Lettland – Seder och bruk

I nästan tusen år har Lettland klämts mellan Tyskland och Ryssland och genomlevt sekler av utländsk överhöghet, också från Sverige. Främmande härar har förött landet, som dock bestått och vunnit frihet. Därför värnar letterna sin kultur och sitt språk och betonar nationell identitet och historia kanske mer än något annat folk i EU. Samtidigt ska man vara medveten om att cirka 40 procent av landets invånare inte är etniska letter. Den största minoriteten är rysktalande.

Letter kan vara reserverade i offentligheten men är varma och inbjudande bland vänner. Det är god ton att inte genera eller kritisera någon offentligt. Även en antydan om att man inte är nöjd kan skada den personliga relationen. Oartigt och bullrigt uppträdande ogillas. Att visa respekt för lettisk identitet är viktigt. Intresse för lettisk natur, kultur och historia uppskattas liksom att värna om hem och familj. 

Vett och etikett

Labdien, god dag, och sveiki, hej, är de vanligaste hälsningsorden på lettiska. Ett fast handslag med direkt ögonkontakt är normalt. När det gäller främlingar förväntas man vara reserverad. För nära vänner eller familjemedlemmar kan det bli kindpuss, men inte över tröskeln utan inne i rummet. Titlar är viktiga och visar respekt. När någon introduceras är det vanligt att man anger både för- och efternamn med kungs, herr, eller kundze, fru. Man väntar att använda förnamn tills man blir uppmanad.

Letterna är inte begivna på kallprat och har inte svårt med den tystnad som i en del andra kulturer upplevs besvärande. Därför kan de verka strama men öppnar upp när väl ett förhållande utvecklats. Livliga diskussioner är nu vanliga i vardagslivet, till skillnad från under sovjettiden. Känslosamma utläggningar förväntas däremot inte. Yviga gester bör man undvika, liksom att avbryta den som talar. Man bör vara direkt i sitt tal och besvara frågor konkret. I grupp ger man gärna inte komplimanger, och alltför lättköpt pris väcker misstänksamhet. Personliga frågor undviks helst, även mellan vänner.

Bjudningar

Man bör hålla tider, vara väl klädd till en middag och gärna ta av sig skorna inomhus. Bordskicket är formellt. Man står tills man bjudits att sitta, och man kan bli visad till särskild plats. Man börjar inte äta före värdinnan eller innan man blivit tillsagd. Servetten har man på bordet, inte i knäet. Allt som serverats på tallriken ska helst ätas upp. Det är vanligt att man sjunger tillsammans efter måltiden.

Det traditionella köket består av den gamla bondefamiljens vardagskost. Kött-, fläsk- och fiskrätter är vanliga. Potatis, kål och svamp används mycket, och piroger är vanligt liksom rödbetssoppa.

Gåvor behöver inte vara dyra, det är viktigare att visa att man tänkt på mottagaren. Blommor, frukt, chokladask eller en flaska alkohol tar man med sig till värdinnan. Buketten ska ha udda antal. Jämnt antal blommor ger man vid sorg. Röda rosor ska man helst inte ge bort vid festliga tillfällen, de används vid begravningar.

Blomsterarrangemang är en lettisk specialitet. Till fester, romantiska träffar, födelsedagar och inte minst namnsdagar ska det vara blommor. Och gärna på jobbet. På blomstermarknaden i Riga är utbudet mycket rikligt och buketterna fascinerande. Nästan varje blomma har dessutom sin dolda betydelse i en kultur där närheten till naturen haft nära nog religiös dimension.

Affärsmöten

Punktlighet, disciplin och förutsägbart beteende uppskattas liksom ärlighet och pålitlighet. Man bör visa effektivitet och kompetens, letterna vill gärna vara på vinnarsidan. Privatlivet skiljs från affärslivet. Om man blir vänner genom arbetet och sedan umgås privat, tar man inte med sig kamratandan till jobbet.

Möten börjar ofta med välkomsttal av den ledande letten. Det bör besvaras med kort tal av motsvarande besökare. Tal förväntas vara seriösa, återhållsamma och väl genomtänkta. Letter är reserverade men kylighet kan övergå i värme när parterna lärt känna varandra. Även om de inte gärna öppet visar annan åsikt kan letter vara svåra att övertyga. De kan ge sken av att vara överens även när de inte är det.

Personliga förhållanden berörs sällan vid affärsmöten, som är ganska formella. Att uppträda för avslappnat eller informellt, även efter en kväll med drinkar, kan skada det yrkesmässiga ryktet.

Näringslivet är hierarkiskt. Besluten fattas i företagstoppen och det är därför viktigt att skaffa kontakter så högt upp som möjligt. Det krävs vanligtvis flera möten för att nå beslut, gärna över lunch eller middag, då samtalet ofta blir mera socialt. Reserverade letter yttrar sig inte så gärna i stora möten med människor de inte känner väl. Därför kan det vara klokt att starta på lägre nivå och i mindre grupp.

I förhandlingar med företagare kan man möta en attityd av misstro mot advokater och bankfolk och avoghet mot stora vinster som anses oskäliga.

Traditioner och helgdagar

Letterna är ett sjungande folk och nästan alla har deltagit i kör eller annan sånggrupp. De lettiska sång- och dansfestivalerna vart femte år är mycket starka uttryck för nationalism och lokalpatriotism. Då deltar tiotusentals människor i färgsprakande folkdräktsparader och sjunger i jättekör. En naturmystik, nästan med fläkt av förkristen folktro, tränger igenom i dessa högtider. Den lettiska flaggans röda och vita färger liksom nationalsången ”Gud välsigne Lettland” har central betydelse.

Påsk och jul firas bland både protestantiska och katolska letter. Midsommar firas med brasor, mat och dryck, folksånger, folkdräkter och kransar av blommor och eklöv.

Nationaldagen är den 18 november, då Lettland utropade självständighet från Ryssland 1918. Man högtidlighåller minnet av deportationerna till Sibirien 25 mars (1949) och 14 juni (1941) liksom dagen då Molotov-Ribbentroppakten slöts, 23 augusti (1939), mellan Sovjetunionen och Tyskland. Då föll Lettland inom den sovjetiska intressesfären.

Om våra källor