Kroatien
https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/kroatien/
Kroatien ligger delvis på Balkanhalvön, i gränslandet mellan Central- och Sydösteuropa. Det är ett halvmåneformat land med över tusen öar i skärgården utanför den vackra dalmatiska kusten. Den forna jugoslaviska delrepubliken blev självständig 1991 och har sedan gått från krig och auktoritärt styre till att bli medlem i Nato 2009 och EU 2013.
Kroatien – Geografi och klimat
Kroatien ligger delvis på Balkanhalvön, i gränslandet mellan Central- och Sydösteuropa, och är till ytan stort som Västerbotten. Landet består huvudsakligen av två delar: en långsmal kustregion mot Adriatiska havet och ett inlandsområde med både berg och bördigt slättland. Större delen av Kroatien har inlandsklimat.
Fakta – Geografi och klimat
- Yta
- 56 538 km2 (2022)
- Tid
- svensk
- Angränsande land/länder
- Slovenien, Ungern, Serbien, Bosnien-Hercegovina, Montenegro
- Huvudstad med antal invånare
- Zagreb 685 000 (uppskattning 2020)
- Övriga större städer
- Split, Rijeka, Osijek
- Högsta berg
- Dinara (1 830 m ö h)
- Viktiga floder
- Sava
- Medelnederbörd/månad
- Zagreb 30 mm (feb), 95 mm (jun)
- Medeltemperatur/dygn
- Zagreb 0 °C (jan), 22 °C (juli)
Kroatien – Befolkning och språk
Krigen i det forna Jugoslavien under 1990-talet, med etnisk rensning och stora folkomflyttningar, har gjort Kroatien mer etniskt homogent än det var tidigare. Mer än nio av tio invånare är numera kroater. Samtidigt har den totala befolkningssiffran sjunkit stadigt i årtionden.
Fakta – befolkning och språk
- Befolkning
- kroater 91,6 procent, serber 3,2 procent, därutöver bosniaker, romer, italienare, albaner, ungrare etc (folkräkning 2021)
- Antal invånare
- 3 853 200 (2023)
- Antal invånare per kvadratkilometer
- 69 (2021)
- Andel invånare i städerna
- 58 procent (2022)
- Nativitet/födelsetal
- 8,8 per 1000 invånare (2022)
- Mortalitet/dödstal
- 14,8 per 1000 invånare (2022)
- Fertilitetsgrad
- 1,6 födda barn per kvinna (2021)
- Befolkningstillväxt
- -0,1 procent (2023)
- Förväntad livslängd
- 76 år (2021)
- Förväntad livslängd för kvinnor
- 80 år (2021)
- Förväntad livslängd för män
- 73 år (2021)
- Andel kvinnor
- 51,3 procent (2022)
- Språk
- kroatiska är officiellt språk 1
Kroatien – Religion
En stor majoritet av Kroatiens invånare är katoliker. Den katolska kyrkan och organisationer knutna till den har fått en framträdande roll i samhället sedan självständigheten 1991. Stat och kyrka är dock åtskilda, och alla religioner har samma skydd i grundlagen.
Kroatien – Utbildning
Barnen i Kroatien börjar skolan det år de fyller sju. Nästan alla går i grundskolan och de allra flesta fortsätter också till gymnasiet. Skolan lider av bristande resurser och förlegade läroplaner.
Fakta – utbildning
- Läs- och skrivkunnighet
- 99,4 procent (2021)
- Andel barn som börjar grundskolan
- 88,0 procent (2017)
- Antal elever per lärare i grundskolan
- 14 (2016)
- Offentliga utgifter för utbildning i andel av BNP
- 4,1 procent (2021)
- Offentliga utgifter för utbildning i andel av statsbudgeten
- 10,7 procent (2021)
Kroatien – Sociala förhållanden
Det kroatiska välfärdssystemet omfattar tre huvudområden: pensioner, hälsovård och arbetslöshetsersättning. Socialförsäkringssystemen är relativt väl utvecklade men täcker inte alla behov.
