Lettland
Lettland ligger mitt emot Gotland vid Östersjöns kust. Efter självständigheten från Sovjetunionen 1991 blev Lettland medlem av såväl EU som Nato. 2008−2010 kämpade sig landet genom Europas värsta ekonomiska kris och nyåret 2014 anslöts Lettland till eurozonen.
Välj kapitel här
Senaste händelser/kalendarium
Till kalendariet-
2025
-
Februari
-
Kristoppmöte efter USA:s kovändning
Efter chockbesked från Vita huset som omkullkastar rådande säkerhetsordning samlas europeiska ledare i Paris för krissamtal. Trumpadministrationen står i begrepp att inleda samtal med Ryssland om kriget i Ukraina, över huvudet på både Ukraina och övriga Europa, och de europeiska ledarna försöker nu hitta ett gemensamt förhållningssätt. Förutom Frankrikes president Emmanuel Macron som kallat till mötet deltar ledarna för Italien, Polen, Spanien, Storbritannien, Tyskland, Danmarks statsminister Mette Frederiksen som företräder hela Norden och Baltikum samt Natos generalsekreterare Mark Rutte, EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och Europeiska rådets ordförande António Costa.
-
Baltikum lämnar det ryska elnätet
De tre baltiska länderna ansluter sig till det centraleuropeiska elsystemet sedan de lämnat Rysslands elnät. Det har varit bestämt sedan länge att de baltiska elnäten skulle ingå i det europeiska, men övergången har dragit ut på tiden av tekniska och finansiella skäl. När Ryssland invaderade Ukraina 2022 snabbades dock processen på. Trots att baltstaterna stoppade importen av rysk gas och elektricitet efter invasionen kunde Moskva kontrollera eltillförseln i elsystemet. Anslutningen till det europeiska systemet sker i närvaro av de baltiska ländernas ledare och EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen. Det är ett ”historiskt ögonblick”, säger hon till de baltiska journalisterna vid den efterföljande presskonferensen, ”kraftledningarna som kopplat er till fientliga grannar hör numera till det förflutna”.
-
-
Januari
-
Nytt kabelbrott undersöks av Lettland och Sverige
En fiberoptisk kabel som går mellan Ventspils i Lettland och Gotland i Sverige rapporteras vara skadad. Kabeln tillhör Lettlands statliga radio- och tv-bolag. Enligt åklagare i Sverige tyder skadorna på att kabeln utsatts för yttre åverkan i svensk ekonomisk zon. Ett lettiskt militärfartyg skickas ut för att inspektera tre fartyg som befunnit sig i närheten. Ett av dem, Vezhen, misstänks för sabotaget och tas om hand av svenska myndigheter och förs till Karlskrona. Det bulgariska rederiet förnekar att besättningen medvetet ska ha skadat kabeln utan uppger att ett ankare släppts ned på grund av skador på en säkerhetsanordning. Enligt premiärminister Evika Silina utreds händelsen i nära samarbete med Sverige och Nato. Fartyget som var på väg från den ryska hamnen Ust-Luga till Skagen i Danmark ägs enligt internationella sjöfartsdatabasen Equasis av Kina. Efter en vecka avskrivs brottsmisstankarna varpå beslaget av Vezhen hävs, sedan utredningen visat att kabelbrottet orsakats av en kombination av dåligt väder och bristande sjömanskap. Tidigare i januari inleddes Nato-insatsen Baltic Sentry i Östersjön efter en rad misstänkta sabotage av undervattenskablar (se Litauen Kalendarium samt Estland: Kalendarium).
2024
-
Juli
-
Homosexuella får rätt att registrera partnerskap
En lag träder i kraft som ger såväl heterosexuella som homosexuella par rätt att registrera partnerskap. Lagen innebär att personer som lever i ett registrerat partnerskap bland annat har lika rätt att bestämma över sitt hushåll, samt ges rätt till vissa skattefördelar och sociala försäkringar. Hbtq-personer i partnerskap har dock inte samma arvsrätt som heterosexuella par har och de får inte adoptera barn. Samkönade äktenskap olagligförklarades 2005 i enlighet med ett förslag från höger- och populistpolitiker.
Juni
Högerdominans består i EU-valet
I valet till EU-parlamentet får högerpartiet Ny enhet, som leder regeringskoalitionen, enligt preliminära resultat 25,1 procent av rösterna vilket ger 2 mandat i Bryssel. Det mer högerextrema Nationella alliansen får 22,1 procent (2 mandat) medan För Lettlands utveckling får 9,4 procent (1 mandat). Enade listan 8,2 procent (1 mandat), De progressiva 7 4 procent (1 mandat), Harmoni 7,1 procent (1 mandat) och Lettland först 6,2 procent (1 mandat).
Mer läsning finns här!
I UI:s webbtidning utrikesmagasinet.se hittar du analyser och krönikor skrivna av svenska och internationella forskare, analytiker och journalister med bred erfarenhet av olika länder och regioner.
Det mesta är på svenska och alla artiklar är fritt tillgängliga.
Tipsa gärna dina vänner!
