2025

• April

• USA inför - och pausar - högre tullar 

  9 april

  De nya tullar som USA aviserat en vecka tidigare träder i kraft för EU och ett 60-tal länder som fått högre tariffer än ”miniminivån” – men efter mindre än ett dygn kommer besked om en 90 dagar lång paus. Merparten av varor från Kroatien, liksom övriga EU-länder, beläggs under pausen med en tilläggstull på miniminivån 10 procent. Annars ska 20 procent gälla för EU. Motivet till de nya tullarna är enligt president Donald Trump att EU har ett överskott i handeln med USA. Sedan tidigare har EU-länderna även drabbats av amerikanska tariffer på 25 procent på import av stål och aluminium samt bilar och bildelar, och under dagen ger EU besked om motåtgärder mot USA med anledning av de tidigare tullarna.

• Mars

• Ukrainakris får EU att storsatsa på försvar

  6 mars

  Vid ett extrainsatt toppmöte med Europeiska unionen med anledning av Ukrainakrisen fattas vad EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen kallar ett ”historiskt” beslut om en gemensam storsatsning på försvaret, som blir möjlig genom EU-lån och ändrade budgetregler. Mötet hålls några dagar efter det att USA pausat sitt militära stöd till Ukraina och därmed allvarligt försvagat landets möjlighet att försvara sig mot den ryska aggressionen. Planen är att få loss 800 miljarder euro för att öka EU:s militära förmåga. Alla EU-länder utom Ungern ställer sig också bakom ett uttalande till stöd för att Ukraina ska få säkerhetsgarantier och delta i eventuella fredsförhandlingar.

• Februari

• Kristoppmöte efter USA:s kovändning

  17 februari

  Efter chockbesked från Vita huset som omkullkastar rådande säkerhetsordning samlas europeiska ledare i Paris för krissamtal. Trumpadministrationen står i begrepp att inleda samtal med Ryssland om kriget i Ukraina, över huvudet på både Ukraina och övriga Europa, och de europeiska ledarna försöker nu hitta ett gemensamt förhållningssätt. Förutom Frankrikes president Emmanuel Macron som kallat till mötet deltar ledarna för Italien, Polen, Spanien, Storbritannien, Tyskland och Danmark (som företräder hela Norden och Baltikum) samt Natos generalsekreterare Mark Rutte, EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och Europeiska rådets ordförande Antonio Costa.

• Januari

• Stor köpbojkott mot inflationen

  31 januari

  Många kroater deltar i en köpbojkott mot höga priser sedan en ledande konsumentorganisation uppmanat allmänheten till att inte handla alls, varken i affärer, på nätet eller på restauranger, under en hel dag. Enligt skattemyndigheterna minskar försäljningen med över 40 procent under dagen jämfört med normal nivå. Några kedjor svarar med att lova lägre eller frysta priser. Kroatien har haft den högsta inflationen i EU de senaste åren.

• President Milanović omvald

  12 januari

  Zoran Milanović väljs om med stor marginal i den andra omgången av presidentvalet. Socialdemokraten Milanović fick omkring tre fjärdedelar av rösterna i omgången, där han ställdes mot den konservativa kandidaten Dragan Primorac från regeringspartiet HDZ. Segermarginalen var den största sedan Kroatien blev självständigt 1991. Presidentposten är i huvudsak ceremoniell, men resultatet är ett slag för HDZ och premiärminister Andrej Plenković. Valdeltagandet var 44 procent.