte omgången av stödlån på 8 miljarder euro utbetalad.

Lånen i privata banker skrivs ned

1 oktober

Europas privatbanker lovar att skriva av 50 procent av sina fordringar på Grekland. Samtidigt ska bankernas kapital ökas och eurozonens krisfond mer än fördubblas till en miljard euro. I Grekland hörs kritik mot den permanenta övervakning av landets ekonomi som EU, ECB och IMF vill inrätta. 

Miljontals greker demonstrerar

1 oktober

Trots protester och generalstrejk som omfattar miljoner anställda godkänner parlamentet nya åtstramningar med höjda skatter och sänkta löner och pensioner. EU godkänner utbetalningen av de 8 miljarderna.

Regeringen utlyser folkomröstning

1 oktober

Premiärminister Papandreou föreslår överraskande en folkomröstning om uppgörelsen med euroländerna och det åtföljande sparpaketet.

”Statskassan räcker i tre veckor”

19 september

Grekland uppger att statskassan räcker i tre veckor, därefter står landet inför statsbankrutt. Oro för att Grekland ska tvingas ställa in betalningarna får återverkningar i världsekonomin: börser rasar, euron tappar i värde och oljepriset faller. EU och IMF kräver ökad reformtakt för att betala ut nästa del av stödlånet. Krav ställs på bland annat effektiviserad skatteindrivning och större nedskärningar.

Aten lamslås av generalstrejk

1 september

Regeringen genomför ytterligare pensionssänkningar och uppsägningar av offentliganställda samt sänker tröskeln för inkomstskatt. De nya åtstramningarna utlöser en dygnslång strejk som bland annat lamslår trafiken i Aten. Det föreslås en folkomröstning om att lämna eurozonen, men i en undersökning säger mer än tre fjärdedelar av grekerna att de vill behålla euron. Pasoks opinionssiffror rasar.

IMF-utbetalning och ett nytt räddningspaket

1 juli

Låneorganet betalar ut 3,2 miljarder euro som en del av det första räddningspaketet på 110 miljarder. EU:s ledare enas om ett andra stödpaket på cirka 159 miljarder euro. Där bidrar EU och IMF med huvuddelen och privata banker och investerare med nära 50 miljarder. Efter beslutet sänks dock Greklands kreditbetyg.

Ett nytt räddningspaket diskuteras

1 juni

Budgetläget försämras, och EU och IMF diskuterar nu ett andra räddningspaket, samtidigt som man kräver att regeringen genomför de nya sparplanerna och skattehöjningarna, liksom en privatiseringsplan på 50 miljarder euro. Budgeten ska stärkas med 6,4 miljarder euro under året och 22 miljarder euro 2012–2014. I början av månaden demonstrerar över 80 000 människor i Aten mot regeringens planerade budgetnedskärningar och en dygnslång generalstrejk genomförs, bland annat på statliga företag som ska privatiseras.

Regeringsombildning och nytt sparpaket

1 juni

Regeringen pressas mellan kraven utifrån och protesterna hemma. Papandreou föreslår en samlingsregering och erbjuder sig att avgå som regeringschef. Men Ny demokrati kräver att lånevillkoren med EU och IMF i så fall ska omförhandlas. Papandreou beslutar då att ombilda regeringen och tidigare försvarsminister Evangelos Venizelos får ta över som finansminister. Flera av regeringssidans parlamentsledamöter går emot de nya sparåtgärderna. Läget spetsas till när euroländerna skjuter upp ett beslut om nästa låneutbetalning och om ett nytt räddningspaket. Den nya regeringen klarar dock en förtroendeomröstning och får även igenom ett sparpaket med de 28 miljarder euro i budgetförstärkning som krävs för nya internationella lån.

EU överväger tvångsförvaltning

1 maj

Regeringen pressas av EU, IMF och Europeiska centralbanken (ECB) att skynda på saneringen av ekonomin, och det talas om tvångsförvaltning från EU:s sida.

Sänkt kreditbetyg för Grekland

1 mars

Kreditvärderingsföretaget Moody's sänker landets kreditbetyg ytterligare från den tidigare så kallade skräpnivån. Det innebär att det anses mer riskfyllt att låna ut till Grekland än till det oroliga Egypten. Därmed stiger räntorna på grekiska statspapper snabbt.

Bråk mellan nynazister och antirasister i Aten

1 januari

Polisen använder tårgas för att stoppa sammandrabbningarna, där antirasister och invandrare slåss mot nynazister och invandrarmotståndare. Regeringen har tidigare presenterat planer på att bygga ett stängsel längs gränsen mot Turkiet för att stoppa inflödet av asiatiska och afrikanska migranter. Omkring 45 000 asylsökande som inte fått sina fall prövade beräknas finnas i Aten. Europadomstolen underkänner avvisning av flyktingar till Grekland och stämplar behandlingen av asylsökande där som förnedrande.

Våldsamma protester

1 december

Allmänna kommunikationer stoppas, flygtrafiken störs, skolor stängs och våldsamma demonstrationer genomförs i protest mot att offentliganställdas löner sänks med 25 procent och att många offentliganställda sägs upp.

