Lettland – Ekonomisk översikt

Efter en dramatisk nedgång 2010 återhämtade sig ekonomin under de följande åren. Tillväxten var relativt god, budgeten i balans och inflationen under kontroll. Men coronapandemin skapade en svacka i början av 2020-talet som följdes av ökande energipriser och inflation.

I Världsbankens klassificering av världens länder räknas Lettland till gruppen höginkomstländer, se översikt här.

Tjänstesektorns andel av ekonomin har ökat kraftigt sedan början av 1990-talet, och den svarar idag för tre fjärdedelar av BNP. Jordbruket har minskat i betydelse, men skogsbruket växer. Skogs- och trävaror är viktiga exportprodukter för Lettlands handelsorienterade ekonomi liksom livsmedel, mediciner och apoteksvaror, kemiska produkter, elektronik och metallvaror. Lettland är sedan 2013 även klassat som ett höginkomstland, den högsta av Världsbankens fyra kategorier för inkomstnivåerna i världens länder (se alla länder här).

I början av 1990-talet var bankväsendet det mest utvecklade i Baltikum med bland andra Sverige som en ledande investerare. De lettiska beslutsfattarna ville göra Riga till ett regionalt finanscentrum. Många rika ryska affärsmän placerade sina pengar i lettiska banker. Men efter kriser under de kommande årtiondena som ledde till att flera banker fick gå i konkurs och stängas och krav från omvärlden på ökad kontroll för att stoppa penningtvätt har sektorn idag stramats upp och satts under striktare övervakning. Genom att genomföra en lång rad åtgärder lyckades Lettland undvika att bli placerad på organisationen FATF :s ”grå” lista över länder som behöver ökad övervakning i början av 2020-talet . Därefter har en process inletts för att rensa bankerna från så kallade ”dåliga lån”.

Samtidigt har en rad politiker och affärsmän åtalats efter att ha blivit utredda för korruption.

Lettland har gått igenom stora ekonomiska omställningar. Före andra världskriget hade Lettland en livaktig marknadsekonomi med jordbruksexport, men landet industrialiserades på 1940-talet i den sovjetiska planekonomin. Industri och jordbruk blev beroende av sovjetiska råvaror och marknader, och olönsam produktion hölls igång med statssubventioner. I samband med övergången till marknadsekonomi efter självständigheten 1991 uppstod en ekonomisk kris: industriproduktionen slogs ut och arbetslösheten steg liksom inflationen. Regeringen lyckades med tuffa åtgärder vända det ekonomiska läget som ljusnade 1994. Men de sociala klyftorna hade ökat kraftigt – korruption och oligarkvälde hade skapat en rik överklass, medan många lettländare gick arbetslösa. Den ekonomiska krisen 2008–2010 och nedskärningarna i dess spår slog hårt mot utsatta grupper.

Det tidigare höga budgetunderskottet kunde under 2010-talet pressas ner med hjälp av åtstramningar och lån medan även statsskulden hölls i schack. Det allt stabilare ekonomiska läget gjorde att Lettland i början av 2013 kunde ansöka om anslutning till eurozonen. Vid nyår 2014 skedde bytet från den lettiska valutan lats till euro.

Trots att Lettlands tillväxt nådde upp till EU:s högsta nivåer vid början av 2010-talet var BNP lägre än före krisen och inkomstskillnader och arbetslöshet ännu bland de högsta i EU.

En stor del av ekonomin hade förblivit svart, eller grå, vilket också var ett hinder för en ekonomisk tillväxt som kommer alla i befolkningen till del. Skuggekonomin växte under krisåren men har idag minskat och beräknas till omkring en fjärdedel av BNP.

Försök har gjorts att lätta på skattebördan för låginkomsttagare och låta de välbeställda betala mer och därigenom utjämna klyftorna. En progressiv inkomstskatt infördes 2018.

Coronapandemin 2020–2022 fick stora negativa konsekvenser för den ekonomiska utvecklingen. BNP krympte och invånarnas konsumtion minskade. Regeringen lånade pengar för att kunna finansiera ekonomiska bidrag till enskilda och företag, som var särskilt drabbade av krisen. Det ledde till att statsskulden tillfälligt ökade medan även budgetunderskottet blev betydligt större än den accepterade gränsen inom eurosamarbetet.

Arbetslösheten steg under pandemin ett par procentenheter till drygt 8 procent. Situationen var särskilt besvärlig på landsbygden och bland invånare över 50 år. Samtidigt rådde det fortsatt brist på arbetskraft inom vissa sektorer, som en följd av att landet har förlorat högutbildad arbetskraft efter de senaste årens utflyttning.

Lettland fick 1,8 miljarder euro i stöd från EU:s återhämtningsfond, pengar som skulle användas till att digitalisera ekonomin och göra den modernare och bättre anpassad för att möta klimatförändringarna.

Ekonomin hämtade sig relativt snabbt i början av 2020-talet och både budgetunderskottet och statsskulden sjönk medan tillväxttakten åter ökade.

Större delen av exporten sker idag till andra EU-länder, medan de baltiska grannländerna är största handelspartner. På sovjettiden gick cirka 97 procent av Lettlands export till övriga Sovjetunionen. År 2022 skedde omkring 7 procent av handeln med Ryssland.

När EU införde sanktioner mot Ryssland efter dess annektering av Krim 2014 svarade Moskva med begränsningar bland annat av import av mejeri- och fiskeriprodukter från Lettland. Totalt minskade Lettlands export till grannlandet med en fjärdedel 2014 jämfört med året innan.

Lettland deltog även i de omfattande sanktioner som infördes mot Ryssland i flera omgångar efter att landet inledde en fullskalig invasion av Ukraina i februari 2022.

Rysslands krig mot Ukraina ledde till att energipriserna sköt i höjden och inflationen ökade till rekordhöga 20 procent år 2022. 

Om våra källor