Grekland – Utbildning

Utbildningssektorn drabbades hårt av den ekonomiska krisen under 2010-talet. De statliga utgifterna för skolan skars ned med omkring en tredjedel under krisåren och anställningsstoppet för lärare ledde till problem. I takt med att ekonomin har förbättrats under senare år har regeringen ökat ansträngningarna för att stärka undervisningen.

I den så kallade Pisa-undersökningen, som bland annat mäter 15-åriga elevers läsförmåga och kunskaper i matematik och naturvetenskap, från 2018 låg de grekiska eleverna under genomsnittet i OECD-länderna.

Det råder elvaårig skolplikt. Den tvååriga förskolan följs av sexårig grundskola från sexårsåldern och ett treårigt högstadium. Eleverna kan därefter fortsätta på ett treårigt gymnasium eller yrkesskola. På grundskole- och gymnasienivå finns privatskolor som står under statlig uppsikt.

Den allmänna utbildningsnivån var länge låg; på 1950-talet kunde bara var fjärde grek läsa och skriva. Numera är läs- och skrivkunnigheten hög. Nio av tio skolelever går vidare till gymnasiet.

Utbildningssystemet har dragits med brister, även före den ekonomiska krisen. Kvaliteten på utbildningen har varit lägre än i många andra EU-länder och det har rått brist på såväl skolor som lärare. Det har lett till att de föräldrar som har råd har satt sina barn i dyra privatskolor, vilket dels har bidragit till en social skiktning, dels inneburit en indirekt subvention av de statliga skolorna.

Andelen greker som skaffar sig högre utbildning är högre än i många andra OECD-länder. Drygt hälften av de nya studenterna är kvinnor. I landet finns ett 40-tal statliga universitet och högskolor, men undervisningsplatserna är begränsade och det gör att en del söker sig till utlandet för att skaffa sig en högre utbildning.

Om våra källor