IMF berömmer regeringens sparåtgärder

1 december

Låneorganet IMF godkänner en delutbetalning på 2,5 miljarder euro i krislån och uppmanar samtidigt den grekiska regeringen till snabbare "strukturreformer", bland annat fler uppsägningar.

Statsbudgeten får godkänt

1 december

Strax före jul godkänner parlamentet budgeten för 2011, vilken innehåller såväl nya lönesänkningar för offentliganställda som fler skattehöjningar.

Våg av brevbomber

1 november

En rad ambassader i Aten utsätts för brevbombsattentat. En del sprängladdningar detoneras av polisen, medan andra åstadkommer lindriga skador. Polisen misstänker radikala vänstergrupper, och ilska över regeringens budgetnedskärningar anses vara ett möjligt motiv.

Pasok har framgång i lokalvalen

1 november

Trots att protesterna mot regeringens åtstramningspolitik fortsätter vinner det regerande Pasok lokalvalen i de flesta regioner, däribland i Aten för första gången sedan 1980-talet.

EU-hjälp med att hantera ökad flyktingström

1 oktober

EU:s gränskontrollmyndighet Frontex sänder 175 gränskontrollspecialister, en helikopter, bussar, polisbilar och fordon med nattkameror till Greklands gräns mot Turkiet, sedan regeringen begärt hjälp med att hantera inflödet av migranter där.

Flera ministrar byts ut

1 september

Premiärminister Papandreou ombildar regeringen för att stärka arbetet mot skuldkrisen och hantera en rad problem inom vård- och socialförsäkringssystemen.

Beslut om pensionsreformer

1 juni

Regeringen fattar beslut om stora förändringar i pensionssystemet, bland annat höjd pensionsålder i enlighet med lånevillkoren, samt sänkta ersättningsnivåer.

Grönt ljus för räddningspaket

1 maj

Grekland får löfte om att låna 80 miljarder euro på tre år från euroländerna och 30 miljarder euro från IMF. I utbyte mot lånen ska offentliganställdas löner sänkas eller frysas, bonuslöner ska dras in, pensioner ska sänkas, momsen höjas, bensin-, alkohol- och tobaksskatter ska höjas, och den genomsnittliga pensionsåldern ska höjas från 53 till 67 år. Fackliga strejker och folkliga demonstrationer följer på beslutet. President Karolos Papoulias kräver att korruptionen bland politiker och inom statsapparaten måste bekämpas samtidigt som åtstramningarna genomförs. Annars riskerar regeringen att inte få allmänhetens stöd, säger han. Dittills har politikernas rättsliga immunitet räddat dem från åtal vid korruptionsskandaler.

Grekland vädjar om räddningspaket

1 april

Tyskland får Internationella valutafonden (IMF) att gå med på ett räddningspaket till Grekland, ett paket som ska sättas in om landet självt inte längre får ta lån på marknaden. Grekland ber EU och IMF att aktivera räddningspaketet, samtidigt som landet begär ytterligare lån med bättre villkor. Kraven från långivarna är nya hårda besparingar för att inom de närmaste tre åren få ner budgetunderskottet till eurozonens maxgräns på 3 procent av BNP.

Budgeten bantas med tiotals miljoner

1 mars

Regeringen gör den tredje budgetåtstramningen på tre månader. Utgifterna minskas nu med motsvarande 46 miljarder kronor. Nya strejker och protester hålls.

EU-kommissionen godkänner en krisplan

1 februari

För att klara av EU:s krav på minskat budgetunderskott och en lägre statsskuld lägger regeringen fram en krisplan, som får godkänt av EU-kommissionen. Planen innebär bland annat höjd skatt på bensin, tobak och alkohol, samt höjd pensionsålder och tillbakadragna löften om skattelättnader. Flera demonstrationer och strejker mot krisplanen arrangeras.

EU kräver ordning i statsfinanserna

1 januari

Regeringen pressas av uppgifter från EU-representanter om att Greklands redovisning av statens budgetunderskott och av statsskulden varit friserad. Pasok-regeringen lovar att försöka få ner budgetunderskottet från närmare 13 procent av bruttonationalprodukten (BNP) till 2,8 procent 2012 och att minska statsskulden, som ligger på 120 procent av BNP.

Manifestation blir våldsam

1 december

Det blir bråk mellan polis och demonstranter i Aten och i Thessaloniki på årsdagen av polisens dödande skott mot en 15-åring i samband med regeringsfientliga kravaller. Protesterna riktar sig även mot den växande arbetslösheten och den svåra ekonomiska krisen (se Ekonomi).

Pasok vinner nyval

1 oktober

Det socialdemokratiska partiet Panhellenska socialiströrelsen (Pasok) får närmare 44 procent av rösterna i nyvalet till parlamentet, medan det liberalkonservativa partiet Ny demokrati får 33,5 procent. Resultatet innebär att Pasok får egen majoritet i den lagstiftande församlingen.