Lettland – Aktuell politik

Lettland är en republik där presidenten har representativa uppgifter. Regeringen är ansvarig inför parlamentet som har den lagstiftande makten. Efter valet 2022 bildades en högerkoalition under ledning av  Ny enhet. När regeringen sprack efter ett år ingick partiet ett samarbete med två mittenvänsterpartier.

Inrikespolitiken kännetecknas av partipolitisk splittring. Landet har styrts av instabila partikoalitioner som ofta skakats av korruptionsskandaler. Så gott som alla regeringspartier har stått i mitten eller till höger på den politiska skalan, och står för en marknadsvänlig politik. Det finns överlag en positiv inställning till både EU och Nato, där Lettland blev medlem år 2004. Tio år senare blev landet även en del av eurosamarbetet.

Trots att Ny enhet var det parti som hade minst mandat i parlamentet blev det regeringsbildare efter valet 2018. Partiledaren Krišjānis Kariņš blev premiärminister för en fempartiregering där även Nya konservativa partiet, ytterhögerpartiet Nationella alliansen, För utveckling/För och delar av KPV LV. Det senare lämnade emellertid regeringen i juni 2021. Krišjānis Kariņš förblev premiärminister fram till att landet gick till val i oktober 2022.  

Ny enhet lyckades tredubbla sina röster i valet 2022 och blev den här gången största parti i parlamentet. Oppositionspartiet ZZS blev näst störst medan den nybildade mittenalliansen Enade listan kom trea. Krišjānis Kariņš fick presidentens uppdrag att försöka bilda regering, vilket inte var en lätt uppgift i det splittrade nyvalda parlamentet, där de tidigare koalitionspartnerna Nya konservativa partiet och För utveckling/För dessutom misslyckats att ta plats.

Efter långa förhandlingar lyckades Kariņš till slut få ihop ett regeringssamarbete mellan Ny enhet, Nationella alliansen och Enade listan.

Men när den populäre Edgars Rinkēvičs, som varit landets utrikesminister sedan 2011, valdes till president våren 2023 började opinionsstödet för Kariņš regering att svikta och samarbetet knakade i fogarna. I augusti samma år tillkännagav Kariņš att han och hans regering skulle avgå. Då hade Kariņš försökt utvidga regeringen till en fempartikoalition men mött motstånd från de övriga regeringskompanjonerna. Några dagar senare blev partikollegan och välfärdsministern Evika Silina ombedd av president Edgars Rinkēvičs att bilda en ny regering. Den här gången blev det mittenvänsterpartierna ZZS och De progressiva som valde att samarbeta med Ny enhet. Krišjānis Kariņš utsågs till utrikesminister.

Rysslandsfrågan och Ukrainakriget

Ända sedan Lettland blev självständigt 1991, efter över ett halv sekel under sovjetiskt styre, har relationen till den ryska regimen präglat inte bara utrikes- och säkerhetspolitiken utan även inrikespolitiken.

Det beror inte minst på landets stora rysktalande minoritet. Deras situation är sedan länge en omdebatterad fråga och flera saknar ännu medborgarskap och rösträtt ((se Befolkning och språk).  

Efter den ryska invasionen av Ukraina i början av 2022 har Rysslandsfrågan hamnat i topp på den politiska dagordningen.  Kriget har blåst liv i gamla spänningar mellan letter och den rysktalande delen av befolkningen.

Enligt en opinionsmätning 2022 stödde 90 procent av letterna Ukraina jämfört med endast 22 procent av de rysktalande i landet. Ungefär lika stor andel av den rysktalande minoriteten stod på Rysslands sida, men omkring hälften av dem ville inte ta ställning för någondera sidan.

Efter kriget har försöken att integrera de rysktalande i lettisk kultur och samhälle ökat. Omställningen till att använda lettiska som enda undervisningsspråk i skolorna har snabbats på (se Utbildning). Samtidigt har även medborgarskapslagarna skärpts. Bland annat har ryska och belarusiska medborgare fått besked om att deras uppehållstillstånd upphävs om de inte gör ett lettiskt språktest (se Befolkning och språk).

Dessutom har ett hundratal minnesmonument från Sovjettiden förstörts, däribland ett som rests till minne av segern över Nazityskland,(se Kalendarium).

Det ryska säkerhetspolitiska hotet och vikten av att stödja Ukraina såväl för Lettland som för EU som helhet var en av de viktigaste valfrågorna i parlamentsvalet 2022 (se även Utrikespolitik och försvar). Den dåvarande premiärministern Krišjānis Kariņš kraftfulla fördömande av invasionen och utrikesministern Edgars Rinkēvičs strävan efter att få till stånd sanktioner mot Ryssland gav deras parti Ny enhet medvind i valet 2022.

För proryska Harmoni, som inte ens kom in i parlamentet, innebar dock valet ett stort nederlag jämfört med valet 2018 (se nedan).

Enligt premiärminister Silina den nationella säkerheten blivit en huvudprioritering för regeringen efter att kriget inleddes och ökningar av försvarsbudgeten planeras som ett led i detta (se Utrikespolitik och försvar).

På senare tid har myndigheter och underrättelsetjänst varnat för ökande spioneriverksamhet  i landet och försök till påverkan och desinformation från rysk sida.

Kriget har även fått stor påverkan på den lettiska ekonomin, som sedan 2020 redan varit hårt ansatt av coronapandemin följdverkningar. Under valrörelsen 2022 var den besvärliga ekonomiska situationen till följd av rekordhöga energipriser och ökande inflation viktiga frågor för väljarna (se Ekonomisk översikt).

En annat sedan tidigare politiskt omtvistat ämne är invandring, en fråga som var särskilt aktuell i samband med flyktingkrisen i Europa vid mitten av 2010-talet (se Modern historia) då det även i Lettland uppstod en invandringskritiska stämningar.

 I spåren av Ukrainakriget har Lettland tagit emot ett stort antal ukrainska flyktingar, omkring 40 000 våren 2024. Men landet har samtidigt infört undantagstillstånd vid gränsen mot Belarus för att kunna avvisa migranter från bland annat Afghanistan och Irak. Regimen i Belarus tros ligga bakom anstormning av människor som olagligt försökt ta sig över gränsen.

Läs mer om händelseutvecklingen i Kalendarium.

Om våra källor