Lettland – Naturtillgångar, energi och miljö

Lettland är fattigt på förädlingsbar mineral men har gott om skog. Det var länge beroende av rysk olja och gas men idag sker energiimport i hög grad från de baltiska grannarna. Samtidigt ökar den redan höga användningen av förnybara källor, i synnerhet biobränsle. Ändå anser bedömare att landet släpar efter när det gäller att minska sina utsläpp av växthusgaser.

Nära hälften av landet är skogbevuxet och tillgångarna används bland annat för produktion av trävaror: Lettland är en av världens främsta exportörer av pellets. Trots det importerar det även kvistar och restprodukter från träindustri från andra länder. Lettland har också rika förråd av torv, kalksten, sand och lera.

Det finns vissa små oljereserver i Lettland och mindre fyndigheter av fossilgas (naturgas). Men för att kunna täcka sitt energibehov förlitade sig Lettland länge på import av olja och fossilgas (naturgas) från främst Ryssland. På sovjettiden täckte Lettland nästan hela sitt energibehov med leveranser från andra delar av Sovjetunionen. Gas, olja och kol importerades främst från Ryssland, medan Estland och Litauen levererade el. Bara drygt en tiondel av elen producerades i Lettland.

Under det senaste decenniet har emellertid beroendet av rysk energi uppfattats som alltmer problematiskt. Inte minst på grund av risken för att Moskva håller inne energi­leveranser som ett politiskt påtryckningsmedel. Efter den ryska fullskaliga invasionen av Ukraina i februari 2022 påskyndades försöken att frigöra energisektorn från beroendet av Ryssland och i början av 2023 förbjöds importen av ryska fossila bränslen.

I stället ökade införseln av flytande fossilgas från Klaipéda-­anläggningen i Litauen, som levererat gas till Lettland sedan 2015.

ENERGIFÖRSÖRJNING

Förnybara energikällor svarar för hälften av energiförsörjningen i Lettland, vilket är mycket i förhållande till de flesta andra EU-länder. Biobränsle (särskilt pellets, träkvistar med mera) är den främsta förnybara källan. Redan vid mitten av 2010-talet bestod 40 procent av energikonsumtionen av förnybar energi och Lettland strävar efter att öka användningen ytterligare. Olja svarar dock ännu för omkring en tredjedel av förbrukningen och naturgas en dryg sjättedel.

Landets behov av elektricitet, som ingår i energiförsörjningen, täcks till tre fjärdedelar av förnybar energi, till övervägande delen vattenkraft och biobränsle. Men solenergi och vindkraft håller på att byggas ut. Elektricitet importeras också från Estland och Litauen.

Lettland har, liksom de övriga baltiska staterna, historiskt har varit en del av elnätet mellan Vitryssland och Ryssland. På senare år har flera elledningar upprättats mellan de baltiska länderna och Finland, Sverige och Polen, med stöd från EU. Efter Ryssland inledde sitt anfallskrig mot Ukraina år 2022 snabbades arbetet med att ansluta Baltikum till det europeiska elnätet på. I början av 2025 kopplades de baltiska länderna via Polen till det centraleuropeiska elsystemet sedan de lämnat Rysslands elnät (se även Kalendarium).

Elmarknaden i Lettland är helt liberaliserad sedan 2015, men avregleringen har lett till kraftigt höjda elpriser.

KLIMAT OCH MILJÖ

Hela 134 länder i världen har högre utsläpp av växthusgaser än Lettland och i Europa är det bara drygt ett tiotal stater som har lägre utsläpp än Lettland. Bland de baltiska grannländerna har Estland något lägre utsläpp än Lettland medan Litauen har betydligt högre. Ändå har utsläppen inte minskat i någon större omfattning under senare år. Inom EU har bara ett fåtal medlemsstater lägre utsläpp mätt per capita än Lettland, som ligger på 18:e plats.

Det finns en strävan att ytterligare öka användningen av förnybar energi för att minska utsläppen men landet har fått kritik av bedömare för att sakna en strategi för hur fossila bränslen ska fasas ut. Lettland ligger till exempel långt efter många andra EU-länder när det gäller en övergång till eldrivna transportmedel; omkring två tredjedelar av alla fordon drevs ännu med diesel i början av 2020-talet jämfört med genomsnittet på omkring 40 procent i EU.

Lettland är part i Parisavtalet både i form av EU-medlem och som egen nation. Alla EU-länder har en gemensam och uppdaterad nationell klimatplan (NDC), där målet är minst 55 procents minskning av utsläpp av växthusgaser till 2030, räknat från 1990. EU:s långsiktiga strategi (LTS) är att unionen ska vara klimatneutral senast 2050. Målet för när nettonollutsläpp ska uppnås är därmed detsamma: 2050.

Klimatutmaningar

Lettland hör till de länder i världen som bedöms vara minst sårbara för klimatförändringarna enligt klimatanpassningsindexet ND-Gain. Landet har plats 31 (se hela listan här).

Den globala uppvärmningen till följd av klimatförändringarna påverkar dock Lettland på många sätt. Transportsektorn bidrar till luftföroreningar och den biologiska mångfalden hotas av intensivt nyttjande av mark och vatten. Jordbruket bidrar till problem med övergödning som inte minst påverkar Östersjön där problemen med algblomning och bottendöd är stora.

Lettland har en gammal tradition med naturvård, men under sovjettiden orsakade de tunga industrierna, liksom militärbaserna, svåra luft-, vatten- och markföroreningar. Ett stort arbete har sedan genomförts för att rena miljön. Sop- och avfallshantering har varit ett stort problem som regeringen på senare år, påhejat av EU, har vidtagit flera åtgärder för att lösa. En skatt på plastpåsar har införts för att begränsa användningen av plast.

Om våra källor