2025

• April

• Parlamentet röstar ja till att lämna avtal om landminor

  16 april

  En majoritet av parlamentets ledamöter röstar ja till att Lettland ska lämna den så kallade Ottawakonventionen, som förbjuder användning av landminor. Skälet till beslutet är behovet av att ge militären större manöverutrymme när det gäller möjligheterna att försvara landet mot angrepp från Ryssland. Det formella utträdet kommer att ske ett halvår efter det att regeringen meddelat FN. Enligt bedömare i landet har beslutet ett brett stöd bland invånarna. Även de baltiska grannländerna, liksom Polen, har meddelat att de vill lämna Ottawakonventionen.

• USA inför - och pausar - högre tullar

  9 april

  De nya tullar som USA aviserat en vecka tidigare träder i kraft för EU och ett 60-tal länder som fått högre tariffer än ”miniminivån” – men efter mindre än ett dygn kommer besked om en 90 dagar lång paus. Merparten av varor från Lettland, liksom övriga EU-länder, beläggs under pausen med en tilläggstull på miniminivån 10 procent. Annars ska 20 procent gälla för EU. Motivet till de nya tullarna är enligt USA:s president Donald Trump att EU har ett överskott i handeln med USA. Sedan tidigare har EU-länderna även drabbats av amerikanska tariffer på 25 procent på import av stål och aluminium samt bilar och bildelar, och under dagen ger EU besked om motåtgärder mot USA med anledning av de tidigare tullarna. 

• Mars

• Nya restriktioner vid gränsen till Ryssland och Belarus

  18 mars

  Lettland inför nya regler vid sina gränskontroller mot Ryssland och Vitryssland och tillåter endast motorfordon att passera. Fotgängare och cyklister tvingas vända vid gränsen. ”Beslutet att begränsa verksamheten vid gränskontrollerna har fattats med hänsyn till riskerna för hybridhot och migrationskriser”, uppger regeringen i ett uttalande. Gränsbevakningen uppges ha noterat organiserade grupper av migranter vid gränsövergångarna.

• Ukrainakris tvingar EU storsatsa på försvaret

  6 mars

  EU:s stats- och regeringschefer samlas i Bryssel för ett extra toppmöte. Vid mötet fattas vad EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen kallar ett ”historiskt” beslut om en gemensam storsatsning på försvaret som blir möjlig genom EU-lån och ändrade budgetregler. Mötet hålls några dagar efter det att USA pausat sitt militära stöd till Ukraina och därmed allvarligt försvagat landets möjlighet att försvara sig mot den ryska aggressionen. Planen är att få loss 800 miljarder euro för att öka EU:s militära styrka. Alla EU-länder utom Ungern ställer sig också bakom ett uttalande till stöd för att Ukraina ska få säkerhetsgarantier och delta i eventuella fredsförhandlingar. 

• Februari

• Kristoppmöte efter USA:s kovändning

  17 februari

  Efter chockbesked från Vita huset som omkullkastar rådande säkerhetsordning samlas europeiska ledare i Paris för krissamtal. Trumpadministrationen står i begrepp att inleda samtal med Ryssland om kriget i Ukraina, över huvudet på både Ukraina och övriga Europa, och de europeiska ledarna försöker nu hitta ett gemensamt förhållningssätt. Förutom Frankrikes president Emmanuel Macron som kallat till mötet deltar ledarna för Italien, Polen, Spanien, Storbritannien, Tyskland, Danmarks statsminister Mette Frederiksen som företräder hela Norden och Baltikum samt Natos generalsekreterare Mark Rutte, EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och Europeiska rådets ordförande António Costa.