Fakta – sociala förhållanden
- Nativitet/födelsetal
- 8,8 per 1000 invånare (2022)
- Mortalitet/dödstal
- 14,8 per 1000 invånare (2022)
- Spädbarnsdödlighet
- 4 per 1000 födslar (2021)
- Fertilitetsgrad
- 1,6 födda barn per kvinna (2021)
- Förväntad livslängd
- 76 år (2021)
- Offentliga utgifter för hälsovård per invånare
- 1 095 US dollar (2020)
- Offentliga utgifter för hälsovård i andel av BNP
- 7,8 procent (2020)
- Andel kvinnor i parlamentet
- 33 procent (2024)
Kroatien – Kultur
Den kroatiska kulturen har påverkats av de makter som genom århundradena behärskat delar av landet – Österrike, Ungern och Italien. I och med den så kallade illyriska rörelsen på 1800-talet uppstod en enhetlig kroatisk litteratur. Rörelsens mål var att skapa ett enat sydslaviskt rike med en gemensam kultur.
Kroatien – Äldre historia
Merparten av Kroatien ingick länge i större statsbildningar och lydde under århundraden i huvudsak under ungersk och österrikisk-ungersk överhöghet. Efter första världskriget 1918 bildades ett nytt sydslaviskt kungarike som 2029 fick namnet Jugoslavien. Kroaterna motsatte sig serbisk dominans i det nya riket. Under andra världskriget samarbetade kroatiska fascister med Nazityskland. När fascistregimen föll blev Kroatien åter en del av Jugoslavien, som från krigsslutet 1945 blev en socialistrepublik. Under 1980-talet började republiken falla samman och 1991 blev Kroatien självständigt.
Kroatien – Modern historia
Kroatien var efter andra världskriget en av sex delrepubliker i det kommunistiska Jugoslavien. När federationen började knaka i fogarna fick nationalismen på nytt spelrum. Nationalistpartiet HDZ kom till makten i Kroatien 1990 och året därpå utropades självständighet. Men då de kroatiska serberna inte ville kapa banden med Serbien bröt krig ut och rasade mellan 1991 och 1995. Från 2000 har Kroatien utvecklats i mer demokratisk riktning och sedan 2013 är landet EU-medlem. HDZ har fortsatt att ha en dominerande ställning.
Kroatien – Politiskt system
Innehållet i detta kapitel har flyttat till Inrikespolitik och författning.
Kroatien – Demokrati och rättigheter
I Kroatien hålls regelbundet fria val, och medborgerliga och politiska rättigheter respekteras övervägande väl. Korruptionen är dock utbredd, minoriteter är utsatta för diskriminering och det finns ökande auktoritära och antidemokratiska tendenser.
Kroatien – Aktuell politik
Innehållet i detta kapitel har flyttat till Inrikespolitik och författning.
Kroatien – Inrikespolitik och författning
Kroatien är en republik med ett parlamentariskt styrelseskick. Landet styrs sedan 2016 av högerpartiet HDZ som har dominerat politiken i flera årtionden. Premiärminister är Andrej Plenković. Vägen mot ökad integration med Europeiska unionen har varit långdragen men 2023, efter tio år som EU-medlem, anslöts Kroatien till både euroområdet och Schengensamarbetet.
