2010

• December

• Statsbudgeten får godkänt

  Strax före jul godkänner parlamentet budgeten för 2011, vilken innehåller såväl nya lönesänkningar för offentliganställda som fler skattehöjningar.

• IMF berömmer regeringens sparåtgärder

  Låneorganet IMF godkänner en delutbetalning på 2,5 miljarder euro i krislån och uppmanar samtidigt den grekiska regeringen till snabbare "strukturreformer", bland annat fler uppsägningar.

• Våldsamma protester

  Allmänna kommunikationer stoppas, flygtrafiken störs, skolor stängs och våldsamma demonstrationer genomförs i protest mot att offentliganställdas löner sänks med 25 procent och att många offentliganställda sägs upp.

• November

• Pasok har framgång i lokalvalen

  Trots att protesterna mot regeringens åtstramningspolitik fortsätter vinner det regerande Pasok lokalvalen i de flesta regioner, däribland i Aten för första gången sedan 1980-talet.

• Våg av brevbomber

  En rad ambassader i Aten utsätts för brevbombsattentat. En del sprängladdningar detoneras av polisen, medan andra åstadkommer lindriga skador. Polisen misstänker radikala vänstergrupper, och ilska över regeringens budgetnedskärningar anses vara ett möjligt motiv.

• Oktober

• EU-hjälp med att hantera ökad flyktingström

  EU:s gränskontrollmyndighet Frontex sänder 175 gränskontrollspecialister, en helikopter, bussar, polisbilar och fordon med nattkameror till Greklands gräns mot Turkiet, sedan regeringen begärt hjälp med att hantera inflödet av migranter där.

• September

• Flera ministrar byts ut

  Premiärminister Papandreou ombildar regeringen för att stärka arbetet mot skuldkrisen och hantera en rad problem inom vård- och socialförsäkringssystemen.

• Juni

• Beslut om pensionsreformer

  Regeringen fattar beslut om stora förändringar i pensionssystemet, bland annat höjd pensionsålder i enlighet med lånevillkoren, samt sänkta ersättningsnivåer.

• Maj

• Grönt ljus för räddningspaket

  Grekland får löfte om att låna 80 miljarder euro på tre år från euroländerna och 30 miljarder euro från IMF. I utbyte mot lånen ska offentliganställdas löner sänkas eller frysas, bonuslöner ska dras in, pensioner ska sänkas, momsen höjas, bensin-, alkohol- och tobaksskatter ska höjas, och den genomsnittliga pensionsåldern ska höjas från 53 till 67 år. Fackliga strejker och folkliga demonstrationer följer på beslutet. President Karolos Papoulias kräver att korruptionen bland politiker och inom statsapparaten måste bekämpas samtidigt som åtstramningarna genomförs. Annars riskerar regeringen att inte få allmänhetens stöd, säger han. Dittills har politikernas rättsliga immunitet räddat dem från åtal vid korruptionsskandaler.

• April

• Grekland vädjar om räddningspaket

  Tyskland får Internationella valutafonden (IMF) att gå med på ett räddningspaket till Grekland, ett paket som ska sättas in om landet självt inte längre får ta lån på marknaden. Grekland ber EU och IMF att aktivera räddningspaketet, samtidigt som landet begär ytterligare lån med bättre villkor. Kraven från långivarna är nya hårda besparingar för att inom de närmaste tre åren få ner budgetunderskottet till eurozonens maxgräns på 3 procent av BNP.

• Mars

• Budgeten bantas med tiotals miljoner

  Regeringen gör den tredje budgetåtstramningen på tre månader. Utgifterna minskas nu med motsvarande 46 miljarder kronor. Nya strejker och protester hålls.

• Februari

• EU-kommissionen godkänner en krisplan

  För att klara av EU:s krav på minskat budgetunderskott och en lägre statsskuld lägger regeringen fram en krisplan, som får godkänt av EU-kommissionen. Planen innebär bland annat höjd skatt på bensin, tobak och alkohol, samt höjd pensionsålder och tillbakadragna löften om skattelättnader. Flera demonstrationer och strejker mot krisplanen arrangeras.

• Januari

• EU kräver ordning i statsfinanserna

  Regeringen pressas av uppgifter från EU-representanter om att Greklands redovisning av statens budgetunderskott och av statsskulden varit friserad. Pasok-regeringen lovar att försöka få ner budgetunderskottet från närmare 13 procent av bruttonationalprodukten (BNP) till 2,8 procent 2012 och att minska statsskulden, som ligger på 120 procent av BNP.