Fakta – politik
- Officiellt namn
- Republika Hrvatska/ Republiken Kroatien
- Statsskick
- republik, enhetsstat
- Statschef
- president Zoran Milanović (2020–)
- Regeringschef
- premiärminister Andrej Plenković (2016–)
- Viktigaste partier med mandat i senaste val
- HDZ-ledd allians 61, SDP-ledd allians (Rättvisans floder) 42, allians ledd av Hemlandsrörelsen 14, Most 11, Vi kan! 10, Vårt Kroatien 4, SDSS 3, övriga 6 (2024)
- Viktigaste partier med mandat i näst senaste val
- HDZ 66, SDP-ledd allians 41, DPMŠ-ledd allians 16, Most 8, Grön-vänster-allians 7, nationella minoriteter 8, övriga 5 (2020)
- Valdeltagande
- 62 procent i parlamentsvalet 2024, 55 procent i presidentvalet 2020
- Kommande val
- presidentval 2025, parlamentsval 2028
Kroatien – Utrikespolitik och försvar
Kroatien har förbättrat sina relationer med omvärlden sedan millennieskiftet, genom ökad samarbetsvilja och stärkt demokrati. Det gnisslar dock en del i förhållandet till flera grannländer. Landet blev medlem i Nato 2009 och i EU 2013.
Fakta – försvar
- Armén
- 11 100 man (2022)
- Flygvapnet
- 1 600 man (2022)
- Flottan
- 1 650 man (2022)
- Militärutgifter i andel av BNP
- 2,17 procent (2022)
- Militärutgifter i andel av statsbudgeten
- 3,9 procent (2022)
Kroatien – Ekonomisk översikt
Tjänstesektorn dominerar i Kroatien där turismen vanligen står för runt en femtedel av ekonomin. Jordbruket har minskat i betydelse men är fortfarande viktigare än i de flesta EU-länder.
Fakta – Ekonomi
- BNP per invånare
- 18 413 US dollar (2022)
- BNP-tillväxt
- 6,3 procent (2022)
- Total BNP
- 70 965 miljoner US dollar (2022)
- Jordbrukets andel av BNP
- 2,5 procent (2022)
- Industrins andel av BNP
- 19,5 procent (2022)
- Servicesektorns andel av BNP
- 61,3 procent (2022)
- Inflation
- 9,8 procent (2022)
- Statsskulden i andel av BNP
- 67,5 procent (2022)
- Valuta
- euro
- Varuexport
- 25 294 miljoner US dollar (2022)
- Varuimport
- 44 307 miljoner US dollar (2022)
- Bytesbalans
- 2,1 miljarder US dollar (2021)
- Varuhandeln i andel av BNP
- 98 procent (2022)
- Viktigaste exportvaror
- fossilbränsle (inkl olja), verkstadsprodukter, maskiner, trä, läkemedel, fordon, järn- och stålprodukter
- Största handelspartner
- Tyskland, Italien, Slovenien, Bosnien-Hercegovina, Ungern, Österrike, Serbien
- Mottaget bistånd per invånare
- 31 US dollar (2010)
Kroatien – Naturtillgångar, energi och miljö
Kroatiens viktigaste naturtillgångar är olja, fossilgas och bauxit. Oljan utvinns framför allt i Slavonien i öster och är tillsammans med vattenkraft den viktigaste energikällan. Växthusgasutsläppen är jämförelsevis låga, men landet är sårbart för klimatförändringar.
Fakta – energi och miljö
- Utsläpp av växthusgaser totalt
- 21,38 miljoner ton koldioxidekvivalenter (2020)
- Utsläpp av växthusgaser per invånare
- 5,28 ton koldioxidekvivalenter (2020)
- Utsläpp av koldioxid totalt
- 15 627 tusen ton (2020)
- Utsläpp av koldioxid per invånare
- 3,9 ton (2020)
- Utsläpp av metangas totalt
- 3 669 tusen ton koldioxidekvivalenter (2020)
Kroatien – Jordbruk och industri
Kroatiens jordbruks- och industrisektorer fortsätter att spela viktiga roller i landets ekonomi, även om deras betydelse har minskat med tiden. Industrin står för omkring en fjärdedel av ekonomin och av landets arbetskraft.
Fakta – jordbruk och industri
- Jordbrukets andel av BNP
- 2,5 procent (2022)
- Andel av landytan som används för jordbruk
- 26,2 procent (2018)
- Andel av landytan som är skogbevuxen
- 34,3 procent (2020)
- Industrins andel av BNP
- 19,5 procent (2022)